Skriva uppsats på registermaterial
|
|
- Elias Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008.
2 D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna patienter med grav hörselnedsättning inte rehabiliteras med cochleaimplantat? Handledare Per-Inge Carlsson
3 Inklusionskriterier för att deltaga i kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning: Patienten har ett tonmedelvärde på frekvenserna 500, 1000, 2000 och 4000 Hz som är lika med eller sämre än 70 db HL på bästa örat. och/eller har en maximal taluppfattning (FB) i tyst miljö på 50 %(nytt) eller sämre på bästa örat. Patienten ska vara 19 år eller äldre. Hörselverksamheten Göteborg och Södra Bohuslän
4 Medicinska indikationer för CI: Tonmedelvärdet är sämre än 70 db HL på det bästa örat och.. Resultatet vid talaudiometri är sämre än 50 procent på det bästa örat. Tonaudiometri i ljudfält med optimalt anpassade hörapparater, vid 4 khz, är lika med eller sämre än 50 db HL eller Resultatet vid talaudiometri i ljudfält med optimalt anpassade hörapparater är sämre än 50 procent.
5 Vad innebär det att ha en grav hörselnedsättning: Enligt Försäkringskassan att en person med hörapparater utan läppavläsningsstöd inte uppfattar ord och meningar på en meters avstånd i vardagsmiljö.
6 Ringdahl & Grimby (2000): Brist på energi, känslomässiga reaktioner och social isolering. Barlow et al (2009) Patienten hamnar mellan två världar: De tillhör inte den hörande världen och inte den teckenspråkig döva världen. Carlsson et.al. Patienterna har högre besvärsgrad av oro och depression än populationen i allmänhet.
7 Vad säger litteraturen om Cochleaimplantat till vuxna?
8 Mäki-Torkko et.al. (2014) Patienter får ökad livskvalitet och ett rikare socialt liv. Olze et.al. (2011) Patienter med CI får förutom bättre hörsel och talförståelse minskad tinnitus och att problem med oro, stress och depression minskade. Gaylor et.al. (2013) visar i en Metaanalys på signifikanta förbättringar av taluppfattning och livskvalitet.
9 CI till äldre?
10 Berrettini et.al. visar i en systematisk översikt: Hög ålder är inte en kontraindikation för CI. CI bör vara tillåtet utan någon övre åldersgräns. Hänsyn måste tas till generella hälsoproblem. Bedömning måste göras från fall till fall.
11 CI till barndomsdöva? Enligt flera studier är det relevant att erbjuda CI till personer som kommunicerar med teckenspråk om de kombinerar teckenspråk med tal.
12 Metod Del 1: Med deskriptiv statistik beskriva patienter som deltar i kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning i Göteborg och Södra Bohuslän. Del 2: Med hjälp av en innehållsanalys i avidentifierade journaler försöka finna orsaken till att patienten inte rehabiliterats med CI.
13 RESULTAT
14 CI n=85 Inte CI n=723 Totalt n=808 Ålder % % 80 Ålder % % 234 Ålder % % 494
15 Kommunikationsmetod Kommunikation CI n=85 Inte C n=723 Totalt n=808 Tal 81 (95 %) 623 (86 %) 704 Teckenspråk 9 (11 %) 168 (23 %) 177 TSS 13 (15 %) 37 (5 %) 50 Taktilt teckenspråk 0 3 (0,4 %) 3 *Skriftlig Hörselverksasmheten 7 Mölndal 8 % % 76
16 PIRS CI n=85 LIVSKVALITET Inte CI n=723 Medelv ärde 53,5 58,2 EQ5D CI n=85 Inte CI n=723 Medel 0,81 0,73 värde
17
18 Orsak till att patienter inte rehabiliterats med CI? Medicinska skäl Hörselskäl Patientskäl Kommunikationsskäl Okänt skäl
19
20
21 Orsak till att patienter 65 år inte har CI n= CI e,er registrering Medicinska skäl Hörselskäl Pa=entskäl Kommunika=onsskäl Okänt skäl
22 Diskussion: Uppsatsen finns att läsa på:
23 Konklusion Orsaken till att patienter inte rehabiliteras med CI går att förklara med: Medicinska skäl Patientskäl Hörselskäl Kommunikationsskäl Det kan vara svårt att förklara orsaken utifrån ett stickprov i en journal
24 Nya frågor? Behöver vi nya riktlinjer? För äldre? För personer med barndomsdövhet som kombinerar teckenspråk med tal? Är alla audionomer medvetna om kriteriet för CI? Missar vi att skriva remiss för CI-team? Erbjuds alla patienter som är aktuella CI?
