Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2
|
|
- Isak Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK Habilitering & Hälsa version 1.2
3 TMV 0,5; 1, 2kHz TMV 0,5; 1, 2, 4kHz S:a S:a
4 Fakta till innehållet i detta häfte är bland annat taget ur boken Audiology Diagnosis av Roeser, Valenete och Hosford-Dunn samt riktlinjer från European Working Group on Genetics of Hearing Impairment. Stort tack för all hjälp till enhetschef Inger Wikström, teknisk audiolog Tomas Tengstrand och överläkare Radi Jönsson, mottagningen för Audiologi SU.
5 FÖRSLAG Bilateral, sensorineural hörselnedsättning. I basområdet normala hörtrösklar, vid 1kHz brant fallande till svårt nedsatta i diskanten. TMV 25/28, DTMV 63/58. Taluppfattning i brus (FB S/N+4) 38% på höger och 44% på vänster. Värden är inom de förväntade. Taluppfattning i brus (FB S/N+4) 22% på höger, 18% på vänster. Värden är sämre än de förväntande (36/42) Obehagsnivåer för rena toner vid 80-85dBHL bilateralt. Dynamikområdet är förminskat i området 2-4kHz. Vid jämförelse med tidigare audiogram (050428) ses en signifikant försämring på 20-25dB bilateralt i området 2-8kHz. Asymmetri 30-35dB i området Hz till höger öras nackdel. Luft-ben-gap 30-35dB bilateralt i frekvensområdet 2-4kHz. FB S/N+4: Förväntat värde är baserat på DTMV för benledningshörtrösklar vid 3och 4kHz samt ett skattat värde för 6kHz. FB S/N+4: Förväntat värde anges ej på grund av
6 FÖRORD Detta häfte är resultatet av ett arbete genomfört av audionomerna på Enheten diagnostik och rehabilitering Mölndal, sammanställt av audionomerna Birgitta Wallström-Berg och Åsa Winzell Juhlin. Häftet är tänkt att användas som stöd vid dokumentation av resultat från ton- tal- och impedansaudiometri. Sist i detta häfte finns några exempel. De är inte att ses som mallar utan som förslag och stöd. Att inkludera en sammanfattande beskrivning av hörseln är ibland av stort värde vid dokumentation. Då ges möjligheten att förmedla en helhetsbild av personens hörsel grundat på genomförda tester, tidigare diagnoser och anamnes. Mölndal 2008 INDEX Tonaudiometri Talaudiometri Impedansaudiometri Förslag
7 TONAUDIOMETRI Vid dokumentation anges: Typ Grad Form TMV Luft-benledningsgap Asymmetri Signifikant förändring Obehagsnivåtrösklar TYP Konduktiv: Normala benledningshörtrösklar (20dBHL) och luft- benledningsgap 15dB Kombinerad: Benledningshörtrösklar >20dBHL och luftbenledningsgap 15dB Sensorineural: Luft- och benledningshörtrösklar >20dB och luft- benledningsgap <15dB GRAD (TMV 0,5,1, 2 och 4kHz) Normalområde för tontrösklar dbhl Lätt hörselnedsättning Måttlig hörselnedsättning Svår hörselnedsättning Mycket svår hörselnedsättning inkl dövhet > 94 (European Working Group on Genetics of Hearing Impairment; 1996) TMV I dokumentationen anges: TMV 0,5; 1, 2kHz TMV 3, 4, 6kHz och/eller TMV4 0,5; 1, 2, 4kHz
8 Typ B: Inget kompliansmax inom mätområdet (ange mätområde). Ange också hörselgångsvolymen (Ear canal volume, ECV). Typ C: Mellanöretryck <-100 dapa (vuxna) <-200 dapa (barn) Mellanörekomplians: 0,3 1,7mmho STAPEDIUSREFLEXMÄTNING Kontralaterala reflextrösklar: Normala: 75 95dBHL Förhöjda > 95dBHL Tidiga < 75dBHL Om reflextrösklarna är inom normalområdet och har god tillväxt behöver inga trösklar anges. I övriga fall anges reflextrösklarnas nivåer, och tillväxten kommenteras. Ange om reflexerna är inverterade. Om inga svar fås anges maxstim. Ispilaterala reflextrösklar: Ange om reflexer kunnat registreras eller ej.
9 IMPEDANSAUDIOMETRI TYMPANOMETRI: Vid dokumentation anges: Typ Mellanöretryck (TPP) Statisk admittans/mellanörekomplians (SA). Vid typ A är det i de flesta fall tillräckligt att ange att testet är utan anmärkning. Följande värden gäller mätning med lågfrekvent bärton (226Hz). Gränsvärden är tagna från Madsens Otoflex. Typ A: Mellanöretryck daPa (vuxna) daPa (barn) Mellanörekomplians: 0,3 1,7mmho Typ Ad: Mellanöretryck daPa (vuxna) daPa (barn) Mellanörekomplians: > 1,7mmho Typ As: Mellanöretryck daPa (vuxna) daPa (barn) Mellanörekomplians: < 0,3mmho
10 LUFT-BENGAP Vid 15dB mellan luft- och benledningshörtrösklar anges frekvensområde och luft- bengapets omfattning. ASYMMETRI Sidoskillnad på 10dB på tre intilliggande frekvenser eller minst 15dB på en frekvens. Ange frekvensområde, asymmetrins omfattning och vilket öra som är det sämre örat. SIGNIFIKANT FÖRÄNDRING Avser: 10 db på tre intilliggande frekvenser 15 db vid en frekvens >15dB av TMV4 vid jämförelse med tidigare audiogram inom den senaste 10-årsperioden. Ange omfattning, frekvens och datum för tidigare mätning. OBEHAGSNIVÅTRÖSKLAR Då testet utförs används enligt lokal överenskommelse vid Mölndals hörselvård maxstim 100dBHL. Resultat anges med trösklarnas värde och en eventuell bedömning av dynamikområdet.
11 FORM/KONFIGURATION Rak: Liten, eller ingen skillnad av hörselnedsättningens grad (+/- 20dB) över hela frekvensområdet. Fallande/sluttande Stigande Brant fallande eller brant stigande Hängmatta Inverterad hängmatta Notch/dip
12 TALAUDIOMETRI Taluppfattning i brus (FB S/N+4) Taluppfattning i tyst (FB) HTT Talaudiometri i ljudfält TALUPPFATTNING I BRUS (FB S/N+4) Ange testets fulla namn. Presentationsnivå anges vid dokumentation i de fall nivån avviker från förväntad lagomnivå eller då lagomnivån ej kunnat uppnås eller tolererats. Ange resultat och om det är inom eller utom förväntat värde. Förväntat värde kan anges. Vid konduktiv eller kombinerad nedsättning grundas det förväntade värdet på TMV för benledningshörtrösklar vid 3 och 4kHz samt ett uppskattat värde för 6kHz. Vid följande tillfällen anges inget förväntat värde: Basnedsättning Patienter över 80 år eller med DTMV >80 Patienter som ej har svenska som modersmål Skillnad i testresultat mellan öronen och/eller mellan testtillfällen anses signifikant om skillnaden är ±10 procentenheter från ett predicerat värde. TALUPPFATTNING I TYST (FB) Ange att det är FB-listor som använts och resultatet på respektive öra. HÖRTRÖSKEL FÖR TAL - HTT Ange resultat och om det överensstämmer med TMV ±10dB. Ange också testmaterial.
DELKURS 1: Audiologisk diagnostik
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Audionomprogrammet 180 hp Hörselvetenskap B: Diagnostik och rehabilitering DELKURS 1: Audiologisk diagnostik ORDINARIE TENTAMEN Datum: 2012-03-30
Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401]
Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0101 Uppsamlingstentamen 2013 08 14 5 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Rättande lärare: Ramesh Zarenoe Hjälpmedel:
CD-skiva TAL I BRUS. innehållet presenteras närmare i på följande sidor
CD-skiva TAL I BRUS innehållet presenteras närmare i på följande sidor C A TEGNÉR AB BOX 20003 161 02 BROMMA TEL 08-564 822 00 FAX 08-564 822 09 INTERNET: www.categner.se E-MAIL: info@categner.se KLINISK
Mätningar med Talsignal. Tomas Tengstrand
Mätningar med Talsignal s Hz db Tid Frekvens Nivå 2 Signalidentifikation Omvandling Analys Fonetisk tolkning Informationsbearbetning Språklig tolkning Kognition/Upplevt handikapp 3 Ljudtrycksnivå db SPL
RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - hörselnedsättning
RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR - hörselnedsättning HÖRSELNEDSÄTTNING RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING AV MEDICINSK INVALIDITET Enligt Svensk Försäkrings tabellverk är medicinsk invaliditet vid total
3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Bilateral anpassning med BAHS
G ö t e b o r g 8 f e b r u a r i 2018 Bilateral anpassning med BAHS M a r i a n n e P h i l i p s s o n, C l i n i c a l t r i a l m a n a g e r, B A H S, M S c A u d i o l o g y Binaural hörsel Binaural
AUDIOGRAMTOLKNING. Exempel 1
AUDIOGRAMTOLKNING Exempel 1 Exempel på normalt audiogram. Normal hörsel ligger mellan 0 och 20-25 db HL (Hearing Level = "audiogramdecibel"). Man kan mäta absoluta trösklar, dvs. den svagaste ton man kan
Hörselprojekt. Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering 2013-09-26.2014-02-14. Pia Uhlin leg. audionom
Sida: 1 av 13 Hörselprojekt Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering 2013-09-26.2014-02-14 Pia Uhlin leg. audionom Arbetsförmedlingen Rehabilitering till arbete Syn/Döv/Hörsel Väst Telefon: 010-487 62 04
Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5, 1, 2, 4 khz) lika med
Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.
Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen Datum 2012-05-30 Tid 3 timmar Kursansvarig Sara Båsjö Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod:
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof.
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof. Linköping 2003-03-28 Statistisk beskrivning av hörtrösklar som funktion av ålder för män resp. kvinnor som ej exponerats
Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]
Kod: Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0201 2014 01 17 5 timmar Kursansvarig: Peter Czigler Rättande lärare: Helena Stålnacke och Ramesh Zarenoe
HÖRSEL. Förekomst av hörselnedsättning. Stöd och samverkan
HÖRSEL Förekomst av hörselnedsättning Permanent hörselnedsättning på mer än 40 db beräknas finnas hos cirka 1,6 promille av nyfödda barn. Det finns goda vetenskapliga underlag för att prevalensen av hörselnedsättning
Vad man kan tänka på vid en utprovning
Hörselteam barn och ungdom, Göteborg Vad man kan tänka på vid en utprovning Hur arbetar vi med diagnostik och habilitering av barn med benledda hörapparater? 2 Patientfall Emma Hyrenius, Maria Valo, leg
Acusticusneurinom. Sid 2/10
Sid 1/10 Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden RÖK Remissöverenskommelse mellan primärvården Luleå-Boden och öronmottagningen, Sunderby sjukhus Titel: Audiologi Giltig from: 020101 Giltig tom: 031231 Ansvarig
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.
Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen Datum 2013-08-16 Tid 3 timmar Kursansvarig Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod: 0620 Varje
ABR via benledning. Kan vi lita på benlednings ABR? För vem? Överhörning? Nödvändigt med maskering?
