VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
|
|
- Ingegerd Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST
2 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Bakgrund och metod Vidarkliniken följer varje år upp vården av alla patienter inom slutenvården med hjälp av hälsoenkäten EQ-5D. Detta frågeformulär är ett internationellt vedertaget och validerat instrument som ger en övergripande bild av patienternas hälsorelaterade livskvalitet (hälsostatus) och självskattade hälsa och som rekommenderas av Stockholms läns landsting. EQ-5D-enkäten består av fem dimensioner där varje dimension har tre nivåer som indikerar upplevt hälsotillstånd avseende rörlighet, hygien, aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet (1-3). Utifrån enkätsvaren skapas ett hälsoindex (1, 2). Indexvärdet (EQ-5D-index), som teoretiskt ligger mellan 0 (död) och 1 (full hälsa), kalkyleras med hjälp av en viktningsalgoritm som baseras på referensparametrar för respektive land. Med hänsyn till begränsningen av viktningsparametrar för Sverige användes vanligen viktningen från en brittisk studie (2). Detta tillvägagångssätt är vanligt och man bortser då från eventuella skillnader mellan den brittiska och den svenska populationen. I EQ-5D-enkäten ingår även att patienterna gör en självskattning av sitt hälsotillstånd på en visuell analog skala (VAS) vilken går från 0 (sämsta hälsa) till 100 (bästa hälsa). Patienterna fyller i enkäten själv och den uppskattade tidsåtgången är cirka fem minuter. Patienterna som erhåller vård på Vidarkliniken bjuds in att besvara EQ-5D-enkäten vid ankomsten (inskrivningen) samt efter avslutad vårdvistelse (utskrivningen). För att följa hur patienternas hälsotillstånd förändras över tid gör Vidarkliniken uppföljande undersökningar där patienterna bjuds in att besvara EQ-5D-enkäten tre och nio månader efter utskrivningen. Data har analyserats i Microsoft Excel 2011 och STATA 10. Resultat EQ-5D-sammanställningen av hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa för år 2011 baseras på 560 registrerade vårdtillfällen under perioden De tre största vårdkategorierna utgjordes av medicinsk-, stress och smärtrehabilitering, se Tabell 1. Majoriteten av patienterna (87 %) var kvinnor. Tabell 1. Antal vårdtillfällen per vårdkategori för år 2011 (2010 års data inom parentes). Vårdkategori Antal Procent Cancer rehabilitering/vård 100 (132) 18 (25) Medicinsk rehabilitering/vård 150 (205) 27 (38) Palliativ vård 32 (29) 6 (5) Smärtrehabilitering 125 (84) 22 (16) Stressrehabilitering 140 (83) 25 (15) Övrig rehab/vård 13 (6) 2 (1) Totalt 560 (539) 100 (100) 1
3 Deskriptiva och statistiska analyser Förändringar av EQ-5D-index samt självskattad hälsa på VAS över tid redovisas med deskriptiva analyser nedan (Figur 1 och 2). Vårdkategorin Övrig rehab/vård redovisas ej på grund av dess mycket begränsade underlag, n=13 (2 %). 1 0,9 0,8 0,7 0,6 Inskrivning 0,5 0,4 Utskrivning 3 mån efter utskrivning 9 mån efter utskrivning 0,3 0,2 0,1 0 Cancer rehab/vård Medicinsk rehab/vård Palliativ vård Smärtrehab Stressrehab Figur 1. Deskription av EQ-5D (Indexvärde, 0-1) för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mättillfälle (n1, Inskrivning; n2, Utskrivning; n3, Tre månader efter utskrivning; n4, Nio månader efter utskrivning): Cancer rehab/vård, n1=98, n2=82, n3=56, n4=22; Medicinsk rehab/vård, n1=141, n2=121, n3=86, n4=31; Palliativ vård, n1=31, n2=21, n3=12, n4=redovisas ej (<10 respondenter); Smärtrehab, n1=119, n2=102, n3=75, n4=23; Stressrehab, n1=137, n2=109, n3=73, n4= Inskrivning Utskrivning 3 mån efter utskrivning 9 mån efter utskrivning Cancer rehab/vård Medicinsk rehab/vård Palliativ vård Smärtrehab Stressrehab Figur 2. Deskription av självskattad hälsa (VAS, 0-100) för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mättillfälle (n1, Inskrivning; n2, Utskrivning; n3, Tre månader efter utskrivning; n4, Nio månader efter utskrivning): Cancer rehab/vård, n1=98, n2=81, n3=54, n4=23; Medicinsk rehab/vård, n1=141, n2=125, n3=88, n4=31; Palliativ vård, n1=31, n2=20, n3=11, n4=redovisas ej (<10 respondenter); Smärtrehab, n1=123, n2=101, n3=76, n4=23; Stressrehab, n1=135, n2=108, n3=74, n4=11. 2
4 Statistiska analyser Förändringar av EQ-5D-index samt självskattad hälsa på VAS över tid redovisas genom statistiska analyser nedan (Tabell 2 och 3). Vårdkategorin Övrig rehab/vård redovisas ej på grund av dess mycket begränsade underlag, n=13 (2 %). Tabell 2. Förändring av EQ-5D-index (0-1) över tid inom de olika vårdkategorierna år Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Tillfälle 1-4 Cancer rehab/vård n=77, p= n=55, p= n=21, p=0.85 Medicinsk rehab/vård Palliativ vård Smärtrehabilitering Stressrehabilitering n=102, p= n=19, p= n=83, p= n=96, p= n=73, p= n=26, p= n=11, p=0.34 * n=67, p= n=67, p= n=22, p= n=10, p=0.25 Data presenteras som medeldifferens standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (p-värde) vid parat t-test på 95%-nivå. Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning; Tillfälle 4, Nio månader efter utskrivning. Analyserna baseras på de patienter som har besvarat EQ-5Denkäten både vid första vårdtillfällets inskrivning och utskrivning respektive vid uppföljning efter tre och nio månader. *Redovisas ej (<10 respondenter). Tabell 3. Förändring av självskattad hälsa på VAS (0-100) över tid inom de olika vårdkategorierna under år Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Tillfälle 1-4 Cancer rehab/vård n=78, p=0.00 n=53, p=0.00 n=23, p=0.00 Medicinsk rehab/vård n=107, p= n=76, p= n=29, p=0.01 Palliativ vård n=18, p= n=10, p=0.54 * Smärtrehabilitering n=84, p= n=68, p= n=22, p=0.00 Stressrehabilitering n=95, p= n=67, p= n=10, p=0.01 Data presenteras som medeldifferens standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (p-värde) vid Wilcoxon signed-rank test på 95%-nivå. Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning; Tillfälle 4, Nio månader efter utskrivning. Analyserna baseras på de patienter som har besvarat VAS-skalan i EQ-5D-enkäten både vid första vårdtillfällets inskrivning och utskrivning respektive vid uppföljning efter tre och nio månader. *Redovisas ej (<10 respondenter). 3
5 Diskussion Vården vid Vidarkliniken kan övergripande beskrivas i de fem kategorierna cancer-, medicinsk- och palliativ vård samt smärt- och stressrehabilitering. Vid en jämförelse med 2010 års sammanställning ses att antalet vårdtillfällen inom smärt- och stressrehabilitering har ökat medan övriga vårdkategorier har minskat (Tabell 1). Liksom föregående år är majoriteten av patienterna som vårdats på Vidarkliniken kvinnor. EQ-5D-resultaten för år 2011 visar att patienter inom alla vårdkategorier förbättrar sin hälsorelaterade livskvalitet/hälsostatus (EQ-5D-index) samt sin självskattade hälsa (VAS) efter vistelsen på Vidarkliniken. Dessa resultat stödjs både i de deskriptiva (Figurerna 1 och 2) och statistiska analyserna av data (Tabellerna 2 och 3). De uppmätta förbättringarna av EQ-5D-index (0-1) är generellt störst mellan inskrivning och utskrivning. Tabell 2 visar här statistiskt säkerställda resultat med förbättringar av patienternas hälsostatus på upp till 0.25 enheter (smärtrehabilitering) varefter effekterna avtar vid uppföljande mättillfällen. Nio månader efter avslutad vårdperiod är det framför allt gruppen av smärtpatienter samt de patienter som erhållit medicinsk rehabilitering/vård som rapporterar kvarstående förbättringar (Tabell 2). Den självskattade hälsan (VAS, 0-100) förbättras inom alla vårdkategorier samt verkar dessutom hålla i sig över tid med statistiskt säkerställda resultat upp till nio månader efter avslutad behandlingsperiod (Tabell 3). Denna positiva trend gäller generellt för alla grupper av patienter som vårdats på Vidarkliniken under år Underlaget för den palliativa vårdgruppen var dock för litet för att kunna utvärderas med statistiskt säkerställda resultat vid uppföljningarna som gjordes efter tre och nio månader. Detta kan delvis förklaras av att denna vårdkategori också omfattar vård i livets slutskede. Patienter som inkommer för smärtrehabilitering rapporterar konsekvent det lägsta hälsotillståndet av alla patientkategorier vid inskrivning (Figur 1). Denna grupp av patienter verkar dock liksom flera av de övriga grupperna kunna ta till sig Vidarklinikens vård på ett positivt vis. Efter nio månader uppvisar smärtpatienterna den största förbättringen av EQ-5D-index (Tabell 2) samt den näst största förbättringen av självskattad hälsa på VAS (Tabell 3). En översiktlig sammanställning av in- och utskrivningsvärden av EQ-5D-index