25 Tips: Alltid försöka göra talaudiometri med hörtelefoner. Alltid försöka göra talaudiometri i ljudfält med optimalt anpassade hörapparater.
26 Tips: Dokumentera alltid i journalen att du diskuterat CI med patienten. Skriv orsaken till varför patienten inte har CI eller varför CI-remiss inte är aktuell. Journal
27 Tips Delta i det nationella kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning
28 Använder Cochleärt implantat höger öra? Ja Nej operationsår: Använder Cochleärt implantat vänster öra? Ja Nej operationsår: CI-utredning påbörjas Ja Nej Om patienten inte har CI, ange huvudskäl (endast ett skäl) Glöm inte att notera i journal! Medicinska skäl (sjukdomar) Hörselskäl (behov uppfyllt av nuvarande hjälpmedel) Patientskäl (tackat nej) Kommunikation (teckenspråkiga) Vet ej
29 CI är endast en del av den rehabilitering som är till nytta för patieinter med grav hörselnedsättning. Vårdrekommendationer
30 Kompetensutveckling Stressa inte Det är aldrig för sent Tack för att ni lyssnade
31 Kommunikation TAL TAL + TECKENSPRÅK + TSS + TAKTILT TAL + SKRIFT TECKENSPRÅK TAL + TECKENSPRÅK + TAKTILT TAL + SKRIFT + TSS TAL + TECKEN SPRÅK TAL + SKRIFT + TECKENSPRÅK INGEN KOMMUNIKA TION TECKENSPRÅK + SKRIFT TAL + TSS + TECKENSPRÅK TAL + TSS TAL + SKRIFT + TSS + TECKENSPRÅK + TAKTILT TSS
Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5, 1, 2, 4 khz) lika med
Läs merGrav hörselnedsättning Vuxna
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Debut före tre års ålder Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5,
Läs merGrav hörselnedsättning hos vuxna. Per-Inge Carlsson Överläkare, med dr
Grav hörselnedsättning hos vuxna Per-Inge Carlsson Överläkare, med dr Definition Tonmedelvärde 70 db eller sämre på bästa örat (D Stephens) (70-95) (WHO 61-80 db) Maximal taluppfattning sämre än 50% (30%).
Läs merHörselrehabilitering - Så funkar det
Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merCochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Läs merSakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Läs merKod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.
Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen Datum 2013-08-16 Tid 3 timmar Kursansvarig Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod: 0620 Varje
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merPsykosociala behov och åtgärder
Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi
Läs merPsykisk hälsa och social situation under graviditet
Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk
Läs merTesta din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
Läs merKOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)
ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merGrav hörselnedsättning Vuxna
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Uppföljning C Personnummer: Namn: Datum (obligatoriskt): Vårdgivare: Vårdgivaren fyller i de rehabiliteringsinsatser patienten fått det senaste året och matar in uppgifterna
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merDefinitioner Hjälpmedel som fästs på en persons klädsel eller hängs runt nacken och som förstärker ljud.
Hörhjälpmedel 22 06 Hitta i dokumentet Kroppsburna hörapparater 22 06 06 I örat apparater 22 06 12 Bakom örat apparater 22 06 15 Taktila hörhjälpmedel 22 06 18 Hörapparater som används tillsammans med
Läs merTelefonrådgivning för sjuksköterskor
Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta i huvud, buk och bröst
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merHörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]
Kod: Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0201 2014 01 17 5 timmar Kursansvarig: Peter Czigler Rättande lärare: Helena Stålnacke och Ramesh Zarenoe
Läs merUppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland
Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Nyckeltal beträffande antal besök, insatser och ansvarfördelning, september 214 Bo Davidsson Elisabeth Viman FoU Centrum för Vård, Omsorg och
Läs merHvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?
Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen? Fakta Hörselnedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen i Sverige (HRF, 2010) Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merBuller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?
