Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.

Transkript

1 Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen Datum Tid 3 timmar Kursansvarig Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod: 0620 Varje fråga besvaras på separata blad. OBS! Tentamensformuläret ska lämnas in tillsammans med tentamenssvaren. kritiskt analysera vilka hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel som kan vara aktuella till den enskilde individen baserat på adekvat och modern anpassningsfilosofi samt redogöra för och värdera olika utvärderingsmetoder som används inom audiologisk rehabilitering Max poäng: 56,5 Väl godkänd: 48 Godkänd: 39,5 Ditt resultat 1

2 1. Anna är 50 år och arbetar som förskolelärare, hon har en sensorineural bilateral hörselnedsättning fallande i diskanten (TMV4: 43 db). Anna har berättat att hörseln har blivit sämre och sämre under de senaste åren, något hon upplever som tråkigt och mycket jobbigt. Anna har fått svårt att höra barnen och de andra pedagogerna på jobbet och hon får ofta gå undan en stund för att få lite lugn och ro. Anna är ofta trött när hon kommer hem efter en lång arbetsdag. Annas syster har också en hörselnedsättning och Anna vände sig till henne när hon upptäckte att hon hade svårt att höra. Hon har varit noga med att berätta för arbetskamrater och familj att hon har svårt att höra ibland och instruerar dem gärna i hur de ska bete sig för att hon ska ha störst chans att delta i samtalen. Hon tycker om att simma i simhallen tillsammans med en väninna men på senare tid har det blivit så svårt att höra vad som säger för att det ekar så mycket. Anna upplever det svårt att höra i flera situationer: under luncherna på jobbet, vid morgonsamlingarna med barnen, hemma med familjen vid både middagar och när de tittar på TV samt när hon träffar väninnorna för att simma och fika. Anna har genomgått en audiologisk rehabilitering med åtgärder som counseling, teknisk rehabilitering och träning av kommunikationsstrategier. I den tekniska rehabiliteringen ingick anpassning av bakom-örat hörapparater bilateralt. I rehabiliteringen formulerades det mål som handlade om att förbättra kommunikationen i grupp av olika storlekar, med familjen och TV bättre. a) Ange vilka utvärderingsinstrument/metoder du skulle använda för att säkerställa resultatet av den audiologiska rehabiliteringen. Tänk på att Anna fick rehabilitering i form av teknisk, counseling och träning i kommunikationsstrategier. (2p) b) Motivera varför du väljer just dessa utvärderingsinstrument/metoder du valde i fråga 1a. (3p) 2. När du gör en IF-mätning kan du välja att genomföra den med en innivå eller flera innivåer. Vilka fördelar finns det med att göra mätningen på flera innivåer? (1p) 3. När du kontrollerade förstärkningen i en hörapparat idag fick du det här resultatet (figur 1).

3 db gain REIG REIG REIG Frekvens, Hz Figur 1. Hörselgångsmätning a. Visa tydligt i diagrammet vilka de olika innvåerna som mätningen troligen gjorts med (1,5p) b. Hur mycket förstärkning kan du se att hörapparaten har utifrån resultatet? Fyll i vilken förstärkning hörapparaten har för innivån som ligger kring normal talnivå (figur 2). Ange vilken innivå du visar förstärkningen för. (4 p) Innivå 125 Hz 250 Hz 500 Hz 1000 Hz 2000 Hz 4000 Hz Figur 2. Tabell över förstärkning c. Om du tänker dig att hörapparaten har preskiptionsmetoden ½ gain rule. Hur skulle hörselnedsättningen se ut då? Rita in hörselnedsättningen i audiogrammet nedan (figur 3).

4 Figur 3. Audiogram 4. Du är handledare till två audionomstudenter som gör sin praktik i audiologisk rehabilitering. Idag skulle en av studenterna göra en hörselgångsmätning vid en hörapparatanpassning. När studenten har gjort hörselgångsmätning kommer hon ut till dig i korridoren och ber dig om råd för ur hon ska fortsätta. Hon har inte patientens audiogram med dig men du ger henne några allmänna råd. Se resultatet från mätningen (figur 4). a. Vad ger du för tre råd om hur resultatet bör se ut? (3p) b. Hur bör studenten gå vidare? Kommentera resultatet av mätningen och redogör för om du tycker det är nödvändigt att göra några justeringar av förstärkningen eller om någon annan förändring är nödvändig. Om di anser att justering av förstärkning är relevant, precisera i så fall i vilket frekvensområde du vill göra förändringen och med ungefär hur många decibel.

5 db gain Figur 4. Hörselgångsmätning REIG vä Frekvens, Hz REIG vä 5. Bilden nedan (figur 5) är tagen från en anpassningsmodul. a) Vad ser vi på y-axeln? (1p) b) Vad är målförstärkningen vid 1000 Hz för en insignal på 80 db SPL? (1p) c) Hur stor är förstärkningen vid 3kHz och 65 db innivå? (1p) d) Vad blir den faktiska utnivån (db SPL) om insignalen är en sinussignal på 4kHz och 50 db? (1p) Figur 5. Anpassningsmodul

6 6) Niklas är 43 år gammal och arbetar inom bilindustrin som operativ arbetsledare, vilket betyder att han har skiftande arbetsuppgifter mellan administrativa insatser, teknisk support och felsökning bland tillverkningsmaskinerna och delvis hoppar han in i arbetslagen vid behov. Niklas är gift och har 3 barn som är mellan 5 och 11 år gamla. I sin fritid spelar han basgitarr i ett rockband, går på en del konserter och lyssnar också mycket på musik hemma. Niklas har de senaste åren märkt att han har allt svårare att förstå sina arbetskamrater under arbetssituationer och på rasterna, ibland är han osäker på störljuden som uppstår i maskinerna vid vissa vanliga fel. Hemma är det ofta mycket bakgrundsljud och Niklas missar ibland dörrsignalen eller när telefonen ringer. Att titta på TV tillsammans med familjen leder till diskussioner om hur högt TVn ska vara. Mest irriterad blir familjen när Niklas lyssnar på alltför hög musik. När Niklas spelar musik själv, har han hittills inte känd av hörselproblem eftersom han vid dessa situationer alltid har använd hörselskydd. Niklas har förstått att det inte står väl till med hans hörsel och har varit på Audiologiska kliniken för att få sin hörsel undersökt. Niklas audiogram ser du i figur 6. Figur 6. Audiogram Niklas

7 På grund av Niklas kombinerade hörselnedsättning har han bättre resultat i Tal-i-Brusmätningar än man skulle förvänta sig vid en ren sensorineural nedsättning. Du ska nu inleda en teknisk rehabilitering. Ange vilka beslut du fattar i följande frågeställningar. Diskutera också varför du anser valen vara befogade. 6a) Typ av hörapparat (2p) 6b) Unilateral/bilateral anpassning (2p) 6c) Insats och ventilation (2p) 6d) Preskriptionsmetod (anpassningsstrategi) (2p) 6e) Teknisk innehåll i hjälpmedlet (hårdvara, exempelvis typ av mikrofoner, spole, eller dyl.) 6f) Antal program 6g) Signalteoretiska aspekter (mjukvara, exempelvis riktverkan, bullerreducering eller dyl.) 6h) Efter 3 månader kommer Niklas tillbaka och du gör en sedvanlig utvärdering av den tekniska rehabiliteringen. Niklas är överlag nöjd med hjälpen han har fått, men är inte alls nöjd med ljudbilden när han lyssnar på musik hemma i stereon. Han beskriver att all musik har blivit ganska enformig och tråkig. Han saknar dramatiska svängningar mellan tysta och kraftfulla partier. Hur hjälper du Niklas med detta problem? (2p) 7) Martina är 29 år gammal och barndomshörselskadad med en progridierande sensorineural hörselskada. Under sin skolgång i Örebro hade hon via skolan tillgång till fasta slingsystem, men har inte ansett sig ha behov av hörseltekniska hjälpmedel hemma eller på sitt arbete som frisör. Hon har hittills bott själv i lägenhet. Nu väntar Martina barn och ska snart flytta till en villa tillsammans med sin fästman. Hon har på sistone känd att hennes hörsel har försämrats avsevärt och en aktuell hörselmätning visar att Martinas tidigare måttliga hörselnedsättning har utvecklats till en grav nedsättning. Förutom att hon har fått nya hörapparater som passar denna nedsättning bättre, efterlyser hon nu möjligheter att underlätta sin nya vardag med man och barn. Vad kan du rekommendera för Martina? 8) Kristian, 67 år nybliven pensionär kommer på nybesök. Han har en brant sluttande nedsättning med lite hörsel kvar i det högfrekventa området som du ser i det bifogade audiogrammet (figur 7).

8 Figur 7. Audiogram Kristian Kristian har haft bilaterala hörapparater ett tag, men tycker inte att han får optimal hörsel med hjälp av apparaterna. Han har läst en tidningsartikel som handlade om Elektro-akustisk-stimulering, där man använder ett CI för diskanthörseln samtidigt som man använder sin naturliga hörsel evt tillsammans med en hörapparat i basen. Talaudiometri visar, att Kristian ändå har ganska bra taluppfattningsförmåga och är därmed inte aktuell för ett implantat. Du kan dock erbjuda Kristian en annan möjlighet att förbättra hörbarheten för svaga diskantljud med hjälp av hörapparater. Vilken möjlighet finns för Kristian, förklara utförligt.