för år 2011 jämfört med år visar en trend för de olika vårdkategorierna som ligger på ungefär samma nivåer över tid (Tabell 4). Vårdkategorierna för smärta- stress och medicinsk rehabilitering påvisar störst förbättring över tid följt av cancer- och palliativ vård (Tabell 4). Tabell 4. Översikt av självrapporterad hälsostatus (EQ-5D-index) vid inskrivning och utskrivning år baserat på de enkätsvar som inkommit vid respektive tillfälle Vårdtyp Index in Index ut Index in Index ut Index in Index ut Index in Index ut Medicinsk rehabilitering Palliativ vård Cancerrehabilitering Smärtrehabilitering Stressrehabilitering 0,57 0,70 0,63 0,75 0,61 0, ,43 0,63 0,43 0,61 0,42 0, ,50 0,62 0,57 0,60 0,59 0, ,28 0,52 0,32 0,50 0,28 0, ,47 0,67 0,50 0,67 0,45 0,
6 Utvärderingen av hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D-index) och självskattad hälsa (VAS) baseras på självrapporterade svar i frågeformuläret EQ-5D. Antalet patienter som besvarat EQ-5D-enkäten är högst vid inskrivningen och minskar sedan till utskrivningen respektive uppföljningen efter tre och nio månader. Detta gäller alla vårdkategorier vilket bör beaktas vid tolkning av resultaten, framför allt med hänsyn till uppföljning och analys av statistiskt säkerställda förändringar över tid. Ju färre respondenter desto mer osäkra resultat. Mättillfällen med färre än tio respondenter redovisas ej. Kvalitetssäkring och forskning Vidarkliniken bedriver kontinuerligt ett omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete för att säkerställa, utvärdera och förbättra den redan idag goda och effektiva vården samt vårdprocesserna på sjukhuset. Sjukhusets samlade kliniska erfarenhet av effekterna av vården för våra patienter påtalar även att för en övervägande andel av patienterna uppnås långsiktiga förbättringar i form av livsstilsförändringar. Med dessa kvalitetssäkringsprocesser som grund deltar Vidarkliniken aktivt i ett flertal olika forskningsprojekt. Ett av dessa är en pågående omfattande retrospektiv vetenskaplig studie som leds av IC The Integrative Care Science Centre (tidigare Vidarinstitutet). Studien som är den första i sitt slag i Sverige avser att systematiskt jämföra antroposofisk integrativ medicin med konventionell hälso- och sjukvård baserad på avidentifierade registerdata. Datainsamling och utvärdering i projektet genomförs av IC i samverkan med en rad aktörer. Förutom Vidarkliniken ingår även Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting, Tieto, Försäkringskassan i Stockholm och Socialstyrelsen. Insamlingen av data sträcker sig över flera år för att kunna följa matchade grupper av Vidarklinikens och landstingsvårdens patienter över tid avseende bland annat hälsooch sjukvårdskonsumtion, läkemedelsförskrivning, sjukskrivningsdata, sjukbidrag och dödsorsaker. För första gången kommer härmed viktiga utfall inklusive hälsoekonomiska aspekter kunna sammanställas och jämföras för antroposofisk och konventionell vård i Sverige. Vidarkliniken arbetar aktivt för att inhämta kunskapsvinster och forskningsresultat som kan ha betydelse för hypotesgenerering, vårdutveckling och beslutsfattande inom svensk hälso- och sjukvård. Referenser 1. Burström, K. and C. Rehnberg, Hälsorelaterad livskvalitet i Stockholms län Resultat per utbildningsnivå, födelseland samt sysselsättningsgrupp en befolkningsundersökning med EQ-5D. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, enheten för socialmedicin och hälsoekonomi: Stockholm. 2. Dolan, P., Modeling valuations for EuroQol health states. Med Care, 35(11): p Henriksson, M. and P. Carlsson, Att mäta hälsorelaterad livskvalitet en beskrivning av instrumentet EQ-5D. CMT: Linköping. 5
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merStatistik Lars Valter
Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs merFRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merAllmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska
Läs merResultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24
Läs merHFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1
HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT delrapport 1 Evalill Nilsson, Preben Bendtsen & Margareta Kristenson för nätverket HälsoFrämjande Sjukhus Linköping mars 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND...
Läs merSammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015
Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan
Läs merEQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL
EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merVALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN
VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merLinnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015
Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merSkriva uppsats på registermaterial
Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:67 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:34 av Andres Käärik m fl (fp) om en anläggning i Sverige för protonbehandling av cancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros
Läs mermförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet
Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD
Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogram i palliativ vård Postgraduate Diploma
Läs merPM Besvärsstudie 2008
Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)
Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring
Läs merBilaga Ersättning 2016
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merSömnproblematik, stress och behandling
Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merPsoReg (Register för Systembehandling av
PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdplats- och mottagningsenheten KSK
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplats- och mottagningsenheten KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merAtt bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet
Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet Anna Dagerud, socionom/kurator Ingbritt Borstrand, distriktssköterska ASIH-teamet, Hemsjukvård och rehabilitering i väster Underbara
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merRättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Läs merPressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård
8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska
Läs merInledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater
Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Niclas Olofsson 7 64587 niclsa.olofsson@lvn.se QALY Quality adjusted life years tar hänsyn till både antal år av liv och den
Läs merSWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025
SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Läs merRESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008
RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av
Läs merJämlik hälsa och vård
Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merAllt fler kvinnor bland de nyanställda
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning Datum/ löpunmmer 2013-09-10 / 7 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merSkolplaneenkät 2015 Elever grundskola
Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Om undersökningen Bakgrund Haninge kommun genomför årligen en undersökning där föräldrar och elever svarar på frågor om vad de tycker om förskolan och grundskolan
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merKostnader sista levnadsåret
1 (18) ju Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader Juni 2012 Sammanfattning Andelen personer 65 år och äldre i Västra Götaland förväntas öka förhållandevis kraftigt under de närmaste
Läs merBESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.
BESLUT 1 (5) Datum 2013-06-13 Vår beteckning FÖRETAG Bristol-Myers Squibb AB Box 1172 171 23 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merMindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet
Socialstyrelsens slutsatser Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet Läkemedelshantering läggs i
Läs merForskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar
STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merortopedisk behandling
Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning
Läs merPolicydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03
Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell
Läs mer2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar
1. Var vistas du nu? Eget boende, utan kommunal hemtjänst Eget boende, med kommunal hemtjänst Särskilt boende (t.ex. sjukhem, ålderdomshem, servicehus, korttidsboende, gruppboende, slussplats, växelboende
Läs merArbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merÄldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.
få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att
Läs merTrött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merVård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska
Läs merFörstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden
Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
Läs merME01 ledarskap, tillit och motivation
FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och
Läs merStatistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU
Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU KURSENS INNEHÅLL Statistiken ger en empirisk grund för ekonomin. I denna kurs betonas statistikens idémässiga bakgrund och
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merBilaga 5. Tema: Ledarskap och ledning
Bilaga 5 Tema: Ledarskap och ledning Hur påverkar vårdorganisationen hälsa och säkerhet för patienter och personal? Diskussionsunderlag från RNCAST-projektet Tema 5 Ledarskap och ledning Fråga 5c - Arbetsledningen
Läs merUppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Läs merLevnadsförhållanden i Skaraborg
Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merAtt göra en vetenskaplig poster
Att göra en vetenskaplig poster FoU-enheten för närsjukvården Susan Wilhelmsson FoU handledare, docent Vad är en poster? Ett sätt att presentera ett arbete på ett enkelt och tilltalande sätt Ett sätt att
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION
ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen
Läs mer2003-09-10 Berit Andersson
Hälso- och sjukvårdsorganisationer kommer och går - distriktssköterskan består? Distriktssköterskan - kulturens bärare och medkänslans sändebud En nationell kartläggning av specialistsjuksköterskeutbildningen
Läs merPer Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling
Läs merSJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA
1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets
Läs merPOPULATION OCH BORTFALL
RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers
Läs mer* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1
Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2012. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST
VIDARKLINIKEN 2012 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om Vidarkliniken...
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Gäller fr.o.m. 2010-04-12 Ersätter tidigare dokument ÖVERENSKOMMELSE
Läs merVården vid palliativ smärta
Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad
Läs merKvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, ambulanssjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAM Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merDiagnosfördelning per ort och totalt
Appendix till årsrapport 2014 WebRehab Öppenvård Tabell 2 Diagnosfördelning per ort och totalt Borås Danderyd Gotland Halmstad Jönköping Karlstad Sahlgrenska Sandviken Skåne Sunderby Söderma nland Uddevalla
Läs merSOC1ALSTYRELSEN 2011-06- 09
REGERINGSKANSL1ET Promemoria 2011-05-31 U2011/3579/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Frederique Lemery Ink Doss. Dnr Handl Förslag om ändrad examensbeskrivning för specialistsju
Läs mer