Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

Transkript

1 Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen Datum Tid 3 timmar Kursansvarig Sara Båsjö Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod: 0620 Varje fråga besvaras på separata blad. OBS! Tentamensformuläret ska lämnas in tillsammans med tentamenssvaren. Den studerande skall efter avslutad kurs kunna kritiskt analysera vilka hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel som kan vara aktuella till den enskilde individen baserat på adekvat och modern anpassningsfilosofi samt redogöra för och värdera olika utvärderingsmetoder som används inom audiologisk rehabilitering Max poäng: 54 Väl godkänd: 45.5 Godkänd: 37.5 Ditt resultat 1

2 1. Klara har genomgått sin audiologiska rehabilitering hos dig. I ditt samtal med Klara upptäcker du att hon har svårt att hantera sin hörselnedsättning och lära sig leva med den. I början förnekade hon hörselnedsättningen och skyllde ifrån sig på andra när hon inte uppfattade vad någon sa. Av den anledningen ägnades stor del av rehabiliteringen i början till counseling för att prata om hennes situation. Efter några månader formulerade ni problemområde och mål till dessa. Problemsituationer som formulerades var: att uppfatta tal i grupp, höra TV, höra maken och barnen samt att höra vid möten på jobbet. Ni gjorde en teknisk rehabilitering där hörapparater anpassades bilateralt samt en pedagogisk rehabilitering med information och träning på kommunikationsstrategier. När rehabiliteringen börjar närma sig slutet bestämmer du dig för att utvärdera hur det har gått och vad resultatet blir. Hur tänker du dig att du utvärderar den audiologiska rehabiliteringen som Klara har genomgått? Ange specifika utvärderingsinstrumtent/metoder och motivera dina val! 5p 2. Den audiologiska rehabiliteringen kan utvärderas på flera olika sätt. Dillon beskriver i sin bok Hearing aids två typer av utvärdering. a. Vad heter de två typerna av utvärdering? 2p b. Vad är det du som audionom kan utvärdera med de två utvärderingsmetoderna. Beskriv utförligt! 2p c. Varför är det viktigt att använda sig av båda utvärderingsmetoderna? 2p 3. Vad är syftet med att göra en IF-mätning? 1p 4. Du har under dagen träffar två patienter som du gjort IF-mätning på. Den ena patienten hade en hg-insats med ventilation 2 mm och den andra hade tunn ljudslang. a. När du gjorde mätningarna använde du dig av två olika metoder. Vad heter de olika metoderna och när använder du vilken metod? 2p b. Varför använder du olika metoder och vad är skillnaden mellan de två metoderna? 4p 5. Efter att du har gjort REUR och REAR får du detta resultat. 2

3 Räkna ut vad resultatet blir. Visa vilken formel du använder samt fyll i resultatet i diagrammet nedan. Skriv in rubrik på grafen samt vilka enheter och värden det finns på x- och y-axeln. Fyll även i förstärkningen i tabellen nedan. 7p REUR 65 db SPL REAR 65 db SPL 3

4 6. Nedan ser du en blir ur en mjukvara tillhörande en hörapparatillverkare. a) Vad ser vi på y-axeln? (1p) b) Vad blir förstärkningen om en signal på 2kHz och 60 db kommer in i hörapparaten? (1p) c) Vad är målförstärkningen om en signal på 2kHz och 60 db kommer in i hörapparaten? (1p) d) Hur hög ljudnivå ger hörapparaten som max med denna inställning? (1p) e) Är hörapparaten linjär? Motivera. (1p) 7. Aina är 56 år gammal och har haft otoskleros på vänster öra under en ganska lång period, se hennes audiogram nedan. I början stördes hon inte så mycket av nedsättningen, hennes högra öra fungerade ju ändå bra. Men nu känner hon att även höger örat inte längre är på topp och hon har nått ett stadium där hennes hörselnedsättning begränsar hennes liv så mycket, att hon är desperat för hjälp. Eftersom Aina har ganska allvarlig diabetes vill hon 4

5 inte opereras och funderar över hörapparat. Aina arbetar som sjuksköterska på ett sjukhus där hon hittills har arbetat mest med sängliggande patienter där hon har haft möjlighet att välja sin placering i förhållandet till patienten så att hon främst kunde använda sig av sitt friska öra för kommunikationen. För ett år sedan började hon vikariera för sin avdelningschef som är tjänstledig och sedan dess har hon haft tilltagande problem under mötena som är del av denna befattning. Nu har hon erbjudits en fast tjänst som avdelningschef på ett större sjukhus och känner att hon måste ta tag i sina hörselproblem för att kunna anta utmaningen. Fokus för Aina ligger på problemen hon ser i samband med arbetet, hon känner inte att problemen på fritiden är så stora. Visserligen är det svårt att kunna kommunicera med bordsgrannen på fel sida på större tillställningar, men med lite ansträngning kunde hon alltid klara sig, även om hon var mycket trött efter fester eller liknande. Du ska nu inleda en teknisk rehabilitering. Hur resonerar du kring följande val i dagsläget? Motivera dina svar. Du är fri att lägga till information angående Aina om du anser saknas, detta måste i så fall redovisas i tentasvaret. a) Hörapparatstyp (ex cic, bte o.s.v.) (2p) c) Unilateral/bilateral anpassning (2p) b) Insats och ventilation (2p) d) Preskriptionsmetod (strategi) (2p) e) Tekniska funktioner och program (4p) f) Signalteoretiska finesser (4p) 8. Sju år senare träffar du Aina igen. Hon har framgångsrikt arbetat som högre chef efter sin rehabilitering, men har fått allt mer tilltagande problem med sin hörsel sedan dess. Höger örats nedsättning har utvecklats till en sensorineural nedsättning och efter att hon ändå bestämde sig för att genomgå en otosklerosoperation har det visat sig att även vänstra örats nedsättning har en progriderande sensorineural komponent, se det aktuella audiogrammet nedan. Hon har av dina kollegor fått bilaterala bakom-örat hörapparater som hon tycker fungerar mycket bra för de flesta situationerna, men mötena på jobbet är fortfarande ett problem. Mötena äger rum i ett stort modernt rum, högt i tak och svåra att akustikanpassa. Aina påpekar flera gånger, att mycket av det som avhandlas på mötena är 5

6 sekretessbelagt och att hon inte vill att kollegorna pratar med höjd röst, som de har börjat göra för att Aina ska kunna hänga med i diskussionerna. Vilka hörseltekniska lösningar skulle du kunna erbjuda Aina för att hon ska kunna delta i mötena utan oro? Motivera ditt svar. (4p) 9. Kristian, 67 år nybliven pensionär kommer på nybesök. Han har en brant sluttande nedsättning med lite hörsel kvar i det högfrekventa området. Kristian har haft bilaterala hörapparater ett tag, men tycker inte att han får optimal hörsel med hjälp av apparaterna. Han har läst en tidningsartikel som handlade om Elektro-akustisk-stimulering, där man använder ett atraumatiskt inopererad CI för diskanthörseln samtidigt som man använder sin naturliga hörsel ev tillsammans med en hörapparat i basen. Talaudiometri visar, att Kristian harändå ganska bra taluppfattnings- förmåga och är därmed inte aktuell för ett implantat. Du kan dock erbjuda Kristian en annan möjlighet att förbättra hörbarheten för svaga diskantljud. Vilken möjlighet finns för Kristian, förklara utförligt. (4p) 6