DELKURS 1: Audiologisk diagnostik

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Audionomprogrammet 180 hp Hörselvetenskap B: Diagnostik och rehabilitering DELKURS 1: Audiologisk diagnostik ORDINARIE TENTAMEN Datum: Tid: 5 timmar Kursansvarig: Helena Stålnacke Hjälpmedel: Röd/blå penna, miniräknare, linjal Besvara varje fråga på separat papper och skriv din kod på varje papper eftersom vi är flera rättande lärare. Skrivningsformuläret lämnas in tillsammans med svarsarken. KOD. Mål enligt kursplanen som examineras i individuell skriftlig tentamen - redogöra för, diskutera och motivera val av diagnostiska audiologiska mätmetoder kopplade till specifik misstänkt diagnos - tolka och värdera diagnostiska audiologiska mätmetoder ur ett helhetsperspektiv med avseende på tid, målgrupp, reliabilitet och validitet Max poäng 87,5 p VG 85 % =74 p G 70 % = 61 p Lycka till!

2 Fråga 1. (Varje rätt besvarad delfråga ger 1p=7p) Fullfölj meningarna: a) Läckage vid hörtelefonerna kan främst ge försämring av luftledningströskeln i - området b) Risk för övermaskering uppkommer när. c) Central maskeringseffekt kan maximalt uppgå till. db d) När du gör tympanogram på en patient som har en indragen trumhinna får du troligtvis kurvtyp.. e) När du utför Webers test med bentelefon och patienten har ledningshinder på vä öra och en sensorineural nedsättning på hö så lateraliseras troligen ljudet till.. öra. f) Felaktig placering av hörtelefonen kan främst ge försämring av luftledningströskeln i -området g) En sammanfallande hörselgång visar sig i tonaudiogrammet som ett oförklarligt.. och syns i första hand i.-området Fråga 2 Denna fråga behandlar Otoakustiska emissioner. De två mest frekvent använda OAE-mätningarna är TEOAE och DPOAE. I boken Audiology: Diagnosis beskriver författarna (på sid. 493) 4 diagnoser där OAE kan vara av stor hjälp i diagnostiseringen. Diagnoserna är Acoustic Neuroma, Sudden Hearing Loss, Auditory Neuropathy och Pseudohypoacusis. Beskriv varför OAE är av stor vikt i diagnostiseringen för just dessa fyra diagnoser. (6 p)

3 Fråga 3 Följande fråga behandlar ABR/BRA. a) Bilden nedan är en schematisk bild över hörselbanorna. Markera tydligt, med hjälp av pilar samt korrekt vågnummer, var respektive BRA svar genereras. (2,5 p) b) Nedan ser du 3 olika rutor där BRA-resultat kan presenteras. Din uppgift är att rita in de resultat som man kan förvänta sig vid 1. Normal hörsel 2. Ledningshinder 3. Mb Ménière Det räcker med att du ritar in resultatet för ett öra. Tänk på att tydligt ange våg I, III och V för respektive kurva. Ange också vilken nivå du utför testet på. (6 p)

4 Normal hörsel Ledningshinder Mb Ménière Fråga 4 Berta Bertilsson är din nästa patient för dagen. Hon har en misstänkt retrocochleär skada. När du genomfört tonaudiometrin ser du att Berta har en asymmetrisk hörselnedsättning. Du ställer dig nu frågan: är det en verklig signifikant skillnad mellan öronen eller beror skillnaden på det vi anser vara inom felmarginalen? Redogör för vilka faktorer som ligger bakom ditt ställningstagande. (4p)

5 Fråga 5 För att kunna förstå och tolka resultaten från impedansaudiometrin är det viktigt att man har den s k reflexbågen helt klar för sig. I samband med mätningarnas teoretiska bakgrund och vid tolkning av resultat använder vi oss av begreppen afferent, efferent, stimuleringsöra, sondöra, kontralateralt och ipsilateralt. Din uppgift är nu att a) Rita upp den sk reflexbågen och markera de olika strukturerna som ingår i reflexbågen. (4 p) b) Redogöra för hur man genomför en stapediusreflexmätning och vad som händer i hörselsystemet (i din redogörelse ska du använda dig av begreppen afferent, efferent, stimuleringsöra, sondöra, kontralateral, ipsilateral). Fokus ska ligga på vad som händer i hörselsystemet och inte vad du som audionom gör och säger. Ange också vad som räknas som normalvärden när man granskar resultatet. (6 p) Fråga 6 Rita upp tympanometrikurvor för följande åkommor. Ange kurvans beteckning (A, B, C, D, E) samt ange mätenheter och ungefärliga värden på x- och y- axlarna. (7 p) a) Hörselbensavbrott b) Presbyacusis c) Vätska i mellanörat d) Ärrig trumhinna e) Indragen trumhinna f) Otoscleros g) Inopererat rör genom trumhinnan Fråga 7 Asta 36 år kommer till hörselvården för utredning. Asta är en kvinna i karriären. Hon har 3 barn, ett chefsjobb med många anställda och är politiskt aktiv. På fritiden ägnar hon sig mest åt golf. Hennes barn klagar på att hon frågar om så ofta. Den sista tiden har hon också tyckt att hon måste skruva upp tv:n mer än tidigare. Hon känner sig väldigt trött på kvällarna och somnar så fort hon lagt sig. Ibland har hon också lagt märke till ett konstigt ringande ljud i öronen. På öronkliniken finns en så kallad AT-läkare som går under utbildning till öronläkare. Han har beställt en hel massa tester. Audionomen betvivlar att alla dessa mätningar verkligen är relevanta men utför dem ändå och går sedan in till läkaren för att diskutera resultaten. På bilaga 1 ser du resultat från luftledningsmätning samt Weber och Rinne. Övriga testresultat framgår av nedanstående tabell

6 Test Höger öra Vänster öra Luftledning, Weber se audiogrammet se audiogrammet (stämgaffel samt bentelefon) och Rinne HTT 32 db 22 db Obehag för tal > 95 db > 95 db Maximal taluppfattning 90 % / 65 db 92 % / 60 db Stapediusreflex contra Ingen utlösbar reflex Ingen utlösbar reflex Stapediusreflex ipsi Ingen utlösbar reflex Ingen utlösbar reflex Statisk komplians 0,40 ml 0,39 ml Reflexdecay Går ej Går ej ABR Absolut latens våg V: 7,2 ms IPL I-V: 4,5 ms Absolut latens våg V: 7,5 ms IPL I-V: 4,5 ms TEOAE Inga svar Inga svar a) Kommentera alla testresultat och patientbeskrivningen. (10 p) b) Av någon anledning har audionomen inte utfört benledningsmätning (?!), gör det och avsluta audiogrammet så att det blir fullständigt. (4 p) c) Ange vilken/vilka mätningar du anser vara irrelevanta i just denna hörselutredning. Motivera ditt svar. (4 p) d) Föreslå tänkbar diagnos. (1 p) Fråga 8 Se bilaga 2 a, 2 b och 2 c Patienten, en man 58 år gammal, har i anamnesen angett ostadighetskänsla, lockkänsla, tinnitus och hörselförsämring på höger öra. Inga upplevda problem på vänster öra. a) Tolka och kommentera svaren från de (fyra) utförda mätningarna (bilaga 2 a och 2 b). (8p) b) Vilken typ av skada kan du, utifrån de fyra mätningarna samt anamnesen, misstänka att patienten har? Motivera ditt svar. (2p) c) Av någon anledning finns för närvarande bara en luftledningströskel utsatt i audiogrammet (bilaga 2 b). Din uppgift är att utföra benledningsaudiometri (med ev. maskering) samt talaudiometri (HTT samt Tal i brus) på patienten. Ange relevanta värden i audiogrammet. (8 p)

7 Fråga 9 Audionom Ada Adamsson har bokat in två patienter för återbesök. Hon planerar att utföra mätning av HTT och Maximal taluppfattning på båda. Din uppgift är att underlätta för Ada genom att förse henne med utgångsnivåer resp presentationsnivåer för talet och för maskeringsbruset (om detta är nödvändigt) för följande patienter. Ange också det resultat för de olika mätningarna som du tror att Ada får. (4 + 4p) a) David Davidsson 73 år. Audiogrammet visar binaural sensorineural hörselnedsättning, fallande från bas 20/15 dbhl vid 250 Hz till diskant 90 dbhl vid 8 khz. TMV 3 Ben Luft Hö Vä Utgångsnivåer/presentationsnivåer Ev maskering Tänkbart resultat Hö HTT : db mask: db Resultat: db Vä HTT : db mask: db Resultat: db Hö max tal: db mask: db Resultat: % / db Vä max tal: db mask: db Resultat: % / db

8 b) Carina Carinder 33 år. Patienten beskriver successivt försämrad hörsel vänster öra efter barnafödsel. Audiogrammet visar ledningshinder vänster med nedgång i uppmätt maskerad benledningströskel för 2kHz. TMV 3 Ben Luft Hö 0 2 Vä 8 28 Utgångsnivåer/presentationsnivåer Ev maskering Tänkbart resultat Hö HTT : db mask: db Resultat: db Vä HTT : db mask: db Resultat: db Hö max tal: db mask: db Resultat: % / db Vä max tal: db mask: db Resultat: % / db

9 Bilaga 1

10 Bilaga 2 a

11 Bilaga 2 b

12 Bilaga 2 c