ABR via benledning Kan vi lita på benlednings ABR? För vem? Överhörning? Nödvändigt med maskering? hanna.gothberg@neuro.gu.se För vem? Barn eller vuxen som ej kan delta vid psykoakustisk benledningaudiometri
Elektroakustisk stimulering: En litteraturstudie om det aktuella forskningsläget
Elektroakustisk stimulering: En litteraturstudie om det aktuella forskningsläget Electric Acoustic Stimulation: A Review of the current research Farnaz Jafari & Olivia Petrich Örebro universitet, Institutionen
Skriva uppsats på registermaterial
Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna
Vad är hörselnedsättning?
Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Hörselvården organiseras på många olika sätt i landet. Det finns också stora variationer när det gäller huvudmännens rutiner att ta ut avgifter för att prova ut hörapparater.
Radioear B81. PhD Karl-Johan Fredén Jansson Chalmers University of Technology Department of Electrical Engineering
Radioear B81 PhD Karl-Johan Fredén Jansson Chalmers University of Technology Innehåll Bakgrund Teori Teknisk data Analys Forskning Sammanfattning Forskning kring Radioear B81 Fredén Jansson KJ, Håkansson
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Våren 2008 Enheten för audiologi EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng
Handledarträff 30 mars 2012 Hörsel och dövverksamhetens webbplats
Anette Marberg Webbredaktör, Hörsel- och dövverksamheten anette.marberg@vgregion.se Milijana Lundberg Webbredaktör, Hörsel- och dövverksamheten milijana.lundberg@vgregion.se Vad finns idag? Vad vill vi
Testa din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården
VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska
APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset
APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset 2017-05-04 APD Auditory Processing Disorder (c)apd Central Auditory Processing Disorder
Kan olika kontralaterala maskeringsvärden påverka resultaten i taluppfattning vid Tal i brus för personer med sensorineural hörselnedsättning?
Kan olika kontralaterala maskeringsvärden påverka resultaten i taluppfattning vid Tal i brus för personer med sensorineural hörselnedsättning? Can different contralateral masking values affect the results
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för audiologi VT 2008
Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för audiologi VT 2008 EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 högskolepoäng Fördjupningsnivå 1 Titel Jämförelse
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Nyttan av obehagsmätning för bestämning av Maximum Power Output i hörapparater
Nyttan av obehagsmätning för bestämning av Maximum Power Output i hörapparater The Benefit of Uncomfortable Loudness Level Measurements for Determination of Maximum Power Output in Hearing Aids Johanna
EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Våren 2008 Enheten för audiologi EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng
Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp
Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp 2011-05-27 4 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Svaren poängsätts med svarens fullständighet som grund. Besvara varje fråga på separat papper och skriv
Cochleaimplantat (CI) hos vuxna
Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings läns vuxna CI-patienter. 2014-01-21 Inledning Vårdprogrammet för CI-patienter är länsövergripande och har tagits fram i länets CI-team.
EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 120 poäng
Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Audionomprogrammet VT 2007 EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet,
Hö rselscreening av 4-a ringar inöm BHV
Hö rselscreening av 4-a ringar inöm BHV Linda Ivarsson, leg audionom, copyright. Får användas och kopieras fritt för klinisk verksamhet inom BHV Audiologisk avdelning, Skånes universitetssjukhus, Lund
Kan hörapparat hjälpa när diskantljuden försvinner?
Rapport från Hörcentralen Kan hörapparat hjälpa när diskantljuden försvinner? Hörapparatnytta vid rena diskantnedsättningar Appendix: Uppföljning till studien Författare Ingegärd Hansson, audionom Susan
Hur påverkar det individuella örat den faktiska förstärkningen för hörapparatbäraren?
No use is permitted without the prior permission from the authors Hur påverkar det individuella örat den faktiska förstärkningen för hörapparatbäraren? Sofia Hertzman, Josefina Larsson, Niklas Bergman,
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne
Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne Karolina Falkenius Schmidt bitr.överläkare, teamansvarig ÖNH-kliniken Lund, SUS Karolina.Falkenius-Schmidt@skane.se Hörselnedsättning hos barn Ca 250 barn/år
Resultatet av ditt hörseltest
Din hörsel Resultatet av ditt hörseltest Dina hörtrösklar är: Frekvens i hertz (Hz) 125 250 500 1000 2000 4000 8000 0 10 20 30 40 50 Hörtröskel i decibel (db HL) 60 70 80 90 100 110 120 2 Noteringar: 3
Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet
Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet Hej konferensdeltagare! Detta är bilder gjorda att tala till, så några kan vara svårtolkade utan talet. Men jag hoppas att de kan vara ett gott minnesstöd
Hörselscreening av 4-åringar inom BHV
Hörselscreening av 4-åringar inom BHV Linda Ivarsson, Leg audionom SUS, Audiologisk avd Malmö 2012 (reviderad 2014) 1 Vad är screening?... 4 1.1 Hörselscreening... 4 1.2 Nyföddhetsscreening med OAE Otoacustiska
Lindriga hörselnedsättningar
Rapport från Hörcentralen Lindriga hörselnedsättningar Behov av rehabilitering och hjälpmedel Författare Ingrid Jonsson Majvor Hellström Gunilla Lindholm Hanna Wahlström R A P P O R T 25 S E R I E N Habilitering
Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi
Rekommendation Den mänskliga hörseln Mattias Heldner heldner@kth.se Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Johnson också på en bra nivå Den mänskliga
Bruksanvisning - S. Hand Held Impedance Audiometer MT10
Bruksanvisning - S Hand Held Impedance Audiometer MT10 Dat: 1997-08-05 Sida 1/6 Avsedd användning MT10 är en handhållen tympanometer som erbjuder tympanometri, Ipsi reflextestning och en enkel audimetriundersökare.
Joakim Grendin Överläkare Östersunds sjukhus Örnsköldsviks sjukhus
Joakim Grendin Överläkare Östersunds sjukhus Örnsköldsviks sjukhus 1 2 BAHA (benförankrad hörapparat) Bonebridge (aktiv benledare) Vibrant Soundbridge (aktivt mellanöreimplantat) Cochleaimplantat (CI)
Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden
Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden Kan det bli bättre eller kanske sämre? KTH Ljud- och Bildbehandling; Svensk Teknisk Audiologisk Förening Översikt Har hörapparaterna blivit bättre?
Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU
Orsaker till hörselnedsättning hos barn Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU Vilken typ av hörselnedsättning talar vi om? Debut under barndomen Bestående (>6 månader) Signifikant ur
AUDA29, Audiologisk grundkurs II, 16 högskolepoäng Audiology - Introductory Course II, 16 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten AUDA29, Audiologisk grundkurs II, 16 högskolepoäng Audiology - Introductory Course II, 16 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden
10:45-12:00 Kathy Pichora-Fuller Elderly who are forgetting to listen with their brains
Program Tisdag 13 mars 08:00-10:00 Registrering 10:00-10:45 Landshövding Maria Larsson Öppningsceremoni 10:45-12:00 Kathy Pichora-Fuller Elderly who are forgetting to listen with their brains 12:00-13:30
EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng, VAU230 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 120 poäng
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Audiologi VT 2007 EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng, VAU230 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 120 poäng Titel Insatsens
Vertikal prioritering av hörselnedsättning
Hörselvården Öron-, näs- och halskliniken Vertikal prioritering av hörselnedsättning 2005-01-01 2006-06-30 Projektledare: Pia Uhlin, enhetschef Hörselrehabilitering vuxna Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Tre steg mot rätt val. - en guide vid val av hörapparat
Tre steg mot rätt val - en guide vid val av hörapparat Den här informationsfoldern vänder sig till dig som står i begrepp att köpa en hörapparat. Varje hörselnedsättning är individuell och behandlas därefter.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi
GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi VT 2014 SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp Grundnivå Titel Legitimerade audionomers
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
BREDBANDSTYMPANOMETRI SOM ETT TILLSKOTT I DET AUDIOLOGISKA TESTBATTERIET
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI ENHETEN FÖR AUDIOLOGI BREDBANDSTYMPANOMETRI SOM ETT TILLSKOTT I DET AUDIOLOGISKA TESTBATTERIET En beskrivande litteraturstudie Författare:
Normal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
På följande sidor finns en kort sammanfattning av hur var och en avslutade dagen:
Slutminuten Audiologisk Dag 2018 avslutades med ett panelsamtal med fr. vänster Karin Stenfeldt, Lena Göransson, Mattias Lundekvam, Josefina Larsson, Ursula Willstedt-Svensson, Jonas Brännström och Anders
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15hp
GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15hp VT 2014 Grundnivå Titel Audionomers syn på standardiserade
Normal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Auditory Steady-State Response: En jämförelse mellan två kliniska instrument
Örebro universitet Hälsoakademin Examensarbete i Hörselvetenskap Vt. 2009 Auditory Steady-State Response: En jämförelse mellan två kliniska instrument en experimentell studie Författare: Jenny Engelbrektsson
EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C)
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Våren 2009 Enheten för audiologi EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng
Nyttan av funktionen olinjär frekvenskomprimering i hörapparater hos skolbarn med lätt till måttlig hörselnedsättning.
Lunds universitet Avdelningen för Logopedi, Foniatri & Audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Avdelningen för Audiologi Nyttan av funktionen olinjär frekvenskomprimering i hörapparater
Hörselverksamheten, Västra Götaland
Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.
8. Skaderisker och komplikationer
8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig
Revision av landstingets godkända vårdgivare av primär hörselrehabilitering
2013-06-30 Dnr HSS2011-0151 Hälso- och sjukvårdsenheten Leg. Audionom Anita Keshishi Revision av landstingets godkända vårdgivare av primär hörselrehabilitering Utförande Jag har på uppdrag av Hälso- och
Hörsel, Kognition & Åldrande
Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning
Grav hörselnedsättning Vuxna
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Debut före tre års ålder Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5,
Program maj 2019
Program 14-16 maj 2019 Tisdag 14 maj 08:00 10:00 Registrering och fika 10:00 10:30 Invigning 10:30 11:20 Louise Lautrup Alberoth & Marie Ståhl - Audionomens kompetens är viktig i tinnitusrehabiliteringen
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Presbyacusis hörselnedsättning på äldre dar
Ulf Rosenhall, professor, överläkare, hörselkliniken, Karolinska sjukhuset/institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm (ulf.rosenhall@ks.se) Presbyacusis hörselnedsättning
Bruksanvisning - S. Pediatric Audiometer PA5
Bruksanvisning - S Pediatric Audiometer PA5 Datum: 1999-01-15 Sid 1/5 Avsedd användning PA5 är en handhållen pediatrisk undersökningsaudiometer som är konstruerad som en apparat för undersökning av förlust
htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?
Hämta bildspel: htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Hur kan vi höra? Varför hör vi? Hur hör vi? Varför hör vi inte? Vilka barn kan inte höra som andra barn? Hur hitar vi dessa barn? Varför hör vi? Vad använder
EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Våren 2009 Enheten för audiologi EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng
En kvinnas röst, har den betydelse?
En kvinnas röst, har den betydelse? Signal-Brus-förhållande och psykometriska egenskaper för tal-ibrusmätning med en kvinnoröst. - En experimentell studie A woman s voice, does it really matter? Signal
Eric I. Lundberg & Frédéric A. Wojciechowski Myhrén
Förstärk mig! Gapade örat utan ben: Luft- och bengapets inverkan på preskriberad förstärkning vid hörapparatanpassning Mind the gap: The effect of the air- bone gap on prescribed gain during hearing aid
BENLEDNINGSMÄTNING VID ANVÄNDANDE AV BYGEL OCH SOFTBAND
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI ENHETEN FÖR AUDIOLOGI BENLEDNINGSMÄTNING VID ANVÄNDANDE AV BYGEL OCH SOFTBAND En jämförande studie av luft-ben-gap och självupplevd komfort
Utvärdering av hörselvårdsprogram
Utvärdering av hörselvårdsprogram Skriften har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av följande personer: Stig Arlinger, Linköpings universitet Björn Hagerman, Karolinska institutet, Stockholm Claes
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp
GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska Akademi Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi VT 2014 SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet,
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp AUD620
GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska Akademi Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi VT 2015 SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp AUD620 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet,
EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för audiologi Våren 2009 EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng
Bruksanvisning PA5. Innehållsförteckning. Grundläggande funktioner... 2. Kontrollpanel - beskrivning... 2. Stimuluspanel - beskrivning...
Bruksanvisning PA5 Innehållsförteckning Grundläggande funktioner... 2 Kontrollpanel - beskrivning... 2 Stimuluspanel - beskrivning... 3 Batterier... 4 Teknisk specifikation... 5 Uppackning/inspektion...
Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning
t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer
KOMBINERAD IPSILATERAL ELEKTRISK OCH AKUSTISK STIMULERING AV INNERÖRAT
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI ENHETEN FÖR AUDIOLOGI KOMBINERAD IPSILATERAL ELEKTRISK OCH AKUSTISK STIMULERING AV INNERÖRAT En beskrivande litteraturstudie Författare:
Mellanöronimplantat och benförankrad hörapparat
Rikskonferens audionom- och pedagogdagarna Uppsala 2017 Mellanöronimplantat och benförankrad hörapparat Nadine Schart-Morén ÖNH-specialist, audiolog Akademiska sjukhuset Uppsala Vem kan bli hjälpt av en
Tjänsteutlåtande om regelverk för hörseltekniska hjälpmedel
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mats Bäckarslöf Utvecklingsenheten +46155245350 2016-04-01 NSV16-0010-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst
5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
SJÄLVSKATTAD HÖRAPPARATANVÄNDNING OCH RESULTAT PÅ HEARING HANDICAP INVENTORY FOR THE ELDERLY, HHIE
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI ENHETEN FÖR AUDIOLOGI SJÄLVSKATTAD HÖRAPPARATANVÄNDNING OCH RESULTAT PÅ HEARING HANDICAP INVENTORY FOR THE ELDERLY, HHIE - en studie
Lokalöversikt. Utställning
Program version 1.4 Lokalöversikt Utställning 1. Phonak 2. Cochlear Nordic 3. GN Hearing Sverige AB 4. Auditdata 5. AB Widex 6. Amellnova AB 7. T-Meeting 8. BR Ström 9. ABIGO Medical AB 10. Accessory Line
Nyttan av frekvenstransponering som teknik i hörapparater
Örebro universitet Hälsoakademin Examensarbete i Hörselvetenskap Vt 2008 Nyttan av frekvenstransponering som teknik i hörapparater Författare: Handledare: Susanne Eriksson Mari Nordenmark Kim Kähäri Örebro
FÖREKOMSTEN AV HÖRSELNEDSÄTTNING BLAND VUXNA ELEVER PÅ SFI I ALINGSÅS
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI FÖREKOMSTEN AV HÖRSELNEDSÄTTNING BLAND VUXNA ELEVER PÅ SFI I ALINGSÅS Författare: Adelina Podujeva Hodon Ali Examensarbete: Program och
Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten
Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för
Barnaudiologiskt perspektiv:
Barnaudiologiskt perspektiv: Hörselscreening i Sverige Förskolebarn och skolbarn Karin Stenfeldt med dr, överläkare audiologi, SAS-dagen 22 november 2018 Varför screena för hörselnedsättning i förskola
Bilaga A, Akustiska begrepp
(5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå