GOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN

Transkript

1 GOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN Annika Cajfeldt och Helene Berglund Strömsbergsförskola 1 Jönköpings kommun 9 mars-08

2 Slutrapport för team i God ljudmiljö inom förskolan. Teamet Annika Cajfeldt och Helene Berglund, Strömsbergs förskola 1. (1-4 år). Jönköpings kommun. Mål Övergripande mål: En positiv ljudmiljö i förskolan med delaktiga barn och pedagoger. Delmål: Att göra förändringar i situationer som upplevdes högljudda. Bakgrund 30 barn och 9 pedagoger kommer att vara delaktiga i projektet under läsåret 07/08. Enkät för pedagoger Bullrets när, var, hur. Problemområden som hittades var: tamburen, övergång mellan olika aktiviteter, matsituationen och hög ljudnivå av material vid utelek. ar 1. Tambursituationen och övergång mellan olika aktiviteter. Vi upplevde att tambursituationen var rörig och högljudd med för många barn som klädde på/av sig samtidigt. Barnen tillät sig inte att leka klart, för de var hela tiden nyfikna på var de andra gjorde. Detta gjorde att det blev en rörig och högljudd miljö vid övergång mellan olika aktiviteter. Vi lät endast några barn och en pedagog vara i tamburen för att få lugn och ro att klä på/av sig. När de var klara fick de gå ut och nya barn fick klä på sig. Detta gjorde att det blev en lugn övergång mellan aktivitet och tambur. Vi pedagoger styrde barnen så att de inte blev så påverkade av vad de andra gjorde. Detta ledde till att barnen själva var kvar längre med samma aktivitet och tillät sig inte att bli påverkade av vad de andra gjorde. De gjorde färdigt sin aktivitet och detta ledde till en lugnare och bättre ljudnivå vid övergångar. Metod När barn och pedagog var färdiga att gå ut fick man lägga en kanin i en låda. Man fick välja på en kanin med glada eller ledsna öron. Barnen fick förklara för pedagogen varför man valde just den kaninen innan man lade ner den i lådan. Pedagogen dokumenterade barnens svar för att se om de upplevde förändringar i ljudmiljön. Eftersom vi pedagoger fanns med vid de olika övergångarna av aktiviteter så blev det en lugnare ljudmiljö.(se mätningar i linjediagram Bilaga 1).

3 2. Matsituationen Alla barn tog mat på samma ställe. Tallrik, glas och bestick var framdukat vid varje barns plats. Det var mycket väntan både vid bordet och där man tog sin mat. Detta skapade en röig miljö och många höga ljud. Vi serverade maten i tre olika upplägg, ett till varje bord. Allt porslin ställdes på mitten av bordet. Ljudnivån blev lägre och måltiden blev lugnare. 3. Uteleken Det var hög ljudnivå ute och vi lokaliserade att det var cyklar och bobbycars som lät mest. Vi bestämde oss för att ha en dag i veckan (måndag) utan cyklar och bobbycars. Detta ledde till att barnen hittade andra aktiviteter och lekar. Ljudnivån blev lägre. 4. Ljudgruppen Vi valde att ta med åtta barn i en ljudgrupp. Syftet med detta är att barnen ska bli uppmärksamma på olika ljud som finns i vår närmiljö och hur man upplever olika ljud både ute och inne. Metod Vi samlas i vår ljudgrupp en gång i veckan. Vi arbetar med materialet Huller om Buller. När vi träffas är vi både ute och inne och lyssnar och upplever vår ljudmiljö. Bland annat går vi på ljudpromenader och lyssnar på olika slags ljud.(se bilaga 2). När vi repeterar märker vi att barnen har lärt sig att lyssna på olika ljud som finns i vår omgivning. Barnen har blivit mer uppmärksamma på ljud till exempel höga och låga ljud. Barnen kommenterar själva när de upplever olika ljud. Tanken är att barnen i sin tur ska förmedla sina ljudkunskaper till övriga barn i gruppen. För att föräldrarna ska bli delaktiga har de tillsammans med barnen fått en gemensam ljudläxa med sig hem som barnen sedan har fått redovisa på förskolan. Resultat Se bilaga 1. Summering Alla förändringar som vi har genomfört har blivit till det positiva både i ljudmiljön och i det pedagogiska arbetet. Övriga i vårt arbetslag har varit positiva och intresserade av vårt arbete med ljudmiljön. Vi har även uppmärksammat att en del barn har blivit ljudmedvetna till exempel de kommenterar när det är lugn eller stökig ljudmiljö. Vi har mest koncentrerat oss på barnens ljudmiljö på förskolan och därför har föräldrarnas delaktighet ännu varit så stor.

4 Nästa steg Vi i arbetslaget skriver ner positiva och negativa tankar/funderingar om ljudmiljön i leken under två veckor. Sedan sammanställer vi detta och redovisar för arbetslaget. Det område som beskrivs mest negativt börjar vi att arbeta med sedan gör vi likadant med resterande punkter. Vi redovisar även det positiva och arbetar vidare med det. Bilaga 1 Test i tambursituationen Glada kaninöron Ledsna kaninöron Vi hade en rörig tambursituation och ingen kunde koncentrera sig på att ta på sig sina kläder. Detta resulterade i mycket höga ljud. Efter förändring och mätning fick vi en mycket lugnare tambursituation med bra ljudmiljö.

5 Både barn och pedagoger var delaktiga i mätningarna. Alla upplevde att tambursituationen hade blivit mycket bättre efter förändringen. Vi fick en bra och positiv ljudmiljö. Ljudpromenad Vi i vår ljudgrupp gick på en promenad i Strömsbergsskogen. Innan hade vi pratat om olika slags ljud och hur olika de kan låta, nu skulle vi gå ut och lyssna på vad vi hörde ute. Vad låter mest? Vi kastar sten på is, eller is på is... Vi stannade och lyssnade! Vi hörde vattnet som porlade.. Vad hörde vi mer under våran ljudpromenad? Lövprassel Fåglar - de flyttar till sommaren.