Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne

Transkript

1 Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne Karolina Falkenius Schmidt bitr.överläkare, teamansvarig ÖNH-kliniken Lund, SUS Karolina.Falkenius-Schmidt@skane.se

2 Hörselnedsättning hos barn Ca 250 barn/år föds med hörselskada i Sverige (2 ) Ca 60 är gravt hörselskadade (SBU 2006) Ca födslar / år i Skåne 2015 motsvarar ca 32 barn med hörselskada (obs medfödd), varav ca 10 med dövhet. 2

3 Orsaker till inneröreskada 30% Icke genetisk Infektion under graviditet (TORCH) Förlossningskomplikation Prematuritet Meningit 70% genetisk Syndromatisk (30%) Icke syndromatisk 3

4 Konsekvenser av hörselnedsättning Försämrad språkutveckling (samt läs- och skrivförståelse) Försämrad kognitiv utveckling (minne mm) Lyssningströtthet Försämrad koncentrationsförmåga Nedsatt uthållighet Missförstånd Försämrade möjligheter på arbetsmarknaden 4

5 Målgrupper för CI Medfödd dövhet Medfödd grav hörselnedsättning Progressiv hörselnedsättning Dövhet pga meningit Förutsättning för CI är förekomst av hörselnerv! 5

6 Målsättning med CI-operation Verbal kommunikation Hörsel och tal Delaktighet och gemenskap 6

7 Första CI-försöken På 1950-talet placerade de franska kirurgerna André Djourno och Charles Eyriès under en operation en elektrod direkt på den blottade hörselnerven. Patienten hörde ljud liknande ett rouletthjul och en syrsa när strömmen kopplades in. 7

8 House Ear Institute, Los Angeles 1961 läste William F. House vid House Ear Institute Djourno's artikel och tillverkade 1969 ett enkanaligt implantat som opererades in på 3 patienter. Avsikten var att ge stöd vid läppavläsning. Man tillverkade även den första bärbara talprocessorn. 8

9 University of Melbourne Under 1970-talet arbetade Graeme Clark vid University Of Melbourne med att utveckla ett flerkanaligt intracochleärt implantat. Ett flerkanaligt implantat blev klart 1978 och opererades in på Rod Saunders. Kommersiellt implantat 1983 (Mini 22 från Cochlear) 9

10 Yttre delen Bäres som en hörapparat. Spolen fäster med en magnet mot implantatet. 10

11 Inre delen 11

12 12

13 Teknik i praktiken Ljudet fångas upp av ljudprocessorn och omvandlas till digitala signaler. Signalen skickas med radiofrekvens och induktion genom huden till det inopererade implantatet Implantatet omvandlar signalen till elektriska pulser som vidarebefodras till elektrodraden i cochlean Pulserna stimulerar olika elektroder i cochlean beroende på frekvens och energiinnehåll. Elektroderna ersätter hårcellerna och stimulerar direkt mot hörselnerven (spiralgangliecellerna) 13

14 Historik Antal operationer Lund 590 (483 pat), varav 288 barn (208 pat) Sverige ca 4000, varav 1540 barn (151231) Världen Stockholm först i Sverige 1987 Lund först med barnpat 1991 (vuxna 1990) (nu även i Göteborg, Linköping, Uppsala, Umeå, Örebro). 14

15 CI-operation på barn Tidigare operation ger bättre resultat Nerven bör stimuleras så tidigt som möjligt Språkcentrum bör stimuleras så tidigt som möjligt Op vid ca 12 mån Sämre resultat efter 2 års ålder Sällan op efter 4 års ålder och medfödd dövhet. 15

16 REGION SKÅNE 2016 VÅRDPROCESS MEDFÖDD HNS 5 BB NEO-SCREEN ÖNH-BED. CI TEAM- LUND, UTREDN. OP < 12 MÅN. UPPFÖLJNING TID AUDIOLOGI BARNMED. ÖGON HA HÖRSELENH. ABR/ASSR/ECOG MR/CT BALANSBED. LOGOPED HÖRSELENH. CI-TEAMET HÖRSELENH. HOL 16

17 Elektiv, komplex, tvärprofessionell, koordinerad regionsjukvård Audiolog CI-Kirurg Op-usk CI-OPERATION Narkospersonal läk/ssk/usk Opssk Hörselpedagog Röntgen Audionom 17

18 Risker med operation Vestibulär påverkan (operera helst sämsta balansörat). Infektion (ab.-profylax, vaccination). Skada på n.facialis (3/590 op i Lund). 18

19 Uppföljning Inkoppling under 5 dagar 3v postop 1-mån kontroll 3-mån kontroll 6-mån kontroll 1 års kontroll en gång i halvåret fram till skolålder Efter skolålder 1 gång/år Tätare kontakt utgående från behov 19

20 Pedagogiken resultatavgörande Samordnad habiliteringsplan / kommunikationsplan! 20

21 Teamarbete! Audiologer Öronkirurger Koordinator Audionomer Ingenjörer Logopeder Specialpedagoger Kuratorer 21

22 Förväntade resultat Mycket lovande talspråksutveckling hos barnen opererade innan 1,5 år. Vid tidig operation och rätt träning förväntas en majoritet av barnen få bra taluppfattning i tyst miljö Taluppfattning i bullrig miljö går sämre. Stora utbildningsinsatser behövs. Barnet blir inte normalhörande! (Teckenutbildning!) 22

23 CI-operation på vuxna -nationella medicinska indikationer Tonaudiometri: TMV > 70 db på det bästa örat Talaudiometri: Max. taluppfattning < 50 % på det bästa örat Med optimalt anpassade hörapparater: Tonaudiometri i ljudfält: > 50 db vid 4 khz Talaudiometri: Max. taluppfattning < 50 % I dagsläget unilateral operation, medicinska undantag finns. 23

24 Tonotopisk uppdelning 1K K 3 mm K K 24

25 Hybridhörsel/EAS Normal akustisk hörsel Elektrisk stimulering 25

26 Hybridhörsel/EAS Akustisk förstärkning Elektrisk stimulering 26

27 Hörsel med CI Klarar av att höra både starka och svaga ljud Liten nyansskillnad mellan starka och svaga ljud Taluppfattning svårare Elektroderna stimulerar hörselnerven mindre frekvensspecifikt än vid normal hörsel 27

28 Hur hör man med CI? 28

29 Påverkande faktorer Olika förutsättningar Teknik Anatomi Operationsålder Hörsel innan operation Hörsel på eventuellt icke-opererat öra Andra handikapp Träningsmotivation 29

30 Att tänka på som distriktläkare! Behandla media otit (amoxicillin/clavulansyra). Otitkontroll på öronklinik. Vid yrsel eller huvudvärk uns bedöm öronstatus! Trauma mot implantatet eller hudskada i området? Särskilda förberedelser vid MR. 30

31 Ökade volymer Utökade indikationer - SSD (single sided deafness)? - tinnitus? Bilaterala implantat till vuxna Befolkningen blir äldre, den unga populationen ökar i Skåne Ökad invandring Förväntad ökning av antal reoperationer 31

32 Vi hörs Tfn: