Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]

Transkript

1 Kod: Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod timmar Kursansvarig: Peter Czigler Rättande lärare: Helena Stålnacke och Ramesh Zarenoe Hjälpmedel: Röd/blå penna, miniräknare och linjal OBS! Tentamensformuläret skall lämnas in tillsammans med tentamenssvaren. Maxpoäng: 92p Väl godkänd (85%): 78p Godkänd (70%): 64p Ditt resultat:

2 1. Nedan följer sex frågor med fler svarsalternativ. Endast ett alternativ är rätt för respektive fråga, studera bilaga 1 och 2 och markera det rätta alternativet. 1.1 Audiogrammet illustrerar (1p) a) högersidig lätt sensorineural hörselnedsättning och vänstersidig svår sensorineural hörselnedsättning b) högersidig måttlig sensorineural hörselnedsättning och vänstersidig svår sensorineural hörselnedsättning c) högersidig lätt konduktiv hörselnedsättning och vänstersidig måttlig sensorineural hörselnedsättning d) högersidig måttlig konduktiv hörselnedsättning och vänstersidig svår sensorineural hörselnedsättning 1.2 Ett tänkbart HTT-värde för höger öra respektive vänster öra är (1p) a) 5 db HL respektive 10 db HL b) 15 db HL respektive 35 db HL c) 30 db HL respektive 55 db HL d) 40 db HL respektive 65 db HL 1.3 En tänkbar lagomnivå för höger öra respektive vänster öra är (1p) a) 35 db HL respektive 40 db HL b) 45 db HL respektive 65 db HL c) 60 db HL respektive 85 db HL d) 70 db HL respektive 95 db HL 1.4 Ett tänkbart värde för Tal i Brus för höger öra respektive vänster öra är (1p) a) 72 % respektive 52 % b) 70 % respektive 50 % c) 84 % respektive 52 % d) 100 % respektive 50 % 1.5 En tänkbar obehagsnivå för toner för höger öra respektive vänster öra är (1p) a) 75 db HL respektive >95 db HL b) 85 db HL respektive >95 db HL c) 90 db HL respektive 90 db HL d) >95 db HL respektive 90 db HL 1.6 Ett tänkbart dynamikområde för höger öra respektive vänster öra är (1p) a) 45 db respektive 55 db b) 55 db respektive 55 db c) 60 db respektive 45 db d) >65 db respektive 45 db 2

3 2. Fullfölj nedanstående meningar. 2.1 Läckage vid hörtelefonerna kan främst ge försämring av luftledningströskeln i området. 2.2 Vid mätning av patient med sammanfallande hörselgång visar tonaudiogrammet ett och det syns i första hand i området. 2.3 Felaktig placering av hörtelefonen kan främst ge försämring av luftledningströskeln i området. (1p) (2p) (1p) 2.4 Central maskering kan maximalt uppgå till db HL. (1p) 2.5 Vid mätning av patient med dubbelsidig sensorineural hörselnedsättning lateraliseras signalen vid Webers test med bentelefon till. (1p) 2.6 Vid mätning av patient med vänstersidig konduktiv hörselnedsättning lateraliseras signalen vid Webers test med bentelefon till. (1p) 3. Nedan följer tre frågor med fler svarsalternativ. Endast ett alternativ är rätt för respektive fråga, markera det rätta alternativet. 3.1 Vid ensidig facialispares har patienten för det påverkade örat (1p) a) avsevärt sämre resultat på Tal i Brus jämfört med det förväntade värdet b) ej utlösbarbar stapediusreflex c) patologiskt ABR svar d) en As-kurva vid tympanometri 3.2 Vid funktionell hörselnedsättning har patienten (1p) a) ej utlösbar stapediusreflex b) patologiskt OAE svar c) HTT-värde som är bättre än TMV3 d) Låga nivåer för obehagströsklarna 3.3 Vid Mb Ménière har patienten (1p) a) recruitment b) en konduktiv hörselnedsättning i basen c) normalt resultat på maximal taluppfattning d) ej utlösbar stapediusreflex 3

4 4. Du har utfört tympanometri på patienter med följande diagnoser. Utrustningen har varit inställd på bärton 226 Hz. Ange lämplig typkurva för varje diagnos. (5p) Bullerskada Trumhinneperforation Retrocochleär skada Ärrig trumhinna Otosalpingit (vätska i mellanörat) Otoscleros Presbyacusis Kraftig förkylning med undertryck i mellanörat Mb Ménière Avbrott i hörselbenskedjan 5. Figur 1 visar ett tympanogram. 5.1 Vad drar du för slutsats vad det gäller patientens tillstånd? (1p) 5.2 Förklara hur du kommer fram till din slutsats! (2p) Figur 1 4

5 6. För att kunna förstå och tolka resultaten från stapediusreflexmätningen är det viktigt att man har den så kallade reflexbågen helt klar för sig. I samband med mätningarnas teoretiska bakgrund och vid tolkning av resultat använder audionomerna sig av begreppen afferent, efferent, stimuleringsöra, sondöra, kontralateral och ipsilateral. 6.1 Rita en schematisk bild av den så kallade Reflexbågen och skriv namn på de olika strukturerna som ingår i reflexbågen (varje rätt placerad och benämnd struktur ger 0,5p). (4p) 6.2 Du har utfört stapediusreflexmätning, både kontralateralt och ipsilateralt. Beskriv vad som händer i hörselsystemet vid kontralateral mätning höger respektive vänster samt ipsilateral mätning höger respektive vänster genom att använda dig av begreppen stimuleringsöra och sondöra. (4p) 6.3 Beskriv den afferenta respektive efferenta banan i hörselsystemet. (2p) 6.4 Förklara varför man alltid utför stapediusreflexmätning både kontralateral och ipsilateral. (1p) 7. Denna fråga behandlar Otoakustiska Emissioner (OAE). 7.1 Vad står förkortningen TEOAE resp. DPAOE för? (1p) 7.2 Vilka insignaler används vid TEOAE- resp. DPOAE-mätningar? (1p) 7.3 Vad är skillnaden i dessa insignalers spektra? (1p) 7.4 Beskriv hur TEOAE och DPOAE uppstår i cochelan. (3p) 8. När man ska analysera ABR-resultaten har man många aspekter att ta hänsyn till. Vilka aspekter är viktiga vid resultatanalysen? Ange rätt benämning och relevanta normalvärden. (4p) 9. Vad vet du om det förväntade ABR-resultatet under följande förutsättningar? 9.1 Vid måttlig till grav cochleär hörselnedsättning (1p) 9.2 Vid konduktiv hörselnedsättning (1p) 9.3 Om patienten är äldre än 60 år (1p) 9.4 Om du jämför män och kvinnor (1p) 10. Du har genomfört tonaudiometri på Gunilla Hörqvist 75 år, som har åldersrelaterad hörselnedsättning. Efter mätningen förklarar du audiogrammet för patienten. Gunilla berättar att hon har varit på hörselutredning för två år sedan och undrar nu om hennes hörsel har blivit sämre jämfört med då. Du tar fram Gunillas tidigare audiogram och granskar båda två. Redogör för vilka faktorer som ligger bakom ditt ställningstagande. (4p) 11. Funktionella nedsättningar delas i fyra kategorier, namnge och beskriv utförligt varje kategori. (4p) 5

6 12. Förklara Alexanders lag (vestibulärt nystagmusmönster). (2p) 13. Vad undersöker man med VEMP? (2p) 14. Kurt är 55 år och arbetar som operationssköterska på öronkirurgen. På senaste tiden har det varit stressigt med många operationer, han har känt sig trött på kvällarna och upplever att det slår lock för höger örat och att han hör något sämre. För två veckor sedan mitt under en pågående operation fick han ett kraftigt yrselanfall. Han var tvungen att rusa ut ur operationssalen för att kräkas på toaletten. Hans son Stefan arbetar som läkarsekreterare på ortopeden fick komma och hämta honom för att han kunde inte köra hem. Det var mycket obehagligt och han fick stanna hemma dagen efter och ligga till sängs. Efter det kände han sig frisk och gick som vanligt till jobbet. Igår fick han ett nytt yrselanfall och ett susljud i höger örat. Då tog kollegerna honom till akuten för undersökning. Han fick träffa en läkare som undersökte honom. Läkaren har bokat en tid hos dig imorgon för en undersökning av Kurts hörsel Vilken diagnos misstänker du att Kurt har? Motivera ditt svar. (3p) 14.2 Vilken/vilka mätningar väljer du att göra för att säkerställa diagnosen? Förklara varför du väljer just dessa mätmetoder. (8p) 14.3 Beskriv hur respektive mätresultat ser ut? (4p) 15. Rebecka 33 år gammal, kommer på remiss från vårdcentralen. Se bilaga 3 och Vilken/vilka mätningar väljer du att göra för att utreda patienten? Förklara varför du väljer just dessa mätmetoder. (6p) 15.2 Rita/ange respektive mätresultat i audiogrammet och gör det fullständigt klart för att lämna ifrån dig. (5p) 15.3 Vilken typ av skada kan du, utifrån de mätningarna samt anamnesen, misstänka att patienten har? Motivera ditt svar (5p) 6

7 Bilaga 1 7

8 Bilaga 2 8

9 Bilaga 3 9

10 Bilaga 4 10