Buller Vad använder vi hörseln till? Kommunikation Tal-Hörsel Extremt god förmåga att urskilja små förändringar i ljudbilden, alltid lyssning på måttligt starka ljud God kognitiv förmåga Orientering, varning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merCI-kommunikation och teknik
CI-kommunikation och teknik En uppföljningsstudie Åsa Folke, habiliteringspedagog Roger Brodin, hörselvårdsingenjör B i E ö ö läk Skolval? Kommunikation? Kompisar? Fritid? Resurser? CI är ett system avsett
Läs merGrav hörselnedsättning Vuxna
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Uppföljning C Personnummer: Namn: Datum (obligatoriskt): Vårdgivare: Vårdgivaren fyller i de rehabiliteringsinsatser patienten fått det senaste året och matar in uppgifterna
Läs merHörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Hörseltest för nyfödda Hörselscreening av nyfödda Tidig diagnos Tidiga insatser Tal- och språkutveckling
Läs merAlla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.
Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merHörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp
Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp 2011-05-27 4 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Svaren poängsätts med svarens fullständighet som grund. Besvara varje fråga på separat papper och skriv
Läs merA Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test
Verksamhetsplan för implementering av SödermanModellen Relationsinriktat arbetssätt utifrån ett Salutogent synsätt A Agera P Planera S Studera analys D Do, utför test 1 Syfte med SödermanModellen, Relationsinriktat
Läs merBakgrund & Genomförande
Bakgrund & Genomförande 14 augusti 2015 BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av NCC. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur svenska allmänheten ser på vilka ämnen som är
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merTelefonrådgivning inom psykiatrin
Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merFlexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen?
Flexjobb - Lösningen på den tysta jobbkrisen? En mörk framtid? I slutet av april 2012 fanns 73 000 öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Mer än en fördubbling jämfört med mitten
Läs merDina patienträttigheter
Dina patienträttigheter Har vi egentligen några rättigheter, är frågan Björn Bragée, Först en stunds samling 2 1 Idag kommer vi att gå igenom. 1 Vad är patienträttigheter och hur klagar man 2 Det finns
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merHälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merResultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Hörselvård
Nyckeltal 2015 Rapport Hörselvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Definitionslista...4 3. Beskrivning...6 3.1 Generell beskrivning...6 3.2 Profilbeskrivning...8 3.3 Kvalitetsindikatorer...10
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merPersoncentrerad vård Jämlik hälsa
Personcentrerad vård Jämlik hälsa Lina Johannesson Vice ordförande Barnmorska Iréne Sjövall Sanned Styrelseledamot Biomedicinsk analytiker Personcentrerad vård Etiskt förhållningssätt en människosyn som
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merEXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 högskolepoäng Fördjupningsnivå 1
Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för audiologi VT 2008 EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 högskolepoäng Fördjupningsnivå 1 Titel Hur påverkar
Läs merSkillnader mellan kvinnor och män i den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg
Skillnader mellan kvinnor och män i den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg Uppdragsgivare: Projektledare: Medarbetare: Jill Gunilla Jansson, verksamhetschef Hörsel-
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merVälkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen
Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden
Läs merVerksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering
Datum: 2011-01-31 ÅRSREDOVISNING 2010 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Det tidigare avtalet med Landstinget Gävleborg upphörde 091231 och hade för avsikt att starta igen
Läs merÄldreomsorgskontoret. Hälsosamt åldrande. Projektplan. Projektledare Eva Nykvist Wallberg. Projekthandläggare Ylva Rasmuson Anna Axelsson
Äldreomsorgskontoret Hälsosamt åldrande Projektplan Projektledare Eva Nykvist Wallberg Projekthandläggare Ylva Rasmuson Anna Axelsson Projektplan Hälsosamt åldrande 2010-03-01 sida 2 PROJEKTPLAN Hälsosamt
Läs merBruksanvisning PA5. Innehållsförteckning. Grundläggande funktioner... 2. Kontrollpanel - beskrivning... 2. Stimuluspanel - beskrivning...
Bruksanvisning PA5 Innehållsförteckning Grundläggande funktioner... 2 Kontrollpanel - beskrivning... 2 Stimuluspanel - beskrivning... 3 Batterier... 4 Teknisk specifikation... 5 Uppackning/inspektion...
Läs merHörsel, Kognition & Åldrande
Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning
Läs merUpprättande av journal på vård- och omsorgsboende, korttidsvård, servicehus dagverksamhet och socialpsykiatriska boenden
Version 1.0 Sida 1 (15) 2015-01-26 Upprättande av journal på vård- och omsorgsboende, korttidsvård, servicehus dagverksamhet och socialpsykiatriska boenden Ingår som en del i de stadsgemensamma riktlinjerna
Läs merBjörn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett
Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merAtt bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet
Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet Anna Dagerud, socionom/kurator Ingbritt Borstrand, distriktssköterska ASIH-teamet, Hemsjukvård och rehabilitering i väster Underbara
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs merInterpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18
Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merMellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.
Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig
Läs merPM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.
PM 2013-05-16 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.se Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735 Ärendet Kvalitetsuppföljning har genomförts vid Färingsöhemmet
Läs merMANUAL kvalitetsregister
MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merPlaneringskonferens 18-19 april 2012. Livsstilsförändring. Christina Kicki Fjellström
Planeringskonferens 18-19 april 2012 Livsstilsförändring Christina Kicki Fjellström christina.fjellstrom@hjart-lung.se 08-55 606 205 www.hjart-lung.se Livsstilsförändring Mänskliga behov Energi och näring
Läs merEj färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem. Presentation 2014-10-28
Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem Presentation 2014-10-28 Utgångspunkter Systemet ska vara sammanhållet och innefatta både lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och de granskningar
Läs merhtp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?
Hämta bildspel: htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Hur kan vi höra? Varför hör vi? Hur hör vi? Varför hör vi inte? Vilka barn kan inte höra som andra barn? Hur hitar vi dessa barn? Varför hör vi? Vad använder
Läs merLokalt brukarråd Hörselverksamheten Fyrbodal 151014
Hörselverksamheten Fyrbodal 1 (5) Lokalt brukarråd Hörselverksamheten Fyrbodal 151014 Närvarande: Marianne Schewenius Hans Carlsson Bo Strandqvist Berit Swärd Bo Josefsson Ingemar Wilhelmsson Inger Andersson
Läs merSocial dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum
Social dokumentation Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Vad reglerar? Förvaltningslagen (1986:223) Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2006:5 2013-10-25 Vilka bestämmelser gäller? SoL 11 kap.
Läs merPsykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Läs merSeminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor
Hörsel och kurvor Funktionssystem Sinnen. Detaljerade lärandemål Kunskap och förståelse Studenten skall efter denna seminarium kunna 1. Beskriva och bedöma symtom, fynd och behandling vid de vanligaste
Läs merUnderhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015
HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/
Läs merRIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - hörselnedsättning
RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR - hörselnedsättning HÖRSELNEDSÄTTNING RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING AV MEDICINSK INVALIDITET Enligt Svensk Försäkrings tabellverk är medicinsk invaliditet vid total
Läs merMinnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörsel- och dövverksamheten FyrBoDal
Minnesanteckning Lokalt brukarråd, Hörsel- och dövverksamheten FyrBoDal Tid: 121205 Plats: Plan 7, Hörsel-och dövverksamhetens lokaler, Vänerparken. Närvarande: Gunnar Särnbratt, HRF Uddevalla Henry Karlsson,
Läs merIntroduktion - Svevac
Introduktion - Svevac Inloggning Det finns två olika versioner av Svevac. Den ena är den skarpa versionen (här kallad Svevac) där alla vaccinationsenheter anslutna till Svevac registrerar, och den andra
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merSTRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan
STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning
Läs mer2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?
Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion
Läs merHur går utredningen till?
Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merGunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merHörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2
Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK Habilitering & Hälsa version 1.2 TMV 0,5; 1, 2kHz TMV 0,5; 1, 2, 4kHz S:a S:a 5 2 155 52 5 1 155 39 305 76 10 3 160 53 10 3 160 40 310 78 15
Läs merLev utan Stress & Oro
Det finns olika nivåer av stress i våra liv. Ofta talas det om olika sorters stress, som om den ena sortens stress är annorlunda än den andra. Men i grund och botten handlar det om samma sorts stress,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Elice Ökvist, verksamhetschef, Marianne Rova-Eriksson, MLA 2016-03-01 Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska del är en kvalitativt
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merInnehåll i vårdtjänsten
1 UPPFÖLJNING AV AKUTSJUKVÅRD PÅ VERKSAMHETSOMRÅDESNIVÅ Bilaga 2-U2 - UNDERLAG VID UPPFÖLJNINGSMÖTEN Innehåll i vårdtjänsten 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig
Läs merHabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd
HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd autismliknande tillstånd 1(16) Checklista för inkludering
Läs mer