Hörsel tal språk och kommunikation
|
|
- Linda Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hörsel tal språk och kommunikation Språket ger oss möjligheten att koda föremål och företeelser som underlättar för oss att minnas och uppmärksamma omgivningen. Språket hjälper oss att lösa problem, vi kan diskutera med andra, och med oss själva, och göra analyser. Dessutom fungerar språket gruppsammanhållande. Genom språket signalerar vi grupptillhörighet, inte bara geografiskt utan även åldersmässigt, socialt, ekonomiskt, intressegrupp och yrkesutövning. Redan spädbarnet kan kommunicera och föra ett samtal med olika ljud, kroppen, blicken och leendet. Barnet föds med en förmåga att ta emot språkliga signaler, och med ett behov av kontakt, närhet och stimulans. Bra att tänka på En av de viktigaste sakerna att komma ihåg är att fortsätta leka, sjunga och prata med barnet. Sådana kärleksfulla handlingar ä livsviktiga för alla barn, med eller utan hörselnedsättning. Man ska erbjuda barnet så många auditiva och talspråkliga upplevelser som möjligt. Kom ihåg att Språk utvecklas olika fort och framgångsrikt hos olika barn. Barn med hörselnedsättning behöver mer riktad talspråklig stimulans än normalhörande barn. Trots hjälpmedel kompenseras barnets hörselnedsättning inte helt. Det är viktigt att vi tar hänsyn till detta när vi pratar med barnet (närhet/avstånd, bullrig miljö etc.) I förskola/skola brukar barn med hörapparat/cochleaimplantat behöva extra hjälpmedel t ex slinga och FM-system. Tecken kan ibland underlätta kommunikationen i ex bullriga miljöer. Talspråksstöd Logopederna arbetar med att öka föräldrarnas medvetenhet kring sina barns tal- och språkutveckling samt att tidigt kunna fånga upp de barn som avviker från den förväntade språkutvecklingen. Talpedagogen ger fortsatt stöd och information till åldrarna 6 20 år. Samtal/introduktion för nya barn och föräldrar Ge information kring tidig typisk språkutveckling. Resonera kring ev tvåspråkighet när familjen har ett annat hemspråk än svenska. Resonera kring hur barnets hörselnedsättning kan påverka talspråksutvecklingen. Samtala om vikten av föräldrarnas förhållningssätt vad det gäller lyssnande- och talstimulans. Intensiv/halvintensiv insats i form av tidigt lyssnande-, tal- och språkträning för barn med måttlig hörselnedsättning och barn med grav hörselnedsättning (AVT). Talspråkskontroller från 1 6 år Följa upp talspråksutvecklingen samt titta på eventuella ytterligare avvikelser (t ex oralmotoriska svårigheter, avvikande röstklang/nasalitet) som kan diagnostiseras och behandlas av logoped eller remitteras vidare till Logopedkliniken/ÖNH-kliniken. Ge föräldrarna rekommendationer kring tal- och språkstumulans utifrån barnets språknivå. 1
2 Bedömning av den fortsatta språkutvecklingen 8-års språkscreening erbjuds barn med måttlig till grav hörselnedsättning och bilaterala hörhjälpmedel (ej CI). Olika habiliteringsformer som erbjuds familjer inom Hörselhabiliteringen AVT Auditory Verbal Therapy AVT är ett kontinuerligt stöd för föräldrarna att hjälpa sitt barn att utveckla talspråk genom att använda sin hörsel och förmåga att lyssna optimalt. AVT riktar sig i första hand till föräldrar med barn som har en måttlig-grav hörselnedsättning i åldern 0-3 år. Målet är att barnet på sikt ska komma i nivå med sin kronologiska ålder för att bli självständig som kommunikatör i talspråkiga miljöer. AVT erbjuds familjer i Stockholmsområdet sedan 2007 vars barn är inskrivna i Hörselhabiliteringen. Om du är intresserad av AVT och vill ha mer information kontakta din specialpedagog eller logoped Pia Rasmussen, certifierad AVT-handledare, e-post pia.keskinen-rasmussen@karolinska.se Nätverksarbete enligt Karlstadmodellen Föräldrar med förskolebarn som har hörselnedsättning samt ytterligare funktionsnedsättning erbjuds att arbeta i nätverk enligt Karlstadmodellen för bästa möjliga stöd och språkträning. Tanken bakom detta arbetssätt är att människor som finns i barnets dagliga miljö är viktiga för barnets välmående och utveckling samt kan vara ett bra stöd för föräldrarna. Det innebär att familjen arbetar tillsammans med ex vänner, mor- och farföräldrar och förskolepersonal, för att barnet ska få en god utveckling inom hörsel, språk och kommunikation. Alla deltar i regelbundna möten kring barnet var 6:e vecka ca 90 minuter. I perioderna mellan mötena ska man genomföra det som nätverket kommit överens om. För mer information kontakta specialpedagog Christina Norbäck, certifierad handledare i Karlstadmodellen, e-post christina.norback@karolinska.se Specialpedagogiska samtal Att leva med en hörselnedsättning innebär ofta många frågor och funderingar hos barnet/ungdomen själv och hos anhöriga. Med kunskap och medvetenhet om konsekvenser utifrån hörselnedsättningen, kan man finna strategier som underlättar vardagen och ev svårigheter kan minskas. Under ett specialpedagogiskt samtal diskuterar vi kring era behov och önskemål om ev. stöd. Tillsammans kan vi resonera kring frågor och funderingar som berör ditt barn eller dig som ungdom utifrån ett helhetsperspektiv. Vi pratar om hur man kan anpassa sig till hörselnedsättningen på ett positivt sätt och finna lösningar. Exempel på innehåll Hörhjälpmedel och teknik Akustik, ljud- och ljusmiljö t ex i hemmet, förskolan och skolan 2
3 Hörsel Språk och kommunikation Val av förskola/skola Förskolesituation/skolsituation Frågor och funderingar om framtiden Hur man kommunicerar med och stimulerar sitt barns tal och språk några tips Det finns ingen som har lika många tillfällen som du som förälder att stimulera barnets tal. Använd den möjligheten. Prata om sådant som intresserar barnet. Kommentera vad babyn gör (sparkar, rapar) och vad babyn tittar på (lampan, blomman). Vissa lekar är bra modeller för hur ett samtal fungerar (lyssna tala-lyssna) ex är tittut, ge-ta-lekar, rulla en boll mellan er. Fingerlekar, ramsor och enkla sånger både roar och lär. T ex tummetott, slickepott. /Baka, baka liten kaka / Lyssna på ditt barn. Ta barnet på allvar. Svara på barnets frågor. Gå sedan vidare i samtalet och led barnet in i en dialog. Viktigast gör pauser, så att barnet hinner svara. Acceptera barnets yttranden, även om de inte låter helt korrekta, men ge ibland tillbaka det barnet säger i en riktigare form. Prata (och teckna) mycket om vad ni ser, hör och gör tillsammans. Använd vardagens händer. Berätta om vad du själv gjort under dagen eller vad du håller på med just nu och vad du ska göra i morgon. Om du börjar berätta blir barnet kanske inspirerat att göra detsamma. Många gånger behöver barnet lite längre tid för att komma på ord. Barnet säger: Titta! Invänta då barnet men ge sedan ordet eller meningen, om det behövs. När du vill att ditt barn ska lära sig ett visst ord upprepa då det ordet flera gånger i olika meningar, i ett naturligt sammanhang. När du vill att barnet ska förstå en förklaring, ta ögonkontakt med barnet och begränsa språket till det som är viktigast för stunden. Hjälp barnet att sortera sina intryck i språklig form. Tala om olika storlekar eller beskriv saker, t ex i form av motsatser, den här är lång men den här är kort Tala om vad olika saker är gjorda av och vad man använder dem till. Förklara inte mer än vad barnet just då är intresserad av att ta in. För att veta det krävs att du iakttar barnet. Bra tillfällen att utveckla språket är när man är tillsammans med barnet i gemensamma aktiviteter t ex när man klär av och på sig, när man förbereder mat, dukar, äter, diskar. När man åker bil eller buss, är ute och går, när man handlar, städar eller tvättar är också bra tillfällen. Passa på att kommentera det du gör och be barnet hjälpa dig med olika småsaker. Ex på aktiviteter då barnets tal/språk kan utvecklas: Pussel: Lägg pussel tillsammans. Småprata om pusslet. Beskriv bildens innehåll och peka på olika detaljer. Rita, måla: Sätt dig ibland hos barnet och rita/måla tillsammans. Prata. Kommentera dina egna och barnets bilder. Låt barnets fantasi leda. Låt barnet försöka gissa vilka föremål du ritat. 3
4 Lera, trolldeg: Hjälp till att forma enkla figurer och jämföra dem med varandra med hjälp av ord: större, mindre, längre, tjockare eller ord som minst, finast, plattast osv. Prata om färgen på leran eller strukturen kletig, kladdig, mjuk, hård osv. Klossar: Kommentera barnets bygge. Ställ frågor och låt barnet förklara sina planer. Om du själv hjälper till att bygga beskriv din plan och vad du just gör. Låt barnet hjälpa dig att bygga genom att förklara hur du ska göra. Lottospel, bilddomino: Lägg alla bilder i en hög och dölj en bild i taget i handen, säg vad den föreställer och först därefter visa upp den. Då bygger du mer på hörseln och barnet måste lyssna aktivt, eftersom bilden är dold. Memoryspel: Barnet kan utveckla sitt ordförråd genom att lära sig vad sakerna på bilderna heter. Om barnet behöver lite extra träning på ett visst sorts språkljud kan man sortera ut alla bilder som börjar på det svåra ljudet. Sätt dig sedan mitt emot barnet, när ni spelar, så att barnet kan se din mun. Varje gång du vänder en bild benämner du föremålet på bilden på ett sådant sätt att ljudet hörs tydligt. Försök att dra ut ljudet lite, om det går, t ex ssssol. Om ljudet inte går att dra ut kan du istället upprepa det några gånger, t ex k-k-k-katt. Stimulera även barnet att säga orden, när han/hon vänder sina kort. Korrigera inte barnet om ljudet blir fel uttalat, men upprepa det gärna riktigt själv, någon gång då och då. Beröm barnet om ljudet blir rätt. Viktigt att läsa mycket för barnen! Läs böcker på lagom nivå inte för svåra, inte för lätta. Anpassa nivån efter barnet med språkliga problem, inte efter äldre eller yngre syskon. Barnbibliotekarien eller Hörselhabiliteringens personal kan hjälpa dig med bokförslag. Du kan pratläsa boken genom att läsa en del och berätta en del, med bilderna som stöd. På det sättet är det lättare att anpassa svårighetsgraden till barnet. Var inte rädd för att spela teater när du läser. Överdriv betongen. Gör pauser, speciellt före överraskningseffekter. Härma saker i texten. Lämna pauser ibland i läsningen för att barnet ska få tillfälle att kommentera och svara på barnets frågor. Kommentera själv bilderna. På så vis knyter du an till texten och fördjupar barnets intresse och förståelse. Ibland kan det vara riktigare att be barnet förklara. När du läst boken för barnet några gånger kan ni tillsammans försöka komma ihåg vad den handlade om, t ex genom att ni hjälps åt att berätta eller genom att ni berättar en sida var. Försök hitta en lässtund varje dag, med lugn och ro. Språkstimulans för äldre barn Använd språket för att lösa problem. Inspirera barnet till läsning. Träna hjärnan med hjärngympa, knep och knåp, minneslekar, kortord. Berätta för varandra egna upplevelser, historier. Frågesport. Bejaka barnets intressen, sök fakta tillsammans. Läs böcker och tidningar, lätta artiklar i dagstidningar. Fortsätt med högläsning även när barnet lärt sig läsa själv. Förbered ordförråd för skolämnen, även gärna engelska, delta i läxläsning. 4
5 Praktiska tips om hur man får kommunikationen att fungera bättre med barn/ungdom med hörselnedsättning Skapa ögonkontakt. Tala tydligt och inte för snabbt. Tala med normal stämma, undvik att skrika. Tala med normala munrörelser, avläsning är ett bra stöd. Minska störande bakgrundsljud, ex stäng av radio och TV. Vänd ansiktet mot barnet. Ha bra belysning. Prata inte från ett rum till ett annat. Kom ihåg att det är lättare att följa med i ett samtal om man vet vad det handlar om. Försök tala en i taget om ni är flera personer. Påkalla barnets uppmärksamhet innan du börjar prata. Håll inte handen för munnen när du pratar. Stå inte med ryggen mot ljuset när du pratar. Uttala namn och svåra ord extra tydligt. Rätta till missförstånd och upprepa det som inte uppfattats rätt. Byt inte samtalsämne utan förvarning. 5
6 Teckenspråk Teckenspråket är ett eget språk med egen grammatik och syntax. Det är fullt jämförbart med vilket språk som helst. Det finns tecken för ord och hela uttryck. I Sverige erkändes teckenspråket som dövas första språk Det var vi först med i världen. Teckenspråket är inte internationellt, utan varje land har sitt eget teckenspråk. Tecken som stöd, TSS TSS är tecken som stöd till det talade språket. Följer det svenska språkets grammatik. Handalfabetet används för att bokstavera namn och sådana ord som det inte finns tecken för. 6
7 Teckenutbildning Hörselhabiliteringen erbjuder kurser i teckenspråk och tecken som stöd (TSS) till familjer och deras nätverk. Landstinget har ansvar för teckenspråksundervisning till föräldrar de första 2/3 terminerna (cirka 60 timmar). TUFF-utbildning TUFF betyder Teckenspråksutbildning För Föräldrar. Hela TUFF-utbildningen omfattar 240 timmar och är en fortsättning på Hörselhabiliteringens grundutbildning. Här anordnas terminskurs dag och kvällstid, intensivkurser, temadagar och läger. Utbildningarna är kostnadsfria. När man går TUFF-kurs kan man få ersättning från CSN för förlorad arbetsinkomst. För mer information se Västanviks folkhögskola i Dalarna har teckenspråkskurser av olika slag. För mer information se Teckenspråk för barn och ungdom Hörselhabiliteringen erbjuder teckenspråksgrupper för barn och ungdom, även tillsammans med föräldrar. Manillaskolan erbjuder Tema teckenspråk en vecka per termin för elever med hörselnedsättning, som går integrerade. Teckenspråk för syskon och barn till döva föräldrar Manillaskolan erbjuder teckenspråk för dessa grupper en vecka per termin. För mer information se 7
enspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs mersom har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp
som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman
Läs merTips & knep för tidigt samspel och kommunikation.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera
Läs meru Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek
HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar
Läs merHar ni CODA i er verksamhet?
Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det
Läs merNu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?
Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare
Läs merFörskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk
Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång
Läs merVarför är det viktigt att ditt barn läser?
LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva
Läs merväskor fyllda med språklust!
väskor fyllda med språklust! Projektet Språk-kedjans väskor är framtagna för att du som förälder ska få tips om hur du och ditt barn kan leka och arbeta med språket. Väskorna passar speciellt bra att använda
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merDel 1. Språkets grund och hur lär vi oss förstå varandra?
1(10) Utbildningsfilmer för att bli språkstartare textversion av innehållet Del 1. Språkets grund och hur lär vi oss förstå varandra? Språkets olika delar Vad behöver vi för att kunna kommunicera med varandra?
Läs merTips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig
Läs merHörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola
Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola Specialpedagog Åsa Folke 2014-04-03 Hörselkonsultation ett sätt att samverka Syfte För att tillsammans skapa ökad förståelse och kunskap kring
Läs merwww.hattenforlag.se u (nedtill på sidan) - Bobbo bo booooobbo! Bi bibbi bibb! - - Di di di diddi di di didd! - Dooo...
Babblarna är ett härligt gäng färgglada figurer som gör språkträningen till ett spännande och lekfullt äventyr. Alla älskar dem och varken barn eller vuxna tänker på att det är just språkträning det handlar
Läs merEmelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare
Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade
Läs merLärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet
Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet Innehåll Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet 2 Bildunderlag 2 7 Bildunderlag 3 8 Underlag Bokstäver
Läs merSpråkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!
Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Catarina Sjöberg Leg. Logoped Halmstad Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Halmstad Prata mest med de som pratat minst! Steg för steg putta och locka
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merSvalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter
Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var
Läs merNannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter
Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade
Läs merBarn med avvikande tal- och språkutveckling
Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merNALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se
Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merKvalitetsanalys. Sörgårdens förskola
Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Läs merManus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande
Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande Info om mig själv (moderator): Petra Nilsson Arbetar som hörselpedagog
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
Läs merHörselverksamheten, FyrBoDal Hösten 2014
Kurskatalog för, FyrBoDal Hösten 2014 Välkommen Välkommen till till Teckenspråksutbildning i FyrBoDal Teckenspråkslärare kommer att undervisa dig/er i grupp. Introduktionskurs i teckenspråk ges till dig
Läs merAnnamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011
Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk
Läs merMatris i engelska, åk 7-9
E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad
Läs merPedagogisk beskrivning- förskolebarn
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret ifyllt av: Förskola: Telefonnummer till förskola: Datum: Beskriv barnet utifrån följande aspekter. Det som är angivet
Läs merTUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA
TUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Våren 2016 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merLärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 5 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET,
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merOrange Centrals Förskola
Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.
Läs merAll utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.
All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merTUFF Hösten 2015 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA
TUFF Hösten 2015 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad
Läs merORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation
ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merUtvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19
Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19 Nulägesanalys Vi har valt språk som ett utvecklingsområde, då språket är en viktig del i allt lärande. Det finns många fler uttrycksformer än det verbala språket såsom
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merIntegrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped
Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och
Läs merteckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.
Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merInnehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur.
Tuff våren 2014 Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur. Kostnad Undervisning, barnomsorg
Läs merGROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS
GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten
Läs merGissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi
Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Vad är det som är rött med svarta prickar? OrdAF Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi OrdAF AB Postadress: Domherrevägen
Läs merKvalitetsredovisning förskola 2017
Kvalitetsredovisning förskola 2017 NÄCKROSEN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 2 Sammanfattning Vi har uppnått
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Läs merDet avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.
Inleda ett samtal Introduktion Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal. Vi tar alltså upp små vardagliga samtal som kanske inte känns så viktiga för stunden men som
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Klintforsens fsk Kräftan 170915 Vår grundverksamhet: - Omsorg och rutiner. Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider,
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merKvalitetsberättelse
Kvalitetsberättelse 180921 Vår förskola Klintforsens fsk, Kräftan Pedagogisk lärmiljö Omsorg och rutiner: Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider, intressen
Läs merGemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)
2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende
Läs merTecken som stöd för tal, TSS
Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att
Läs merLärarhandledning. Innehåll. Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet
Lärarhandledning Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet Innehåll Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet.... 2 Elevexempel.... 5 Analys och uppföljning....
Läs merHörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation
Hörapparatbrukare och kommunikation 5 Goda råd som bidrar till god kommunikation Detta är broschyr nummer 5 i en serie från Widex om hörsel och hörselrelaterade ämnen. Kommunikation När man har problem
Läs merVälkommen till Händernas Värld!
Manual 1 Innehållsförteckning Välkommen till Händernas värld! 3 Strukturen i Händernas Värld 4 Exempel: Handalfabetet 4 Upplägg 5 Observera! 5 Kapitelindelning 6 Tips 7 Övningar 7 Information och inställningar
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merBritt Claesson. Kommunikation TAKK
Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART
Läs merHandlingsplan 2012/Förskola
Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor
Läs merBOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merBabybojen. Bad i hemmet för små barn
Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar
Läs merLäpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.
Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merLPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER
LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.
Läs merDet livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux
Det livslånga lärandet Mattias Egebrink Kurskatalog Lärvux Är du nyfiken på att studera är du välkommen till oss för att diskutera dina önskemål. Vi finns i Komvux lokaler (hus C) på Korsängsgatan 12 i
Läs merKurser och aktiviteter
Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I
Läs merAtt främja alla barns språkutveckling genom samverkan.
Att främja alla barns språkutveckling genom samverkan. Catarina Sjöberg Leg logoped http://logopedcatarina.se Kontakta mig gärna vid frågor e-mail: info@logopedcatarina.se Telefon: 0708-707570 Läs mer
Läs merMål med språksamtalet
Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan
Läs merTILL DIG SOM ÄR FÖRÄLDER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA OCH HAR ETT BARN SOM ÄR 0 5 ÅR
TILL DIG SOM ÄR FÖRÄLDER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA OCH HAR ETT BARN SOM ÄR 0 5 ÅR Den här filmen vänder sig till föräldrar och andra vuxna i barnets närhet. Den handlar främst om hur ni kan hjälpa
Läs merTalscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två
Läs merFörskolan Solstrålen Tenstavägen 101
Sid 1 (6) Förskolan Solstrålen Tenstavägen 101 Musik och dans förskolan Det viktigaste i Förskolan är TRYGGHET. Barn, föräldrar och pedagoger behöver vara trygga med varandra för att det ska bli bra verksamhet.
Läs merKvalitetsredovisning förskola 2017
Kvalitetsredovisning förskola 2017 REGNBÅGEN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Övrigt arbete inom läroplansområdet...
Läs merLärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 4 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET
Läs merHabiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland
Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt
Läs merTisdag den 27 september 2016
Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt
Läs merArbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merLeonards plåster kvalitet i sagostunden Enkät - nuläge 2016
Leonards plåster kvalitet i sagostunden Enkät - nuläge 2016 Enkätfrågor 11 enkätsvar från 8 kommuner Bibliotek och kommun Linköping HB2, och Norrköping HB och 2. Har ni sagostund på folkbiblioteket i din
Läs merSPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merHÖRHJÄLPMEDEL 22 06 22 06 06 KROPPSBURNA HÖRAPPARATER 22 06 12 I - ÖRAT - APPARATER 22 06 15 BAKOM - ÖRAT - APPARATER 22 06 18 TAKTILA HÖRHJÄLPMEDEL
HÖRHJÄLPMEDEL 22 06 22 06 06 KROPPSBURNA HÖRAPPARATER 22 06 12 I - ÖRAT - APPARATER 22 06 15 BAKOM - ÖRAT - APPARATER 22 06 18 TAKTILA HÖRHJÄLPMEDEL Förskrivare Au 22 06 21 HÖRAPPARATER SOM ANVÄNDS TILLSAMMANS
Läs merMål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.
Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merDatum för utvecklingssamtalet
Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
Läs merInskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar
Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Bilaga 5 Årsberättelse 2013/2014 Förskoleområde: Stigslund/Strömsbro Förskolans namn: Åbyggeby förskola Ansvarig förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechef: Lena Hornéy Inledning för Årsberättelse
Läs merCapítulo 5, Animales y países, Tapas 2
Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet
Läs merLäsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel
Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs mer