5. Nytta av hörapparat
|
|
- Roland Hermansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning som har sensorineural bakgrund. Den generella frågeställningen om hörapparat är till nytta kan besvaras med ett Ja (Evidensstyrka 1). Vid lätt hörselnedsättning (M4 <40 db HL) är hörapparat till nytta endast för vissa personer och i situationer där det inte förekommer alltför mycket störande ljud (Evidensstyrka 1). Vid måttlig (M db HL) hörselnedsättning är hörapparat till nytta i många lyssningssituationer (Evidensstyrka 1). Vid svår hörselnedsättning (M4 >64 db HL) är hörapparat en nödvändig förutsättning för att kunna uppfatta tal. Hörapparater förmår inte normalisera hörförmågan (Evidensstyrka 1). Avgränsning, metod och resultat av litteratursökningen Den följande metodbeskrivningen är i huvudsak gemensam för Kapitel 5 Kapitel 7. Inledningsvis granskades de sökstrategier som använts och den litteratur som anförts i två tidigare publicerade över- sikter av området [43,148 ]. Därefter gjordes sökningar i Medline. Sökningarna begränsades till engelskspråkig litteratur avseende vuxna (Medline använder åldersgränsen 19 år och däröver) som publicerats mellan 1990 och december Begränsningen till litteratur som publicerats 1990 och senare motiverades av att tidigare publikationer avsåg hörapparater som hade avsevärt sämre prestanda än vad som nu är aktuellt och som därför sällan provas ut i dag. Sökningarna begränsades K A P I T E L 5 N Y T TA AV H Ö R A P PA R AT 53
2 vidare till randomiserade, kontrollerade studier (RCT) 1 och randomiserade kontrollerade crossover 2 -studier. Följande sökkriterier användes: Hearing aid(s) i kombination med hearing tests, benefit(s), patient satisfaction, quality of life, use och preference. Vid sökningarna exkluderades cochlear implant, editorial samt letter. Genom Medline-sökningarna identifierades 106 publikationer. Abstrakts rekvirerades för samtliga publikationer. Abstrakten granskades primärt med avseende på relevans. För relevanta abstrakts rekvirerades artiklarna (n=72). Studier inkluderades om de uppfyllde följande kriterier: (a) populationen bestod av individer med lätt till svår sensorineural hörselnedsättning och hade minst 20 deltagare (kriteriet grundar sig på överslagsmässiga kalkyler av hur många observationer en studie måste ha för att med tillräcklig statistisk styrka kunna påvisa en effekt om den finns (b) jämförelsen avsåg hörapparater som var analoga eller digitala, luftledda BTE (bakom örat), ITE (i örat), eller ITC (i hörselgången) (studier exkluderades om jämförelsen skedde mot hörapparat med benledning, benförankrade hörapparater, eller cochleära implantat) (c) resultat redovisades enligt både audiologiska mått och subjektiv nyttobedömning (d) bortfallet vid uppföljningen uppgick till högst 15 procent. Det sista kriteriet är bekymmersamt att tillämpa eftersom långt ifrån alla studier redovisar bortfall. För Kapitel 6 gjordes några undantag från dessa regler. Till exempel granskades för avsnittet om värdet av riktningskänslig mikrofon även några studier som antingen enbart redovisade laboratorieresultat eller enbart subjektiva nyttomått. Gemensamt för studierna är att försökspersonerna har valts ut bland sådana som sökt hjälp för hörselproblem. 1 Randomisering innebär i detta sammanhang att de hörapparater som ska jämföras fördelas på försökspersonerna med slumpens hjälp. Slumpmetoden ska tillämpas på ett sådant sätt att vare sig försöksperson eller försöksledare kan påverka fördelningen. Detta kan t ex ske genom att man för varje (ny) försöksperson drar en lott ur en tombola. 2 Med crossover avses att försökspersonerna får pröva alla de apparater som ska jämföras i ordningar som ofta bestäms med hjälp av en slumpmetod. Crossover-studier är ofta en variant av randomiserad undersökning. 54 H Ö R A P PA R AT F Ö R V U X N A N Y T TA O C H KO S T N A D E R
3 Nytta av hörapparat oavsett grad av hörselnedsättning De rapporter [5,6,10,11,13,14,19,63,64,66,71,72,91,92,107,113,118,132, 153,154], sammanlagt tjugo stycken, som redovisar hörförmåga med och utan hörapparat (1 212 försökspersoner) finner att hörförmågan ökar statistiskt säkerställt (p<0,05) med hörapparat (Appendix 1B 3 ). Detta gäller för resultat från såväl audiologiska test som subjektiva nyttobedömningar. Exempelvis fann man i en studie med 331 försökspersoner att tre olika typer av icke-linjära och linjära hörapparater gav säkerställt förbättrad taluppfattning enligt det använda taltestet och förbättrad subjektiv nytta, jämfört med resultaten utan hörapparater [64,92]. Flertalet försökspersoner i dessa studier hade lätt till måttlig nedsättning, men även svåra hörselnedsättningar förekom. Nytta av hörapparat vid olika grader av hörselnedsättning Vi fann endast två studier som redovisade effekter av förstärkning med hörapparat med särredovisning efter grad av hörselnedsättning. Den mindre av dessa hade tre grupper med vardera 45 deltagare [72]. Gruppernas hörselnedsättning var i medeltal 36, 48, respektive 66 db HL (M4). Den större studien med acronymen NIDCD/VA genomfördes inom Veterans Affairs med stöd av National Institute on Deafness and Other Communication Disorders och har presenterat en omfattande resultatredovisning [19,64,66,91,92,118,132]. Resultaten från NIDCD/VA redovisades för fyra olika grupper av hörselnedsättning [91]. Grupp 1 (n=56), med den lättaste nedsättningen, hade hörtröskelmedelvärde (M3) bättre än 40 db HL och en tröskelskillnad på mindre än 10 db/oktav mellan 500 och Hz. Denna grupp hade alltså (i de allra flesta fall) även hörtröskelmedelvärde (M4) bättre 3 Eftersom studierna redovisar resultat enligt många olika mätmetoder har vi tvingats till en begränsning. Vi har valt att för var och en redovisa ett taltest och en nyttobedömning. Taltestresultat redovisas om möjligt enligt SRSN eller SPIN och i annat fall enligt NU-6, HINT eller CST. Nyttobedömningar redovisas om möjligt enligt APHAB/PHAP eller HHIE/A och annars enligt annan standardiserad skala. K A P I T E L 5 N Y T TA AV H Ö R A P PA R AT 55
4 än 40 db HL. Grupp 2 (n=149) hade hörtröskelmedelvärden (M3) bättre än 40 db HL men en tröskelskillnad på mer än 10 db/oktav mellan 500 och Hz [92,132]. Denna grupp hade således M4 i området 30 cirka 50 db HL. Grupp 3 (n=91) hade M3 sämre än 40 db HL och en tröskelskillnad på mindre än 10 db/oktav, medan grupp 4 (n=62) hade hörtröskelmedelvärden (M3) sämre än 40 db HL och en tröskelskillnad på mer än 10 db/oktav mellan 500 och Hz. Grupperna 3 och 4 hade därmed också (i de allra flesta fall) M4 sämre än 40 db HL. Lätt hörselnedsättning: hörtröskel db HL (M4) Resultaten för grupp 1 i NIDCD/VA-studien [132] samt för en grupp med lätt nedsättning från en annan studie [72], visar att hörapparat enligt talaudiometri ger förbättrad taluppfattning i störande brus om talet och bruset presenteras på relativt låg ljudnivå, motsvarande ett samtal på några meters avstånd. Vid högre ljudnivåer, motsvarande samtal på nära håll då talet till stor del är hörbart även utan hörapparat, fick man oförändrad eller sämre taluppfattning med hörapparater än utan. Personer med lätt hörselnedsättning, enligt tonaudiometri, hade alltså nytta av hörapparater i många situationer, men inte i de svåraste och mest bullriga ljudmiljöerna. En studie (134 personer) av nyttan av hörapparat vid selektiv diskantnedsättning (frekvenser över 2000 Hz) fann enligt PHAB-skalan statistiskt säkerställd nytta av hörapparat [10]. Måttlig hörselnedsättning: hörtröskel db HL (M4) Vid måttlig hörselnedsättning förbättrar hörapparat troligen taluppfattningen i de flesta lyssningsmiljöer. Enligt NIDCD/VA fann man förbättrade taluppfattningsresultat i alla testsituationer för grupperna 2, 3 och 4 [132]. Svår och mycket svår hörselnedsättning: hörtröskel sämre än 64 db HL (M4) I de undersökningar som blev resultatet av litteratursökningen ingick endast en studie [72] där medelvärdet av hörselnedsättningen i en patientgrupp (n=45) var sämre än 64 db HL (M4). I denna grupp hade 56 H Ö R A P PA R AT F Ö R V U X N A N Y T TA O C H KO S T N A D E R
5 alltså cirka hälften av personerna svår hörselnedsättning, och för hela gruppen gav hörapparaterna i medeltal klart förbättrade resultat i taluppfattningstest. I flera andra studier ingick enstaka personer med svår nedsättning, men antalet redovisades inte. Vid svår eller mycket svår hörselnedsättning är talljud inte alls hörbara utan hörapparat. Det är därför uppenbart att hörapparater kan göra nytta för denna grupp, under förutsättning att hörselskadan inte är så svår att de förstärkta ljuden endast kan uppfattas men inte tolkas. Det är i gruppen med de allra svåraste nedsättningarna som cochleära implantat används i stället för vanliga hörapparater. Indikationer för cochleära implantat omfattas inte av denna studie. Gränsdragningen mellan dessa båda hjälpmedelstyper är relaterad till utvecklingen av signalbehandlingen i både cochleära implantat och hörapparater med stor förstärkning. Diskussion För personer med måttlig hörselnedsättning (intervallet db HL) ger hörapparater tydlig förbättring i de flesta situationer. Vid lätt nedsättning (<40 db HL) är nyttan troligen begränsad till vissa individer och till lyssningsmiljöer med begränsat bakgrundsbrus. Ett intressant resultat i den största studien var att resultaten från taltesten i gruppen med lätt hörselnedsättning blev sämre med ökande ljudnivå på det presenterade talet, vid konstant förhållande mellan signal och brus [132]. Detta kan möjligen bero på att hörapparaterna gav alltför stor förstärkning vid högre ljudnivåer. Underlaget är alltför begränsat för att möjliggöra slutsatser om nyttan av hörapparat vid svår och mycket svår hörselnedsättning (>64 db HL). Detta kan bero på att den grupp som har så uttalad hörselnedsättning utgör en begränsad marknad. På grundval av en tidigare litteraturgranskning [148], som prövade den mer begränsade frågan huruvida digitala hörapparater var överlägsna moderna analoga hörapparater, drogs liknande slutsatser av den brittiska organisationen National Institute for Clinical Excellence (NICE) [112]. NICE framhöll svårigheterna att dra säkra slutsatser därför att det fanns så få undersökningar, de som fanns var små och deras kvalitet ganska K A P I T E L 5 N Y T TA AV H Ö R A P PA R AT 57
6 låg. Sedan NICE publicerade sina slutsatser har en serie rapporter från en stor och välgjord undersökning publicerats (NIDCD/VA) [91,92]. Resultaten från den undersökningen ger inget stöd för att revidera de slutsatser som NICE drog år Det råder således brist på undersökningar av nytta av hörapparat. Med ett undantag (NIDCD/VA) [91,92] har de undersökningar som varit upplagda med randomisering eller crossover-teknik varit relativt små, jämförda apparater haft tämligen olika karaktäristika, och man har använt en mycket varierande uppsättning av om än likartade mätmetoder. Detta försvårar möjligheterna att redovisa såväl genomsnittlig nytta som hur den kan variera mellan grupper av personer med olika grader av hörselnedsättning. I många fall är resultaten också svåra att översätta till vardagsförhållanden. 58 H Ö R A P PA R AT F Ö R V U X N A N Y T TA O C H KO S T N A D E R
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Appendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor
Appendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor AGC ALHQ, The Attitudes Towards Loss of Hearing Questionnaire Automatic Gain Control, automatisk förstärkningsreglering, se Appendix
Resultatet av ditt hörseltest
Din hörsel Resultatet av ditt hörseltest Dina hörtrösklar är: Frekvens i hertz (Hz) 125 250 500 1000 2000 4000 8000 0 10 20 30 40 50 Hörtröskel i decibel (db HL) 60 70 80 90 100 110 120 2 Noteringar: 3
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Testa din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Appendix 1D. Konsumentundersökningar bland hörapparatanvändare
Appendix 1D. Konsumentundersökningar bland hörapparatanvändare 161 Appendix 1D Konsumentundersökningar bland hörapparatanvändare (Kapitel 9). Källa Metod Kochkin, 6 stycken två-stegs urvalsundersökningar
Skriva uppsats på registermaterial
Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna
Hur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Barn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
11. Kostnader för utprovning och för hörapparater samt regionala skillnader
11. Kostnader för utprovning och för hörapparater samt regionala skillnader Sammanfattning Det är brist på vetenskaplig litteratur som redovisat kostnader i relation till nytta av hörapparat på ett sådant
https://atc-extern.vgregion.se/avantra/customer/westma/modules/purchase/question/...
Sida 1 av 5 01-17 1 Fråga: Fråga angående leveranstiden för garantireparationer. I dokument Avtal Hörapparater BÖ SN284 2013.doc Under punkt 14.3 står det: Garantiåtgärder utförs inom högst 3 arbetsdagar
Effekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp
Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp 2011-05-27 4 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Svaren poängsätts med svarens fullständighet som grund. Besvara varje fråga på separat papper och skriv
2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.
Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen Datum 2013-08-16 Tid 3 timmar Kursansvarig Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod: 0620 Varje
Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet
Bilaga 1 Metod och undersökningens tillförlitlighet Metod En omfattande enkätundersökning har under år 2003 genomförts bland de 30 kommuner som har den största flyktingmottagningen. Undersökningen är till
När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ
1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om
Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning
SBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.
2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Målområde: Forskning och högskoleutbildning Delårsrapport 2 per 31 augusti 2014 Aktuella händelser För en stark forskning I utredningen för en samlad forsknings- och utbildningsorganisation inom landstinget
Vad beror skillnaden på?
Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]
Kod: Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0201 2014 01 17 5 timmar Kursansvarig: Peter Czigler Rättande lärare: Helena Stålnacke och Ramesh Zarenoe
Rapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-07-13 660/2007
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-07-13 660/2007 SÖKANDE RECIP AB Lagervägen 7 136 50 Haninge ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
2016-02-28/BJ. Kalibreringsmätningar - Bullerapp till mobiltelefoner
1 2016-02-28/BJ Kalibreringsmätningar - Bullerapp till mobiltelefoner 2 Mätmetod Jämförande mätningar mellan mobiltelefon med bullerapp och precisionsljudnivåmätare Brüel och Kjaer 2240 gjordes med tersbandsfiltrerat
Höga ljudnivåer. Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer. tillställningar
Höga ljudnivåer Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer från offentliga tillställningar Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-17, reviderad av miljö och byggnämden 2011-06-16 Policy Offentliga
Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson
Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer
Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13
Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning
Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt
Medelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Vårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5, 1, 2, 4 khz) lika med
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!
Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
POPULATION OCH BORTFALL
RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers
Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Barns säkerhet i bil. vid ankomst till förskolan. Helen Sjöberg
Barns säkerhet i bil vid ankomst till förskolan Helen Sjöberg RAP. 4 juni 2005 Bakgrund NTF Stockholms län gör regelbundet mätningar av i vilken mån barn är fastspända i bil i samband med generella undersökningar
Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar
F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Bilateral anpassning med BAHS
G ö t e b o r g 8 f e b r u a r i 2018 Bilateral anpassning med BAHS M a r i a n n e P h i l i p s s o n, C l i n i c a l t r i a l m a n a g e r, B A H S, M S c A u d i o l o g y Binaural hörsel Binaural
Mätning av lågfrekvent buller i Gråbo
Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 2 maj 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg BESÖK Medicinaregatan
Lönediskriminering praxis bland män?
Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,
Nationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015
Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 s 2015 SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan
Ask a question. Change a life...
Ask a question. Change a life... Vad påverkar vårt beteende gentemot kunden? Kunskap våra kunskaper, pedagogiska och tekniska, speglar hur vi bemöter våra kunder. Färdighet självsäkerhet, uttrycker det
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
Följa upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Behandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp
Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande
Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet
ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna
Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Unghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
COMFORT DIGISYSTEM. Flermikrofonsystem
COMFORT DIGISYSTEM Flermikrofonsystem Delaktighet och självförtroende Varför flermikrofonsystem? Att höra bra i skolan är viktigt både för inlärningen och den sociala gemenskapen. Men för en elev med hörapparat
Lärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet
US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt
TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning
Järnvägsinspektionens föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd. för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten
Hälsokrav för annan personal i spårbunden trafik i konsoliderad form. Ändringar till och med 1 juli 2013 ingår. (Gulmarkerat=BV-FS 2000:4, omarkerat=tsfs 2013:50) Observera att det är den ursprungliga
2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?
Buller Vad använder vi hörseln till? Kommunikation Tal-Hörsel Extremt god förmåga att urskilja små förändringar i ljudbilden, alltid lyssning på måttligt starka ljud God kognitiv förmåga Orientering, varning
Taxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell
Taxiundersökning Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor Helena Hartzell 2001 Rapport 3 Förord Taxitrafiken i Stockholm utgör en betydande del av det totala trafikarbetet
Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Speech intelligibility impact Level (SiimpL) - Beskrivning och utvärdering. Niklas Edvall & Daniel Reimers
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Speech intelligibility impact Level (SiimpL) - Beskrivning och utvärdering Niklas Edvall & Daniel Reimers Audionomutbildningen,
Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket
Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten
2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Antagningen till polisutbildningen
Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen
Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12
Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder
Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?
Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen? Fakta Hörselnedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen i Sverige (HRF, 2010) Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,
Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB. Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg
Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg 18 december 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 3. Bakgrund...
BESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-02-15 Vår beteckning FÖRETAG Algol Pharma AB Kista Science Tower Färögatan 33, 164 51, Kista SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
En preskriptionsmetod, åtta olika hörapparater - Olika utfall! - NAL-NL2 som implementerad preskriptionsmetod i olika hörapparater
En preskriptionsmetod, åtta olika hörapparater - Olika utfall! - NAL-NL2 som implementerad preskriptionsmetod i olika hörapparater One prescription method, eight different hearing aids- Different outcomes!
Statistik och epidemiologi T5
Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.
Alkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 18. October 2012 SIDA 1/5 REF Mrni PROJEKTNR A029039 Svar på yttrande för PM-Riskutredning
RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19
RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar
Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun
Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan
Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
Trender på Kalmarregionens fastighetsmarknad Rapport januari 9 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Sista kvartalet 8 gick i finanskrisens tecken och än är det ingen som har blåst faran över.
Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Del 2 Hörteknik i skolan. Nordisk konferens 2013
Auditiv miljö Del 2 Hörteknik i skolan Nordisk konferens 2013 2013-03-14 1 2 Antal barn/elever i förskola/skola Källa: HRF 2008 3 4 Klassrum Ljudnivå Bakgrundsljud, 33 42 db (A) * Aktivitetsbuller, under