KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering som vi påbörjat och som utgår från självvärderingsmaterialet Bruk utgivet av myndigheten för skolutveckling. Barnenkät, föräldraenkät, utgiven av Eskilstuna kommun. Observationer i form av fotografering, videoinspelning, barnsamtal med underlag från Gamla Stadens material för utvecklingssamtal, samt kontinuerliga observationer i arbetslagen. Kvalitetsredovisningen utgår från fyra målområden: 1. Hur arbetar din förskola med värdegrunden? 2. Hur arbetar din förskola för att stärka barns självkänsla, tilltro till sin egen förmåga och utveckling av sitt eget lärande? 3. Hur arbetar din förskola med insatser för långsiktig hållbarutveckling? 4. Hur arbetar din förskola för målet att språklig och kulturell mångfald i samhället är en resurs, som ska märkas i förskolans dagliga verksamhet? Förskolans förutsättningar Barngruppen Förskolan Syrenen utgörs av två avdelningar med 18 barn per grupp hösten - 05 och med 20 barn per grupp våren Sammanlagt 38/40 barn i åldrarna 1-5 år. Närvarotiden var i oktober på avd Gojan 568,05 tim/vecka och på avd Regnbågen 635,85 tim/vecka. Könsfördelningen var 17 flickor och 21 pojkar fördelat på de två avdelningarna. Personal Totalt uppgår personalstyrkan till 6 st som har tillsvidareanställning, 4 utbildade förskollärare och två utbildade barnskötare. Personaltätheten uppgick i oktober - 05 till 6,33 barn/årsarbetare. Syrenen har egen kokerska som lagar vår mat i vårt eget kök. Resurs Vi har en resurs som är utbildad förskollärare och som arbetar med ett barn i behov av stöd. Organisation Inom enheten Gamla Stadens Förskolor finns det 9 förkoleenheter. Dessa leds av 3 förskolechefer samt 1 bitr. förskolechef. Ett visst administrativt arbete är utlagt på varje förskola. På varje förskoleenhet finns det t ex arbetslagsledare, budgetansvarig, vikarieansvarig, webbansvarig.

2 1. Hur arbetar vår förskola med värdegrunden? Vår inriktning och profil är att skapa en trygg, stimulerande, rolig och utvecklande miljö för alla barn. I vår verksamhet utgår vi från barnens behov, nyfikenhet och barnens olika förutsättningar. En av våra viktigaste uppgifter är att ge alla barn en god självkänsla och ett gott självförtroende. Vi på förskolan arbetar utifrån en gemensamt framtagen värdegrund. I vårt arbete strävar vi efter att barnen ska ges inflytande över sin egen tillvaro i vardagliga situationer, exempelvis genom att de själva kan påverka vad de vill göra, hur de vill göra det och med vem. Förskolans personal har en viktig roll när det gäller att vara förebilder för barnen. Vi arbetar medvetet med barnens språk, både sins emellan, men även mot personalen. Vi är uppmärksamma på hur barnen är mot varandra. All form av mobbning eller annan typ av kränkning är oacceptabel. Vi uppmuntrar barnen att framföra sina åsikter och att lyssna på andra. Vi lär barnen att hantera och lösa uppkomna konflikter. Vi arbetar för att alla barn ska bli sedda och ges lika stort utrymme. Vi på vår förskola lägger stor vikt vid ett gott samarbete med föräldrarna. Vi ser föräldrarna som en resurs på förskolan. Vi strävar efter att ge föräldrarna ett stort inflytande. Vi erbjuder många olika former av samverkan genom den dagliga kontakten, föräldramöten, föräldraenkät, föräldraråd, utvecklingssamtal. m.m. Vi pratar om värderingar med barnen utifrån deras egen värld med exempel från deras egen vardag. Vi försöker puffa de barn som inte självmant tar för sig genom att exempelvis träna turtagning i våra samlingar. När det gäller genusperspektivet har vi tittat över vårt lekmaterial för att se om och i så fall hur materialet påverkar könsrollerna. Resultat: Vi beslutar att skaffa nya och lite annorlunda utklädningskläder som på ett bättre sätt uppmuntrar barnen till mer könsneutrala lekar. Resultatet av dessa förändringar har vi inte hunnit se ännu. När det gäller vårt arbete med att träna barnen i att vänta på sin tur och lyssna på varandra upplever vi att det har gett resultat. Detta bekräftas även av föräldraenkäten. Vi är lyhörda för vad barnen vill och försöker tillmötesgå deras önskemål när det är möjligt. Vi lyssnar på barnen och ger stort utrymme för deras tankar och funderingar. En av våra viktigaste uppgifter är att ge alla barn en god självkänsla och ett gott självförtroende, här tycker vi att vi når måluppfyllelse. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Detta resultat uppnådde vi framför allt genom ett konsekvent och målmedvetet arbetssätt. Det innebar att barnen blev bättre på att lyssna på varandra och vänta på sin tur. Arbetet i barngruppen med att träna turtagning och att visa hänsyn, är ständigt pågående och graden av måluppfyllelse påverkas av att barn slutar och nya barn kommer till. Var står vi idag?: Idag fungerar det bra i våra barngrupper med väldigt lite konflikter. En harmonisk barngrupp som fungerar väl. I vårt arbete med självvärderingen under avsnittet Barns inflytande konstaterar vi att barnens delaktighet när det gäller planering och utvärdering inte är så stor. Här tycker vi att vi kan bli bättre.

3 Lokal verksamhetsplan 2006/2007 Vi tänker fortsätta under kommande år, att ur ett genusperspektiv hitta nya områden där vi kan förändra och förbättra vårt arbetssätt. Exempelvis kommer vi att observera vårt förhållningssätt när det gäller hur vi bemöter pojkar respektive flickor. De mål i läroplanen som vi jobbat extra mycket med under självvärderingen är Barns inflytande Under kommande verksamhetsår fortsätter vi att fokusera på detta mål. Vi kommer då att förändra vårt arbetssätt när det gäller gruppaktiviteter och gruppindelningar. Detta för att barnen ska få en större delaktighet i planering och utvärdering av aktiviteterna. 2. Hur arbetar din förskola för att stärka barns självkänsla, tilltro till sin egen förmåga och utveckling av sitt eget lärande? I vårt arbete strävar vi efter att barnen ska ges inflytande över sin egen tillvaro i vardagliga situationer, exempelvis genom att de själva kan påverka vad de vill göra, hur de vill göra det och med vem. Exempel: När det gäller skapande verksamhet som målning, klippa, klistra, bygga etc. har vi anpassat verksamhet och utrymme så att barnen stimuleras att ta egna initiativ. Vi uppmuntrar barnen att delta i praktiska göromål. De äldre barnen ges möjlighet att välja när under dagen man vill gå ut, när förutsättningar finns. Vi ser att barnen har blivit mer självständiga och tar flera egna initiativ, detta får också stöd i barn- och föräldraenkäten. För att ta reda på om verksamheten når målen, genomför vi ett antal olika observationer. Dessa observationer görs utifrån utvalda vardagssituationer under barnens lek. Detta ger bra information om samspelet i barngruppen. Dessa observationer kommer vi att fortsätta med, samt göra uppföljning på. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi nådde vårt resultat tack vare att vi reflekterade över vår verksamhet och gjorde förändringarna utifrån det. Dessa förändringar fick till resultat att barnen började ta för sig mer, utifrån sina egna val. Var står vi idag: Vi är under utveckling och ämnar fortsätta med förändringsarbetet i enlighet med den målbeskrivning som görs ovan. Att utveckla vidare: Vi vill fortsätta att arbeta med barnens inflytande under det kommande läsåret. Vi planerar att mera utgå från barnens intressen när vi gör våra gruppindelningar under kommande läsår. Vi fortsätter att arbeta med språkstimulans. 3. Hur arbetar din förskola med insatser för långsiktigt hållbarutveckling? När det gäller miljöarbetet och vår strävan efter en hållbar utveckling så jobbar vi aktivt på ett antal områden. Våra inköp görs i mesta möjliga mån av miljöcertifierade företag. Vi köper miljömärkta varor när vi kan. Vi källsorterar vårt avfall.

4 Vi lagar och reparerar i stället för att köpa nytt i den mån det är möjligt. Vi vill att barnen ska lära sig vara rädda om djur och natur, både på vår egen lilla gård men även ute i naturen. Vi vill att barnen ska lära sig uppskatta utevistelse och att vara ute i naturen. Vi lär våra barn att vara rädda om våra resurser. De får lära sig vara rädda om saker och inte slösa med material. Vi är ute varje dag. Vi äter vårt mellanmål ute så snart vädret tillåter och vi går regelbundet till skogen med våra barn. Syfte: För att barnen ska tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp. Barnen visar lust för att vara ute. Vi ser också att barnen är rädda om förskolans saker och miljö. Barnen önskar ofta att få äta sitt mellanmål utomhus. Föräldraenkäten bekräftar detta. Analys och Bedömning av måluppfyllelsen Resultatet uppnås framför allt därför att vi uppmuntrar barnen att vara ute och att barnen därigenom får ett behov av utevistelse. Vi lär barnen att sätta tillbaka de saker som de använt. Därigenom får barnen lära sig ansvar för förskolans material. Barnen är noga med att inget ligger kvar på gården och att man inte skräpar ner. Barnen tycker själva att det är viktigt att städa efter sig och att inte skräpa ner etc. Däremot kan vi bli bättre på att spara energi. Var står vi idag? Vi fortsätter med vårt miljömedvetna tankesätt. Fortsätter att överföra detta till barnen. Under det kommande året ska vi försöka komma ut i skogen oftare. Vi ska bli bättre på att spara energi. 4. Hur arbetar din förskola för målet att språklig och kulturell mångfald i samhället är en resurs, som ska märkas i förskolans dagliga verksamhet? Det är viktigt att tidigt börja arbeta med barnens språkutveckling. Målet är att barnen ska utveckla ett rikt och nyanserat talspråk, samt utveckla sin förmåga att kommunicera med andra och kunna uttrycka sina tankar. För att nå målen arbetar vi med rim och ramsor, sånger, sagor, låter barnen berätta, samt pratar mycket med barnen. Vi respekterar alla och möter människor från andra kulturer med intresse och öppenhet (Ur Syrenens gemensamma värderingar) Under året har Syrenens förskola haft få barn med annan språklig och kulturell bakgrund. Trots detta har vi försökt att utifrån våra gemensamma värderingar uppmärksamma, uppmuntra och visa intresse för barnens olika kulturella och språkliga bakgrund i vårt dagliga arbete. Varför? Vi arbetar med detta i syfte att barnens förmåga till empati och omtanke om andra ska utvecklas, men även öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. När man tittar på föräldraenkäten som berör just mångfald så visar den ett högt värde, vilket visar att vi är på rätt väg.

5 Analys och Bedömning av måluppfyllelsen Vi uppmuntrar barnen med annan bakgrund att prata om den. Vi visar intresse för språkliga olikheter och uppmuntrar barnen att berätta om ord och uttryck på deras hemspråk. Vi tycker att det varit svårt att kontinuerligt arbeta med dessa frågor, då så få barn som går hos oss har annan språklig eller kulturell bakgrund Var står vi idag? Vi välkomnar fler barn till förskolan som har annan nationell eller kulturell bakgrund. Under nästa år planerar vi att uppmärksamma andra kulturer genom bl a böcker, sång och musik.