Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Transkript

1 Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP

2 HAD består av 4 frågor som ger svar på olika delskalor för: ) Ångest/oro (kan grupperas i svårighetsgrader ) - 7 indikerar liten risk 8 - indikerar risk - indikerar sannolik risk ångest/oro (man kan dela in poäng - ytterligare; -4 indikerar måttlig risk och 湩 楤 敫 慲 癳 狥 爠 獩 ) Depressivitet/nedstämdhet ( svårighetsgrader poäng enligt ovan)

3 Svarsalternativ och poäng Fyra svarsalternativ finns per fråga Poäng - per skala, ju högre poäng ju högre risk (= negativt ) Bortfall för att använda skalan är max missig item på frågor per delskala. Missing item ersätts med medelvärdet på de besvarade frågorna En förändring från en svårighetsgrad med högre poäng till en med lägre poäng indikerar en kliniskt värdefullt förändring på gruppnivå Klinisk diagnos sätts ALDRIG utifrån ett frågeinstrument, dvs en person kan ha max på depressionsskalan utan att vara deprimerad. Ett högt poäng indikera behov av klinisk bedömning för ångest/depression.

4 Fråga nr Frågan Svarsalternativ Poäng Jag känner mig spänd eller uppskruvad För det mesta Ofta Då och då Inte Jag känner mig rädd, som om något, förfärligt håller på att hända För det mesta Ofta Då och då Inte 5 Oroande tankat kommer för mig Mycket ofta Ofta Då och då Någon enstaka gång 7 Jag kan sitta i lugn och ro och känna mig avspänd Absolut Oftast Inte så ofta Inte alls

5 Fråga nr Frågan Svarsalternativ Poäng 9 Jag känner mig rädd, som om jag har fjärliar i magen Inte alls Någon gång Rätt ofta Mycket ofta Jag känner mig rastlös, som om jag måste vara på språng Väldigt mycket En hel del Inte så mycket Inte alls Jag får plötsliga panikattacker Mycket ofta Ganska ofta Inte så ofta Inte alls

6 Fråga nr Frågan Svarsalternativ Poäng Jag uppskattar fortfarande samma saker som förut 4 Jag kan skratta och se saker från den humoristiska sidan Precis lika mycket Inte riktigt lika mycket Bara lite Nästan inte alls 6 Jag känner mig glad Inte alls Inte så ofta Ibland För det mesta 8 Jag känner mig som om allting går trögt Nästan jämt Ofta Ibland Inte alls Lika mycket som jag alltid har kunnat Inte riktigt lika mycket som förut Absolut inte så mycket som förut Inte alls

7 Fråga nr Frågan Svarsalternativ Poäng Jag har tappat intresset för mitt utseende Jag ser framemot saker och ting med glädje 4 Jag kan njuta av en bra bok, eller ett bra radio- eller TV program Helt och hållet Ganska mycket Lite grand Inte alls Lika mycket som jag alltid har gjort Något mindre än jag brukade Klart mindre än jag brukade Nästan inte alls Ofta Ibland Inte så ofta Mycket sällan

8 Ett exempel. att beskriva förändringar efter multidisciplinärt smärthanteringsprogram med HAD. HAD delskala för depression 敲 瀠 潲 牧 浡 敭 ⁴ 狤 愠 獳 捯 敩 慲 ⁴ 敭 gynnsamma resultat av SF-6 delskalorna; fysisk funktion, vitalitet och mental hälsa. 䅈 敤 獬 慫 慬 映 狶 杮 獥 ⁴ ㅥ 敲 瀠 潲 牧 浡 敭 ⁴ 狤 愠 獳 捯 敩 慲 ⁴ 敭 gynnsamma resultat av SF-6 delskalorna för fysisk funktion. Det fanns starkt samband för yngre deltagare ( - 45 år), med sannolik depression poäng initialt och gynnsamt resultat på hälsorelaterad livskvalitet vid ett års uppföljning. Ref: Bremander, et al.,.

9 Ett exempel att identifiera subgrupper Med skalor för depression, ångest, katastrofiering, smärtintensitet och smärtduration identifierades subgrupper av patienter med långvarig smärta avseende upplevd livskvalite, funktionsnedsättning och diagnos. Smärtintensitet och smärtduration spelar en mindre roll avseende livskvalité, men smärtintensitet är associerat med funktionsnedsättning. Ref: Börsbo et al., 9.

10 Några exempel.psykometriska aspekter och debatt om HAD Förslag att använda färre frågor i stället för HAD Ref: Zakrzewska,. Coyne et al.,. Whooley et al., 997.

11 Bjelland, I., Dahl, AA., Haug, TT. & Neckelmann, D. (). The validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale. An updated literature review. J Psychosom Res 5, Bremander, A., Holmström, G. & Bergman, S. (). Depression and Age as Predictors of Patient- Reported outcome in a Multidisciplinary Rehabilitation Programme for Chronic Musculoskeletal Pain. Musculoskelet Care, 9, Börsbo, B, Poelsson, M. & Gerdle, B. (9). The complex interplay between pain intensity, depression, anxiety and catastrophing with respect to quality of life and disability. Disabil Rehabil,, 65-. Chung, KF. & Tso, KC. (). Assessing pain in depression: what do ratings on unidemensional pain scales really mean? Comprehensive Psych 5, 8-7. Coyne, JC. & van Sonderen, E. (). No further research needed: Abandoning the Hospital Anxiety and Depression Scale. J Psychosom Reser 7, Garcia-Campayo, Pascual, Alda, Gonzales Ramirez. (7). Coping with firbromyalgia: Usefulness of the Chronic Pain Coping Inventuiry-4. Pain,, S68-S76. Haug,TT., Mykletun, MA. & Dahl, A. (4). The association between anxiety, depression, and somatic symptoms in a large population: The Hunt-II study. Psychosom Med 66,

12 Lundqvist C, Sjösteen A, Blomstrand C, Lind B, Sullivan M. (99). Spinal cord injuries. Clinical, functional, and emotional status. Spine, 6, Lisspers, Nygren, Söderman. (997). Hospital Anxiety and Depression Scales (HAD): some psychometric data for a Swedish sample. Acta Psychiatr Scand, 96, Saboonchi F, Wennman-Larsen A, Alexanderson K, Petersson LM. Examination of the construct validity of the Swedish version of Hospital Anxiety and Depression Scale in breast cancer patients. Qual Life Res DOI.7/s Sherbourne, Asch., Shugarman, Goebel, Lanto, Rubenstein, Wen, Zubkoff, Lorentz. (9). Early identification of co-occurring pain, depression and axiety. J Gen Intern Med 4, Epub Mar 4. Whooley, MA., Avins, AL:, Miranda, J. & Browner, WS. (997). Case-findings instruments for depression. Two questions are as good as many. J Gen Intern Med,, Zakrzewska, JM. (). Should we still use the Hospital Anxiety and Depression Scale? Pain, 5,. Zigmond, AS. & Snaith, RP. (98). The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychiatr Scand, 67, 6-7.