Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur arbetar man kunskapsbaserat?"

Transkript

1 Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa 1

2 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård (Evidensbaserad vård) Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid.

3 KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis

4 KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis

5 Evidence Based Medicine is the conscientious, explicit, and judicious use of current best evidence in making decisions about the care of individual patients. The practice of evidence based medicine means integrating individual clinical expertise with the best available external clinical evidence from systematic research. Sackett DL, Rosenberg WM, Gray JA, Haynes RB, Richardson WS (January 1996). "Evidence based medicine: what it is and what it isn't". BMJ 312

6 KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis

7 NATIONELLA RIKTLINJER Systematiska och öppna beslut om resursfördelning Beslut om vårdens organisation Regionala och lokala vårdprogram Övergripande beslut på verksamhetsnivå Individuella kliniska beslut Stöd för patienter om olika behandlingsmöjligheter

8 Prioritera Tillståndets svårighetsgrad - Behov Kostnads- effektivitet Åtgärdens effekt Rekommendation

9 KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis

10 KUNSKAPSUNDERLAGET FÖR KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsregister Hälsodataregister Praxisstudier Tillsyn Klinisk forskning Systematiska kunskapssammantällningar Riktlinjer Föreskrifter, allmänna råd Klinisk praxis

11 Nationella Kvalitetsregister Nationella Kvalitetsregister är patientfokuserat system för uppföljning och utveckling av vårdens kvalitet Har startats av den medicinska professionen, växt fram genom evolution Mål lärande och förbättring, patienterna till godo De innehåller individbundna uppgifter om problem/diagnos, insatta åtgärder, och resultat Huvuduppgiften för ett register är att skapa förankring och konsensus om variabler, analysera insamlade data och återkoppla till verksamheterna som grund för förbättringsarbete 11

12 Vad registreras? Processmått (vad man gör) Ingrepp; operation (metod, operatör, tidsramar), farmaka (substans, dos, duration), sjukgymnastik (behandlingstyp, duration), etc. Resultatmått (hur det går) Överlevnad, komplikationer, läkning, lab.parametrar, symptom, funktion, hälsorelaterad livskvalitet 12

13 13

14 Nationella kvalitetsregister (exempel) Swedheart (Riks-HIA, SEPHIA,PTCA) Riks-Stroke NDR (diabetes) Höftledsplastikregistret RIKSHÖFT (Höftfraktur) Katarakt Gynop (Gynekologisk kirurgi) Bråck Palliativ vård Demens Psykiatri 14

15 Riks-Stroke ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård. samlar in uppgifter om patientens situation vid insjuknandet, under sjukhusvistelsen och följer upp patienten efter tre månader och efter ett år. Alla akutsjukhus som vårdar strokepatienter deltar. 15

16 Andel strokepatienter som inkommer till sjukhus inom tre timmar efter insjuknandet, jämförelse mellan sjukhus Alla patienter <=80 år Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

17 Andel med särskild strokevård (stroke -enhet eller intensivvårdsavdelning) vid inläggning på sjukhus, per sjukhus. Grön linje markerar hög och gul linje måttlig målnivå. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

18

19

20 Andelen patienter < 80 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin eller nyare preparat), per sjukhus. Grön linje anger hög och gul linje måttlig målnivå.

21 Medelvårdtid (dagar) inneliggande på akutklinik och i lanstingsfinansierad eftervård. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

22 Jämförelse som grund för lärande och förbättringar 100 % Fokusera på lågpresterande? Fokusera på Skillnader? Fokusera på Förbättringspotentialen! 0 Sämsta klinik Medel-klinik Bästa klinik 22

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)

Läs mer

Nationella Kvalitetsregister

Nationella Kvalitetsregister Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

Hur mäter man jämlik vård. Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Moderator

Hur mäter man jämlik vård. Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Moderator Hur mäter man jämlik vård Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Moderator Hur mäter man jämlik vård? På seminariet diskuterar vi hur vi kan utveckla redskap och

Läs mer

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete

Läs mer

Evidensbaserad praktik (EBP)

Evidensbaserad praktik (EBP) Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Att formulera krav som leder i önskvärd riktning

Att formulera krav som leder i önskvärd riktning Att formulera krav som leder i önskvärd riktning Exempel från Skåne Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Hälsovalskontoret Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och styr efter? Vårddagar

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Kvalitets- och kostnadsdata ger

Kvalitets- och kostnadsdata ger Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård Kvalitets- och kostnadsregistrering vid Kungälvs sjukhus 1990 Registrering i rikshöft startar 1991 KPP-registrering införs 1995 Registrering i riksstroke

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Forskning och verksamhet för bättre strokevård Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och

Läs mer

Innehåll i vårdtjänsten

Innehåll i vårdtjänsten 1 UPPFÖLJNING AV AKUTSJUKVÅRD PÅ VERKSAMHETSOMRÅDESNIVÅ Bilaga 2-U2 - UNDERLAG VID UPPFÖLJNINGSMÖTEN Innehåll i vårdtjänsten 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig

Läs mer

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling

Läs mer

Evidensbaserad medicin. Anders Hansson

Evidensbaserad medicin. Anders Hansson Evidensbaserad medicin Anders Hansson Historia Alvan R. Feinstein: Clinical Judgement, 1967 Archie Cochrane: Effectiveness and Efficiency, 1972 Gordon Guyatt: EBM. A new approach to teaching the practice

Läs mer

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar 1. Var vistas du nu? Eget boende, utan kommunal hemtjänst Eget boende, med kommunal hemtjänst Särskilt boende (t.ex. sjukhem, ålderdomshem, servicehus, korttidsboende, gruppboende, slussplats, växelboende

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Resultatrapport RMPG-urologi

Resultatrapport RMPG-urologi Resultatrapport RMPG-urologi 2015-03-25 Incidens prostatcancer Regional medicinsk programgrupp urologi 2015-03-16 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Fysiskt, psykiskt, socialt

Läs mer

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Gunnel Hedman Wallin Anna Jedenius Moderator: Birgitta Hagström Missbruksuppdraget Regeringen gav Socialstyrelsen och länsstyrelserna uppdraget att förstärka

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning för TIA-registrering i Riksstroke Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2015-01-01 och därefter. Formulärets

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi

Läs mer

2012-03-23. Enorm kunskapsmassa -------------------------------------------- Systematiska översikter. Men EBM är ett bredare begrepp än kunskap

2012-03-23. Enorm kunskapsmassa -------------------------------------------- Systematiska översikter. Men EBM är ett bredare begrepp än kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Den här föreläsningen Evidensbaserad.. Lite historik Evidensbaserad medicin Definitioner och EBM:s idémässiga innehåll

Läs mer

Vägledning för strokeregistrering i Riks-Stroke 14.a

Vägledning för strokeregistrering i Riks-Stroke 14.a Vägledning för strokeregistrering i Riks-Stroke 14.a Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2014-01-01 och därefter. Akutformulärets ändringar gäller från 2014-01-01 Uppföljningsformulärets

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003

Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003 Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003 KÖN Stroke Höftfraktur Hjärtsvikt Summa Män 11 1 7 19 Kvinnor 9 18 12 39 Helsingborg 20 19 19 58 Män 7 3 6 16 Kvinnor 9 16 9 34 Kristianstad 16 19 16 50 Män

Läs mer

Koncernkontoret Region Skåne

Koncernkontoret Region Skåne Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar

Läs mer

Nationell Nivåstrukturering av Cancervård Några erfarenheter från RCC i samverkan Stefan Rydén Rikssjukvårdsnämnden 160518

Nationell Nivåstrukturering av Cancervård Några erfarenheter från RCC i samverkan Stefan Rydén Rikssjukvårdsnämnden 160518 Bilaga 1 Nationell Nivåstrukturering av Cancervård Några erfarenheter från RCC i samverkan Stefan Rydén Rikssjukvårdsnämnden 160518 Arbetsprocess och beslutsordning 2016-06-03 Aktuellt läge våren 2016

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros

Läs mer

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Studier, forskning och grupputbildning

Studier, forskning och grupputbildning Diabetesmottagningar på alla tre sjukhus Huvudsakligen personer med typ 1 diabetes NDR (2013) Antal pat Medelålder USÖ 1111 per 48 år Karlskoga 230 per 51 år Lindesberg 141 per 46 år Barn- ungdom 197 per

Läs mer

Evidensbaserad folkhälsa: är den möjlig? Om värderingar, vetenskap och dynamiska

Evidensbaserad folkhälsa: är den möjlig? Om värderingar, vetenskap och dynamiska Evidensbaserad folkhälsa: är den möjlig? Om värderingar, vetenskap och dynamiska effekter. Anders Jeppsson Forskare, läkare, med dr, magister i folkhälsovetenskap, fil mag i socialantropologi. Socialmedicin

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Personcentrerad vård Jämlik hälsa Personcentrerad vård Jämlik hälsa Lina Johannesson Vice ordförande Barnmorska Iréne Sjövall Sanned Styrelseledamot Biomedicinsk analytiker Personcentrerad vård Etiskt förhållningssätt en människosyn som

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektivare vård Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Professionen Sitter vid datorn hela dagen och administrerar med värdelösa

Läs mer

EN HANDBOK FRÅN SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET

EN HANDBOK FRÅN SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET ATT UTVECKLA KLINISKA RIKTLINJER EN HANDBOK FRÅN SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET En vägledning i arbetet med att utveckla kliniska, evidensbaserade riktlinjer inom svensk logopedi. Skriften vänder sig i första

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

MANUAL kvalitetsregister

MANUAL kvalitetsregister MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till

Läs mer

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)

Läs mer

Årsrapport NOSAM 2013-01-03

Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Sammanfattning Erfarenheten av samverkan är att det finns en god vilja dock svårighet att hitta former, en ny situation att samarbeta, svårighet med aktivt deltagande och kontinuitet

Läs mer

Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet

Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet Anna Dagerud, socionom/kurator Ingbritt Borstrand, distriktssköterska ASIH-teamet, Hemsjukvård och rehabilitering i väster Underbara

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)

Läs mer

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv.

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv. Sammanfattning Utveckla öppna jämförelser. Under år 2006 kommer Landstinget i Östergötland att utveckla modeller för öppna jämförelser. Genom jämförelserna söks svar på frågor hur Östergötland ligger till

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

Vårdprogram/KlinikNytt

Vårdprogram/KlinikNytt 21-8-31 1 Vårdprogram/KlinikNytt En granskning av implementering och tillämpning inom primärvården 2 Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...5 Kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården...5 Nationella riktlinjer...5

Läs mer

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks PETER APPELROS, docent, bitr överläkare,

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet i Blekinge 2008

Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet i Blekinge 2008 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner. Skrift 2008:1 Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet

Läs mer