Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Transkript

1 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk som stöd i det pedagogiska arbetet med barnen. Takk står för tecken som alternativt och kompletterande kommunikation, och är tänkt att användas som stöd i barnens språkutveckling. Jag har fått gå en utbildning i detta med personalen på förskolan. Personalen anser att tecken hjälper barnen i deras språkutveckling. Alla barnen anses ha en mer eller mindre svårigheter med språket. Takk står för tecken som alternativt och kompletterande kommunikation, och är tänkt att användas som stöd i barnens språkutveckling. Enligt studien på svenska down foreningens hemsida, anses tecken som stöd vara till hjälp för barnet eftersom de då använder flera sinnen än vid tal, att det kräver en mindre finmotorik än talet. Tecken anses också vara mer konkret och lättare för tvåspråkiga barn att förstå. I studien hävdas också att den vuxne kommer att tala långsammare och vara mer tydlig till barnet då tecknen införs. Jag har tagit fram information från svenska down foreningen. Frågan som jag i mitt arbete valt att utgå ifrån är: 1. Hur vi med hjälp av takk kan stärka barns språkliga förmågor? Metod : Efter att jag gått takk utbildningen och fått en inblick i vad det var, bestämde jag mig för att observera hur personalen använde sig av detta med barnen i det pedagogiska arbetet. För att lättare kunna se hur barnen och pedagogens arbete sker valde jag att sitta lite avsides i samlingen med papper och penna, och på så sätt dokumentera hur man med tecken kan hjälpa eller hindra barnen i deras språkförståelse. 1

2 Resultat: Här fick jag syn på att det oftast är pedagogen som använder tecknen och inte barnen så mycket, men också att det för somliga barn är lättare att förstå vissa ord eller komma ihåg vilken sång som de skulle sjunga i samlingen. Då pedagogen börjar göra rörelserna till sången. Vad jag också fick syn på är att somliga av barnen blir lite förvirrade då de både ställs en fråga om vad ett visst ord betyder, samtidigt så ska de komma på tecknets betydelse vilket inte var alldeles enkelt för många av dem. Under min observation börjar jag också ställa mig frågan om detta sätt är det enklaste för dessa barn att förstå språket, om det kanske inte är så att det i många fall hindrar dom istället för att vara till stöd. Diskussion: Att använda sig av takk som ett hjälpmedel har både sina för och nackdelar. Jag anser att det kan fungera bra som ett hjälpmedel för att stödja barn som har en grov språkstörning. I lpfö 98 kan vi läsa att barnen ska få utveckla sitt ord och begreppsförråd samt att barnet ska utveckla ett rikt och nyanserat talspråk för att kunna kommunicera lättare med andra. Då menar jag att vi med hjälp av takk inte följer oss till vad läroplanen säger, eftersom barnet inte får utveckla sin talande förmåga genom takk. Där man enbart syftar till att utveckla ord förståelse med hjälp av olika tecken och inte att vi skapar ett större ordförråd. I 14 på riksdagens hemsida står det följande Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. 2

3 Här menar jag att detta talar en aning mot läroplanen som säger att barnet ska utveckla sitt ordförråd och förståelse, men som jag tolkar det av ovanstående citat så är det en skyldighet att ge tvåspråkiga barn tecken som komplement till det svenska språket och då funderar jag framförallt på hur dessa barn ska få ett större ordförråd om de enbart kan göra tecknet, självklart kan det vara till hjälp för barnet i det talade språket, men när de ska lära sig läsa och skriva har dessa barn inte samma förutsättningar som ett barn med ordförståelse vilket jag tror kan komma att skapa ännu större svårigheter under barnets första skolår. Då de ska lära sig både läsa och skriva, och inte har med sig någon som helst baskunskap och igenkännande inte ens av sitt eget namn, utan endast kan teckna detta, som jag själv fått ta del av på den förskola som jag gjorde observationen på. Jag tycker att tecken som stöd skulle kunna vara ett bra hjälpmedel i förskolan, då jag sett att det varit lättare för barnen att känna igen en sångtext då de fått hjälp av en förskollärares rörelse genom att leda de in på spåret. Däremot tror jag att tecken även kan vara ett hinder för dessa barn då de redan har ett modersmål och får kämpa mycket med att lära sig svenska språket, och sen dessutom tvingas lära sig ett nytt genom tecken, då jag själv kan känna att det inte alltid är helt enkelt med tecken då många av dom är gammeldags och inte alls logiska för ordets betydelse. Mitt sätt att se på takk har skapats genom att jag först var på en förskola där det oftast använde takk och inte använde talspråket samtidigt. Wehner-Godée, Christina beskriver i sin bok Att fånga lärandet vikten av språkutvecklingen i läroprocessen med att säga såhär Att lära sig hur man kan tala och hur man kan lyssna är några av de stora frågeställningarna i livet. s 37. Hur kommer det sig då att förskolan som jag gjort min observation på endast arbetade med tecken som kommunikationssätt med barnen och inte det talade språket. Jag är mycket tveksam hur barnen med annat modersmål ska kunna ta till sig både svenska språket genom tal framförallt när de bara använder sig av tecknen och inte talet. Då jag först var på en förskola där de enbart använde sig av takk och inte sa ordet samtidigt blev jag en aning fundersam, då alla studier visar på hur viktigt det är att tecknen används som ett komplement till språket och inte som en ersättning till det talade språket. 3

4 Källförteckning: Wehner-Godée, Christina (2001), Att fånga lärandet. Stockholm: Liber AB Läroplan för förskolan (2006) hämtad (110314) Internet : ( hämtad (110314) hämtad (110314) 4

5 5