Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande
|
|
- Göran Bergqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande Info om mig själv (moderator): Petra Nilsson Arbetar som hörselpedagog på Hörselvårdens hörselhabilitering inom Landstinget Västernorrland. Petra är utbildad specialpedagog och har en fördjupning inom tal-språk och kommunikation. Petra har också gått en diplomerad utbildning i AVT och har en pågående certifiering inom AVT. Certifiering inom AVT sker genom AG Bell. AG Bell The Alexander Graham Bell Association for the Deaf and Hard of Hearing - är en intresseorganisation i USA som bland annat certifierar personer som arbetar med AVT dvs Listening and Spoken Language Specialists certified Auditory Verbal Therapist/Educator. AG Bell stödjer barn och vuxna med hns liksom deras familjer, hälso- och sjukvården samt professionella genom utbildning och forskning. AG Bell förespråkar tidig diagnos och intervention, talspråklig utveckling och användande av hörhjälpmedel. Bild 1 Jag är glad att få vara här idag och berätta lite om det jag jobbar med nämligen AVT som står för Auditory Verbal Therapy och är en föräldrahandledningsmodell inom hörselhabilitering. Inledning: Idag kan majoriteten av barn med hörselnedsättning få möjlighet att, via hörseln, uppfatta alla ljud. Detta tack vare medicintekniska framsteg där cochleaimplantat och avancerade hörapparater möjliggör det på ett sätt som tidigare varit uteslutet. MEN hörtekniken medför dock inte att barnet automatiskt lär sig att lyssna, förstå och utveckla talspråk. Barnet behöver få hjälp med att lära sig att lyssna och tolka alla ljud. När barnet lär sig att uppmärksamma och tolka ljud får det de grundläggande förutsättningarna som behövs för att tillägna sig talat språk. Sedan 2005 började man screena barns hörsel vid födseln i Sverige. Tidig diagnos i kombination med tidig anpassning till hörselhjälpmedel och tidiga insatser i form av hörselhabilitering har stor betydelse för barnets hörsel och talutveckling. Eftersom det handlar om barn så är ju föräldrar och andra betydelsefulle vuxna såsom förskolepersonal särskilt viktiga. Hörselhabiliteringens insatser handlar därför idag i allt större utsträckning om
2 familjebaserad intervention där man stödjer föräldrar att interagera med och stimulera barnens förmåga när det gäller lyssnande, tal- och språk. Bild 2 Dagens presentation Jag tänker berätta vad AVT är, vikten av aktiv föräldramedverkan, samarbete med föräldrar och målsättningar. Jag tänker också berätta hur jag jobbar med AVT och ge några konkreta exempel på det. Men först tänker jag starta upp med ett filmklipp som visar hur barn fångas av musik. Sång och musik stimulerar neural aktivitet i hjärnan vilket är gynnsamt för små barns lyssnings- och talspråksutveckling och därför är det också viktiga inslag när man arbetar enligt AVT-metoden. Bild 3 filmklipp från YouTube Bild 4 AVT är en habiliteringsform där föräldrar ges kontinuerligt stöd i att hjälpa sitt barn som använder hörapparater och/eller cochleaimplantat att utveckla talspråk genom att använda sin hörsel och förmåga att lyssna optimalt. AVT följer AG Bells 10 grundprinciper som finns på deras hemsida. Bild 5 -Förväntad utveckling i AVT: Barnet utvecklar talat språk genom att lyssna Gapet mellan hörselålder och kronologisk ålder minskar (eller inte uppstår). Det här gäller barn med hns/dövhet utan tilläggsdiagnos. Har man ytterligare diagnos så kanske man inte kan förvänta sig en lika snabb utveckling men det innebär ändå att man förväntas utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina individuella förutsättningar. Bild 6 - Vad innebär AVT? AVT är först och främst för föräldrar till barn i 0-3 års ålder med HA och/eller CI men de tekniker och strategier som används inom AVT kan dock användas för de flesta barn som har en hörselnedsättning. Det gäller också äldre barn där man har funnit att om föräldrarna får stöd under en tid så ger det positivt resultat på barnens utveckling.
