KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen De metoder vi använt för att göra en bedömning av verksamheten har varit bl.a. observationer av barn, personal, föräldrar och miljön. Vi har reflekterat enskilt och tillsammans. Vi har också använt oss av handledning, enkäter och föräldrasamtal och samtal med barnen. Vi har använt oss av BRUK materialet i arbetet med självvärdering, deltagit i föreläsningar, studiecirklar/diskussioner i arbetslaget. BRUK står för: Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet. Resultatet av självvärderingsarbetet skall personalen använda för att beskriva, värdera och reflektera över vilka starka respektive svaga sidor man har i sitt arbete. Dessutom föreslå åtgärder till förändring/förbättring. Förskolans förutsättningar Strigelns Förskola tar emot barn i åldrarna 1-12 år som har behov av omsorg på kvällar, nätter och helger. Förskolan är öppen 24 timmar per dygn, året runt, förutom några heldagar, då förskolan är stängd. Under verksamhetsåret har vi i genomsnitt haft ca 50 barn inskrivna, varav ca 20 är skolbarn. Våra skolbarn har sin fritidshemsplacering i sitt hemområde på dagtid, och är hos oss på kvällar, nätter och helger. Vårt upptagningsområde är hela Eskilstuna Kommun (förutom Torshälla). På dagtid fungerar enheten som en valig förskola men på kvällar och helger arbetar vi för att göra verksamheten mera lugn och hemlik. Anledningen till detta val, är att många av våra barn har långa vistelsetider hos oss, samt att skolbarnen även har vistelsetid i skola/fritidshem. På förskolan finns ett antal barn med annan kulturell bakgrund och annat hemspråk. Av våra 50 inskrivna barn bor 37 stycken tillsammans med ensamstående förälder. Under året har 20

2 barn slutat, och 23 nya barn börjat. Den höga omsättningen på barn gör att mycket arbete får läggas på in- och utskolningar. På Strigelns förskola arbetar totalt 13 personer, varav 7 är förskollärare och 3 är fritidspedagoger. Alla arbetar heltid. 3 stycken är barnskötare och av dessa arbetar 2 heltid och en 75 %. Dessutom arbetar en person 20 t/v med lokalvård. 2 medarbetare är män. Vi har också en förskollärare som kan tala finska. 3 stycken i arbetslaget har nattjänstgöring i schemat, medan övriga arbetar kvällar, veckor och helger. Den oregelbundna närvaron hos både barn och personal, kräver mycket planeringstid. Detta för att få en fungerande verksamhet. Mycket tid går också åt till arbete med ansvarsområden, möten, kurser m.m. Vår mat levereras av Strigelns Restaurang, där vi även äter på helgerna. Förskolan har närhet till skog, vatten och natur. En bra utemiljö som inbjuder till ute-bildning. Vi har personal med kunskap och intresse för naturen. Nära till miljöstation så vi kan sopsortera. Vi tänker miljövänligt när vi beställer varor. Alla på huset är duktiga i miljöarbetet. Verksamheten styrs i grunden av Läroplanen för Förskolan, Skolplanen, Verksamhetsplanen samt de behov och intressen som finns i de aktuella barngrupperna. Arbetet i verksamheten På Strigeln arbetar vi mycket med att skapa en lugn, trygg och utvecklande miljö för barn och personal. Vi tycker det är mycket viktigt att verksamheten präglas av glädje och humor. Vi har goda möjligheter att se och uppmärksamma barnen. Vi uppmuntrar dem att klara vardagssituationer som av- och påklädning i deras eget tempo, konfliktlösning, matsituationer mm. Personalen är medveten om att det är viktigt att alla barn känner sig uppskattade och respekterade för den man är, oberoende av genus, kulturell bakgrund. Vi välkomnar alltid barnen när de kommer till förskolan, vi låter alla komma till tals i samlingar och vid måltider. Vi uppmärksammar och är intresserade av barnens kulturella olikheter mycket i vardagen, i samlingar och lek. Vi pratar om deras hemspråk, t ex räknar på olika språk, sjunger sånger och gör ramsor. Vi försöker motarbeta låsta könsroller. Vi erbjuder samma aktiviteter till pojkar och flickor. Vi uppmuntrar barnen att prova nya saker, att våga gå utanför de könsramar som ofta styr både barn och vuxna. Flickor kan leka i byggrummet och pojkar i dockvrån. Vi säger ja i flera situationer t ex om några barn vill gå ut och vi inte har planerat det, säger vi ofta ja ändå. I början ledde det till förvirring bland barnen som fortfarande lekte inne, då vill de också gå ut. När det gäller samspelet i arbetslaget är det tillåtet att vara bra på olika saker och vi lyfter varandras kompetens. Vi har ett tillåtande klimat, men ibland har vi svårt att vara raka och ärliga mot varandra. Vi arbetar i olika personalkonstelationer varje dag p g a våra öppettider. Det öppnar upp klimatet och gör oss mer positiva till arbeta över gränserna. Vi har många regler, en del gamla förlegade, många nya och egna, men få gemensamt förankrade regler.

3 Idag har vi trädgårdsland där vi kan synliggöra ekosystemet från sådd till skörd. Vi får prova grönsaker och väcker nyfikenhet och intresse. Vi har en höstfest där vi ser en glädje från barnen när de är med och skördar. Jorden från vår kompost använder vi till vårt trädgårdsland. Till komposten går vi tillsammans med barnen och lägger i vissa matrester. Vi gör sopsortering synligt för barnen genom att gå tillsammans till miljöstationer. Varje vecka går vi till skogen där barnen upplever glädje, harmoni, upplevelser, koordination, gemenskap och får vara ute i friska luften. När vi är på gården tar vi ofta ut kritor, spel, läser böcker och äter måltider ute. Vi tänker på att spara våra resurser genom att släcka lampor och stänga av vattenkranar. Vi måltiderna exponerar vi alltid grönsaker innan varmrätten, vi provar och smakar olika grönsaker. Vi är goda förebilder. Vi äter ingen glass, godis och läsk. Vi försöker minska på sockerintaget. Vi försöker återanvända det vi kan, kasserat papper, material från naturen, kartonger och glasburkar. Så gott det går försöker vi också laga trasiga saker. Varje termin erbjuds föräldrarna ett utvecklingssamtal och vi har även andra föräldramöten, ibland tillsammans med barnen. Mål och resultat De mål i läroplanen, som vi under detta verksamhetsår tittat mer ingående på är Värdegrunden (respekt för social, etniska, kulturella och könsrelaterade olikheter). Barns inflytande, utveckling och lärande (hur arbetar vi för att stärka barnen på dessa områden). Samspel i arbetslaget Samspel med föräldrar Miljö Vi har barn med olika kulturella bakgrunder och i vår barngrupp är det accepterat att var den man är. Vi som personal måste bli bättre på att påminna varandra och tala om när vi missar i genustänkandet. Vi måste fortsätta bryta våra egna könsroller som föredömen för barnen. Vi har sett en stor förändring bland barnen. Barnen kommer med fler önskemål om vad de vill göra, t ex gå ut, måla, gå till skogen mm. Detta för att vi lyssnar till barnen och att vi säger ja i fler situationer. Efter ett halvår har barnen förstått att de kan välja och önska vad de vill göra, de behöver inte följa strömmen. För att åstadkomma förbättringar beträffande samspelet i arbetslaget vill vi ha ett forum för pedagogiska diskussioner, vårt förhållningssätt i arbetet, regler och rutiner. Vi har ett högt snitt i föräldraenkäten inom områden som t ex trivsel, trygghet, lek och lärande samt bemötande. Att behålla delaktigheten och miljöombuden bidrar till nyheter inom miljötänkandet. Vi vill också försöka få föräldrarna delaktiga och intresserade. Vi vill dessutom öka barnens medverkan. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi har blivit bättre på att belysa lärandet för barnen, de får beröm när de klarar saker. Barn med olika kulturella bakgrund ges många tillfällen att positivt uppmärksamma vikten av mångfald. Vi anser att vi kommit långt i genusarbetet, men ser fortfarande möjligheter till förbättring.

4 Vi har sett att barnen har inflytande inom vissa givna ramar, men vi kom på oss själva att vi gärna hjälper dem där vi istället borde vänta in barnets egen förmåga att lösa situationer på egen hand. Vi presenterar för ofta lösningar på deras problem. Vi ger dem också mycket vuxen tid, både på gott och ont. Vi har undersökt hur miljön i förskolan fungerar gentemot läroplanen och i vilken utsträckning den verkar för att stimulera barnens utveckling och förmåga till lärande. Observationer påvisar att presentationer av material och leksaker var rörig och att lokalerna utnyttjades dåligt, barnen lekte och vistades mest i ett enda rum. Vi har ibland svårt att nå fram med information till alla personal p g a våra olika arbetstider. Vi har många regler, en del gamla förlegade, många nya och egna, men få gemensamt förankrade regler. I samspelet med föräldrarna fann vi att vi ger föräldrar olika mycket tid och uppmärksamhet. Detta oberoende av deras faktiska behov. Vi upptäckte att många av våra rutiner och regler är otydliga, vilket ofta leder till diskussioner och konflikter med enskilda föräldrar. Föräldraenkäten har påvisat ett behov av förbättring när det gäller delaktighet i verksamheten och bättre information om barnens vistelse i förskolan. Föräldraenkäten från tidigare år (2004) har påvisat behov av förbättring vad det gäller bemötande av föräldrar. Med tanke på det har vi medvetet visat större respekt och mer vänligt bemötande mot både barn och föräldrar vilket har resulterat i bättre kontakt med föräldrarna. Barnen känner glädje och är intresserade av miljöarbetet. Kunskapen om naturen har ökat. En bra aktivitet för att stärka gruppen med alla åldrar. Lokal verksamhetsplan läsåret 2006/2007 Arbetet med Förskolans Värdegrund/Värdering tänker vi arbeta vidare med under hösten. Eftersom vi inte hann gå in tillräckligt djupt på detta område. I höst skall vi arbeta på att göra den fysiska miljön bättre genom att presentera material på ett bättre sätt. Vi ska inte ha för mycket material och leksaker framme. Vi ska dessutom variera utbudet av saker mera. Vi måste tänka på att inte vara så snabba med att hjälpa och ge lösningar till barnen. Uppmuntra till egna initiativ, ge dem mer tid att tänka. Vi ska inte ta bort barnens möjligheter till medbestämmande och inflytande. Vi behöver bli bättre på att lyssna på hur barnen upplever aktiviteterna och vistelsen på förskolan, genom att oftare intervjua dem. Det ger de tysta/tillbakadragna barnen möjlighet att få komma till tals. Vi arbetar vidare med observationer och utvecklingssamtal, som ska ligga till grund för planeringen och våra pedagogiska diskussioner. Vi vill ha kontinuerlig handledning i frågor kring svåra samtal. För att vi ska behålla vårt öppna klimat måste vi fortsätta att vara lyhörda för varandra. Vi har bestämt att vid behov lägga till extra planeringstid i anslutning till husmöten och APT där vi kan diskutera dessa frågor och dokumentera vad vi kommer fram till. Vi skall sträva efter att bli bättre på att ge föräldrar tydlig information, att inte missa den tysta föräldrarna (ansvaret för en bra kontakt vilar på oss). Vi skall arbeta för att få fram tydligare regler och riktlinjer för barnens vistelsetid, hur många närvarotimmar får man ha, vistelse vid barns och förälders sjukdom? Det är viktigt att vi får regler rörande närvaro förankrade uppåt i vår organisation. Vi vill arbeta för ett bättre stöd från ledningen i svåra frågor. Så att man inte beslutar saker för snabbt utan att ha kollat konsekvenserna för barn och verksamhet först.

5 Det är viktigt att vi fortsätter att hålla samma höga kvalitet som tidigare, som att vi bemöter barn och föräldrar på ett bra och trevligt sätt när de lämna och hämtar på avdelningen. Det är viktigt att vi är professionella vid samtal med föräldrarna. Att vi inte blir för privata och att vi inte pratar över huvudet på barnen. För att underlätta både för barn och för föräldrar påbörjas inte några stora aktiviteter innan hemgång. Lokal verksamhetsplan finns för miljöarbete, men vi behöver skriva till specifika mål för oss här på Strigeln.