3 Bild 7 -.vad innebär AVT? AVT handlar om att ge fortlöpande utbildning av föräldrarna när det gäller hörsel/lyssnade, språklig utveckling och kognitiv utveckling. Föräldrarna kan uppmuntras att göra egna anteckningar i en föräldrabok för att få ett fördjupat lärande. Vi använder videoinspelning och det inspelade materialet kan användas som diskussionsunderlag tillsammans med föräldrarna. Det är också viktigt att avsätta tid för enskilda föräldrasamtal där man diskuterar målsättningar, tekniker/strategier, barnets utveckling m.m. Vid varje tillfälle får man möjlighet till diagnostisk utvärdering av barnets utveckling inom områdena lyssnande, tal, språk, kommunikation och kognition. Man samarbetar utifrån kort- och långsiktiga målsättningar och det är den typiska talspråksutvecklingen som är utgångspunkt för målsättningarna. Bild 8 - Föräldrar till barn med hörselnedsättning/dövet Vad vet man om föräldrar till barn med hörselnedsättning/dövhet? Mer än 90% av föräldrarna är normalhörande och därför är talspråk det vanligaste kommunikationssättet i hemmet. När vi träffar föräldrar så har de nyligen fått ett besked om att deras barn har en hns eller dövhet. Många upplever sorg, oro, tvivel och har många tankar om framtiden. Utifrån egna erfarenheter har jag upplevt att här kan AVT vara ett stöd och när man har kommit igång händer det ofta att föräldrarnas oro och tankar om framtiden, där man kanske ser hinder och svårigheter, kan vändas till något positivt; föräldrarna blir stärkta och ser möjligheter istället. Och det är kanske den viktigaste delen i arbetet. Det kan också vara så att när vi träffar föräldrarna och de har fått ett besked och när vi erbjuder insatser så tvekar de och känner att de vill vänta eftersom barnet är så litet men där har vi också en viktig uppgift att motivera och informera föräldrarna eftersom de tidiga åren är så viktiga. Man har också funnit att föräldrar talar annorlunda till barn med hörselnedsättning (Cole & Flexer, 2007). De kan ha färre verbala interaktioner och använda mindre komplext talspråk. jämfört med föräldrar till normalhörande barn (Nott, 2003). Stress kan påverka föräldrars förmåga att stödja barnets språkutveckling och även deras förmåga att interagera med barnet och knyta an till det. Så även om fokus är på lyssnande och talspråksutveckling så är arbetet mer komplext än så eftersom det också handlar om social och känslomässig utveckling samt utveckling inom områdena lyssnande, tal, språk, kommunikation och kognition. Men med riktad familjebaserad intervention kan man påverka föräldrar till barn med hörselnedsättning att prata mer och mer komplext (Yoshinaga Itano, 2010).
4 Bild 9 Varför tidig intervention? Tidig intervention behövs eftersom hjärnan utvecklas snabbt under de tidiga åren i ett barns liv; hjärnan utvecklas till 80% av sin storlek under de 3 första åren. Mycket av talspråksutvecklingen grundläggs under det första levnadsåret (Lacerda, 2006). Det finns många teorier om barns språkutveckling men de flesta baseras på samspel och barns medfödda förmåga att interagera med sin omgivning; barn lär sig språk i social och verbal interaktion med andra (Kuhl, 2007; Bloom, 2000). Har man en hns så kan det få konsekvenser när det gäller inlärning eftersom 90% av det som små barn lär sig sker spontant och omedvetet (Flexer, 2008). Det finns en bild som tydliggör detta på ett bra sätt: Bild 10 akustiska bubblan När man har en hns så lever man i en akustisk bubbla ; man har ett begränsat hörområde och 90% av det man lär sig sker via överhörning dvs att man tar till sig av omgivningens tal och det sker spontant och omedvetet. Barnet kommer inte att ha samma möjligheter att ramla över nya ord och begrepp. Här blir det därför tydligt att tekniker och strategier enligt AVT kan vara av nytta; det gäller till exempel att ordna en god ljudmiljö och att komma innanför den akustiska bubblan. Man behöver tala nära för bättre akustisk uppfattning, man kan behöva repetera ord och meningar, man kan använda barnriktat tal och sång för att underlätta lyssnandet samt paus för att låta barnet hinna processa det som sägs. Och det här är bara några av de tekniker och strategier som man kan använda sig av. Bubblan kan ju också påverkas av att barnet är nybörjarlyssnare, inte har hörteknik eller att batterierna är slut och barnet inte själv säger ifrån. Bild 11 - varför tidig intervention? Eftersom det har hänt mycket både inom teknik och forskning kring hjärnan så har behovet av insatser förändrats. Forskning kring hjärnans neuroplasticitet visar att plasticiteten är som störst under de 3,5 första åren. Plasticitet handlar om att hjärnan organiserar sig utifrån den stimulans den får och om man får mycket auditiv stimulans så utvecklas auditiva vävnader och neurala kopplingar och dessa ska ligga som grund för talspråksutvecklingen. Man har funnit att mängden och kvalitén på den auditiva informationen påverkar hjärnans utveckling. Om man får för lite auditiv stimulans så kan det resultera i ett underskott av neurala kopplingar. Hörseln utgör grunden för talspråksutvecklingen och när vi talar om hörsel så kan man istället tänka hjärnans utveckling eftersom vi hör med hjärnan och öronen är vägen in. För att påverka talspråksutvecklingen behöver vi komma åt hjärnan och bidra till att barnet
5 utvecklar neurala kopplingar. (ev skillnad mellan hörsel och lyssnande: hörsel är en passiv förmåga som handlar om akustisk tillgänglighet medan lyssnandet är en aktiv förmåga och det är en färdighet som behöver utvecklas. Man skulle kunna säga att lyssnande är när hörseln möter hjärnan). Bild 12 Vad behövs för att påverka hjärnan? Hart and Risley (1995) genomförde en studie där de fann att de barn som hade bäst språkutveckling hade hört 46 miljoner ord vid 4 års ålder. Och det gällde barn med typisk hörsel. Så om man går tillbaka till bilden med den akustiska bubblan så inser man hur mycket extra stimulans ett barn med hns behöver. Ord är bra men turtagningar är ännu bättre vilket innebär att kvalitén på kommunikationen har stor betydelse. Dahaene (2009) talar om 20,000 timmar av lyssnande som en grund för läsning och lyssnandet börjar redan vid spädbarnsåldern. Därför är det så viktig att få in ljuden till hjärnan så tidigt som möjligt. Ju mer man talar till ett barn på ett meningsfullt sätt, där den vuxne även lyssnar in barnets initiativ i interaktionen, desto mer troligt är det att barnet kommer att tala och ju mer man läser tillsammans med sitt barn desto mer troligt är det att barnet kommer att lära sig att läsa. Barn med hns behöver få höra ord och begrepp 3 gånger mer än barn med typisk hörsel p g av reducerad bandbredd orsakad av hns. Även om tekniken är bra så är det inte samma sak som att ha alla hårceller i snäckan och som ett resultat av en reducerad bandbredd och sämre akustisk tillgänglighet så behöver hjärnan fler försök för att utveckla neurala kopplingar. Hjärnan är fantastisk men den behöver fler försök om man har en hns. Audionomer och ingenjörer är nyckelpersoner eftersom det är de som möjliggör akustisk tillgänglighet och det är viktigt att ha ett samarbete med dem gällande hur barnen hör när man arbetar enligt AVTmetoden. Bild 13 Föräldrar hörnstenarna inom AVT Det är föräldrarna som har huvudrollen inom AVT och även om det kan tyckas vara en självklarhet att deras engagemang har betydelse för barns språkutveckling så finns det även evidens kring detta. För att få en tillräckligt effektiv intervention så behövs deras engagemang; föräldraengagemang är nyckeln till en effektiv intervention (Kaiser et al., 1998; Mahoney et al., 1998; Anderson, 2005). Det har också på senare tid börjat komma evidens kring AVT och man har bland annat funnit att barn till föräldrar som fått stöd enligt AVT har visat sig prestera bättre på hörsel och talspråksresultat (Dettman et al., 2013; Percy-Smith et al., 2012).
6 Bild 14 Föräldrar som samarbetspartners med fokus på empowerment Mot bakgrunden att föräldraengagemang behövs så samarbetar vi därför med dem och tanken är att stärka dem det handlar om empowerment. Man uppnår detta genom att engagera och involvera föräldrarna från dag ett samt samarbeta när det gäller målsättningar men sedan är tanken att man ska lämna över till föräldrarna. Det får inte bli så att föräldern blir beroende av handledaren och ser den som en expert eller att handledaren tar över utan tanken är att föräldern ska bli oberoende. Man jobbar därför för att jobba bort sig själv. Bild 15 Förälderns roll i AVT Föräldrarnas roll är att ansvara för barnets medverkan, att tolka barnets verbala och ickeverbala yttranden, att informera om barnets framsteg (vilket underlättar när man ska sätta nya mål) samt förstå och samarbeta kring de aktuella målsättningarna och omsätta de i samspel med sitt barn i vardagen. Bild 16 Långsiktiga målsättningar Målsättningsarbetet är en viktig del och dessa ska gälla som underlag för en behandlingsplan som gäller ca 3-6 månader och dessa ska utvärderas kontinuerligt. Det kan inledningsvis vara bra att ha föräldrasamtal utan barn där man bland annat diskuterar målsättningar som sedan följs upp när det är dags att formulera nya mål. Långsiktiga målsättningar kan, förutom att barnet ska kunna kommunicera på talspråk, handla om att: vara inkluderad i förskola/skola med lämpliga stödåtgärder, att förbereda för läs- och skrivutveckling och skolstart samt att barnet ska bli en självständig individ som är inkluderad och delaktig i det hörande samhället. Bild 17 Kortsiktiga målsättningar De kortsiktiga målsättningarna (är de som ska gälla i ca 3-6 mån och utvärderas kontinuerligt) och de ska vara konkreta, uppnåbara och mätbara delmål inom 5 områden lyssnande, tal, språk, kommunikation och kognition. Målsättningarna får inte vara för vaga tex att utveckla talspråksförståelsen utan ska vara konkreta såsom exempelvis att konsekvent förstå varfrågor. Men målen behöver inte bara gälla barnet utan det kan handla om att få föräldern att bli mer delaktig eller att föräldern ska ha med sig en anteckningsbok eller att lära ut en strategi/teknik varje vecka.
7 Bild 18 Bakgrundsinformation om Vidar Jag kommer att visa några videoexempel på hur det kan gå till när man träffar föräldrar och barn men först vill jag ge lite information om barnet. Födelsedatum och kronologisk ålder (KÅ) : mars 2014 Ålder vid diagnos: 2 mån Typ och grad av hns: dubbelsidig sensorineural hns (medelsvår hö, grav vä). Ålder vid HA/CI (HÅ): 3 mån, CI 1 12 mån AVT-ålder: påbörjades vid 5 mån Social situation: bor tillsammans med mamma. pappa, storasyster och en hund. Går inkluderat på kommunal förskola med resursperson. Annan information: föräldrarna vill att V skall lära sig teckenspråk parallellt med talspråk och de har gått TUFF-utbildning. Kommer att påbörja användning av kompletterande hörteknik i förskolan. Bild 19 AVT i praktiken För att ni ska få en förståelse för vilka mål vi arbetar med i videoklippet så går jag igenom dessa innan. Vi jobbar med Lings ljud som är en del av så kallade lära-lyssna-ljud. Läralyssna-ljud används vid det tidiga lyssnandet för stimulans av hörsel och tidig begreppsbildning. Ljuden är kopplade till en sak, aktivitet eller händelse. Det är orden vi vill komma åt och vi använder orden från start i fullständiga meningar, men ljuden är en del på vägen dit, på samma sätt som vi använder t ex ljudhärmande ljud för katt mjau eller vov vov för hund med normalhörande barn. Lings ljud är 6 ljud som utgör en grov representation av talbananens område. MÅL: Reagera på Lings ljud ( a, i, o, m, s, tj ) Göra ljud-sak-associationer (koppla ihop ljud/sak) Tekniker/strategier: De tekniker och strategier som används är; Ljud-före-sak (ljudet/ordet/meningen kommer först) Huvud strategin inom AVT är audition first det vill säga man ger auditiv information innan man backar upp det visuellt. lyssnagesten (peka på örat och uppmana till lyssnande för att dra uppmärksamheten till det auditiva)
8 Pausa (för att låta barnet processa + signal för förväntad turtagning) Bild 20 Filmklipp Som ni såg så förekommer det en hel del naturliga gester och mimik och det ser kameran naturligtvis vilket man kan prata om i efterhand MEN vi förespråkar naturlig kommunikation och i den naturliga kommunikationen ingår gester och mimik och det är i vardagen föräldrarna ska kommunicera med sina barn och kommunikationen ska, inom AVT, vara så naturlig som möjligt. Det viktiga är att föräldrarna lär sig använda sig av tekniker och strategier såsom ljud-före-sak, tala nära, pausa etc. Bild 21 Att omsätta tekniker/strategier i vardagen Efter det att vi har träffats är det meningen att föräldrarna ska omsätta tekniker och strategier i sin vardag. Ni kommer att få se ett klipp där mamma Erika sjunger tillsammans med Vidar och då och då gör hon en paus för att låta Vidar processa det han hör samt som signal för förväntad turtagning. När man sjunger, läser eller gör rim och ramsor med sina barn så kan man pausa för att sedan låta barnet fylla i det som är utelämnat. Om barnet klarar av det så vet man att barnet har hört och minns. Det kallas för auditory closure inom AVT och är en träning i auditivt minne och ett första steg i att barnet lär sig fylla i språkliga luckor via aktivt lyssnande, vilket i sig är viktigt för talspråksutvecklingen men också något som vi gör naturligt i audioverbal kommunikation. Bild 22 Filmklipp Mamma sjunger Lilla hästen Plopp och pausar då och då medan V fyller i. Sedan ett kort klipp där mamma läser för V ( modeling vuxen som tydlig modell, ger beröm när V använder sin röst). Bild 23 Sammanfattningsvis AVT syftar till att: Engagera föräldrar till tidig audioverbal interaktion med sitt barn Sträva efter att etablera ett tidigt och naturligt lyssningsbeteende hos barn med hörselnedsättning på ett liknande sätt som för normalhörande barn Etablera tidig audioverbal kommunikation som grund för fortsatt lyssnings- och talspråksutveckling Uppmuntra social och emotionell utveckling i meningsfull kommunikation med andra
9 Stärka föräldrarna och ge redskap och kunskap om sitt barns utveckling Bild 24 Tack för att ni lyssnat! För mer information:
Hörsel tal språk och kommunikation
Hörsel tal språk och kommunikation Språket ger oss möjligheten att koda föremål och företeelser som underlättar för oss att minnas och uppmärksamma omgivningen. Språket hjälper oss att lösa problem, vi
P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children
P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children Föräldrars utvärdering av Aural/Oral utveckling hos barn Utvecklad av Teresa Ching & Mandy Hill Översättning: Josefine Ludvigson, Jonas
Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola
Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola Specialpedagog Åsa Folke 2014-04-03 Hörselkonsultation ett sätt att samverka Syfte För att tillsammans skapa ökad förståelse och kunskap kring
Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga
Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Av Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Ordförande Från Konferensen Listening to Learn i Köpenhamn till David Legas motto Jag letar inte efter
BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014
8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter
Parenting Young Children ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter Kognitiva svårigheter Intellektuella funktionshinder Låg IQ/svagbegåvning Neuropsykiatriska
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
enspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Barnets psykologi. Usha Goswami. Översättning av Lisa Sjösten. fri tanke
Barnets psykologi Usha Goswami Översättning av Lisa Sjösten fri tanke Till minne av mitt syskonbarn Zachary Thomas Goswami-Myerscough Fri Tanke förlag fritanke.se info@fritanke.se Usha Goswami 2014 Svensk
HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare
Hjälp ditt barn att lära sig ett språk Guide för föräldrar och vårdnadshavare Ditt barns hörapparater förstärker ljuden i omgivningen. Syftet med ditt barns hörapparater är att säkerställa en konsekvent
Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare
Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig
Information till föräldrar
Information till föräldrar tm WIDEX BABY 440 the best start in life Ett barns hörsel spelar en avgörande roll för dess språkutveckling och hur det uppfattar världen. Barnet hör ljud framförallt föräldrarnas
Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet
Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet Hej konferensdeltagare! Detta är bilder gjorda att tala till, så några kan vara svårtolkade utan talet. Men jag hoppas att de kan vara ett gott minnesstöd
HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden
HJÄLPREDA HÖRSEL Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden Reviderad 2014-09-11 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att
Kvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.
Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.
Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped
Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
KVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
FÖR PILGÅRDENS FÖRSKOLA SMÅLANDSSTENAR HT 04 / VT-05
FÖR PILGÅRDENS FÖRSKOLA SMÅLANDSSTENAR HT 04 / VT-05 PILGÅRDENS FÖRSKOLA Pilgårdens förskola är den enda föreningsdrivna förskolan i Smålandsstenar och bedrivs i kristen regi. Huvudman är Stiftelsen Pilgården.
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet
IT-plan för Förskolan Äventyret
IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter
Parenting Young Children ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter Program Ge en bakgrund och introduktion av PYC Vad är PYC och utförs PYC? Undervisningsstrategier
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret ifyllt av: Förskola: Telefonnummer till förskola: Datum: Beskriv barnet utifrån följande aspekter. Det som är angivet
MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN
DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra
Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?
Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör
Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB
Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner & Region Uppsala Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter
Lokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Handledning för pedagoger i förskolan. Sofia med knuff och alla känslorna Målgrupp 3-6 år.
Handledning för pedagoger i förskolan Sofia med knuff och alla känslorna Målgrupp 3-6 år. Författare: Annelie Strömberg 2 LITEN PRESENTATION AV FÖRFATTAREN OCH NÅGRA RADER OM ADHD När jag skriver böckerna
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)
2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Hörselnedsättning hos skolbarn
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Patientflöde öron, hörsel och balans barn Karolinska Universitetssjukhuset Hörselnedsättning upptäcks 25 20 15 10 5 0 under hela uppväxten 1991 1992 1993 1994
Föräldrakurs dövblind
Föräldrakurs dövblind Aktivitets ID: 161751 Tid: 14 september 2018, kl 13:00-21:00 Tid: 15 september 2018, kl 09:00-21:00 Tid: 16 september 2018, kl 09:00-13:00 Plats: Ekerö, Sånga-Säby Hotell & konferens,
Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation
2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande
"Siri och ishavspiraterna"
"Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Föräldrastödsprojektet 16-25
Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade
Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion
Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna. Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen
Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen Etiska plattformen för prioriteringar i vården Människovärdesprincipen allas lika värde
Stödet till barn och unga 2015
Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stora förändringar har skett under 2000- talet Saknas aktuell och överskådlig information HRF fått många signaler om brister, från medlemmar
SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)
SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,
Barns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013
Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-10-23 INGRID LÖÖW Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012. Bakgrund Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Central elevhälsa i Kalmar erbjuder
Central elevhälsa i Kalmar erbjuder I den här foldern presenteras alla föreläsningar, workshops och inspirationsträffar som den centrala elevhälsan i Kalmar kommun erbjuder. Syftet med att erbjuda följande
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Pappa läser en saga för Erik. När sagan är slut ska Erik sova. Pappa öppnar fönstret för att Erik är varm. Erik hör ett jamande utanför men
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell
RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Barn med avvikande tal- och språkutveckling
Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Föräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Normal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument
M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:
STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet
STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola
LÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Normal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns