Pedagogisk målplan SPRÅK & KULTUR

Transkript

1 Pedagogisk målplan SPRÅK & KULTUR för planering av verksamhetens innehåll och genomförande utifrån Lpfö 98/10 1. Pedagogiskt område: Språk 2. Nulägesbeskrivning Vad står vi nu? Vår idé är att barnen skall få möta en rik språklig miljö. Barnen skall få en förståelse för nyttan och glädjen av språk. Vi skall ge barnen förutsättningar för språk och kommunikation. Barnen skall ges möjlighet att utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. 1-3 års perspektiv. Fokusen ligger på att ge barnet ett språk både det svenska och deras modersmål. Bland de äldsta barnen kan vi se att de har ett intresse för skriftspråket, främst sina namn, de behöver nya utmanibger inom detta. 3-5 års perspektiv. Fokusen ligger på att utveckla barnets språk både svenska och modersmålet. Bland de äldsta barnen kan vi se att de kommit lång i deras språkliga utveckling, de har även ett tydligt intresse för skriftspråket. De behöver möta nya utmaningar. 3. Strävansmål 3.1 Mål från Lpfö 98/2010 Förskolan skall sträva efter att varje barn: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och försöker förstå andra perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Förskolan Rödluvan Avesta kommun, 2011, reviderad Sida 1

2 3.2 Rödluvans mål Vart vill vi komma? (en tydlig koppling skall finnas mot läroplansmål) - tolka, kommunicera, resonera, uttrycka sig med hjälp av ord och meningar, bilder, rörelser, ställa frågor, lyssna och argumentera - dokumentera - delta aktivt i dialoger - utveckla intresse för bilder, texter, symboler (skriftspråk), olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och förstå dessa - samspela och kommunicera med andra på sitt modersmål och svenska - använda många olika språk, bild, drama, musik och skapande, fantisera och leka - uttrycka egna åsikter och se allas idéer som en tillgång - - framföra egna åsikter och lyssna på andras - reflektera och se sitt eget lärande Övriga tankar från litteratur Exempel på litteratur/arbetsmaterial som arbetet kan utgå ifrån TRAS Före Bornholmsmodellen/Bornholmsmodellen 4. Val av aktiviteter och innehåll Vad och hur gör vi? När? Barnen delas in i mindre grupper. Det finns då tillfälle för berättande och att lyssna. Vi använder TRAS som ett arbetsverktyg/underlag för att ta fram en verksamhetsplanering på avdelningen Läser för barnen varje dag. Vi använder Babblarna för att arbeta med språket med de yngre, med de äldre använder vi Före Bornholmsmodellen. Språket finns med hela tiden i den dagliga verksamheten. T.ex., vid matbordet, på och av klädning, blöjbyten, sångsamlingar Vi har språkstimulerande stunder med barnen, där sånger, rim, ramsor och ordlekar finns representerade Presenterar olika språk för barnen, t.ex. engelska, tyska vid sång och matematik. Ljudkort Språkstimulerande material används t.ex. Praxis Alla avdelningar har en tydlig pedagogisk idé kring hur vi använder miljön för att stärka språket Vi samtalar kring bilder och texter 5. Ansvarsfördelning Vem ansvarar? Förskollärare/arbetslaget? Förskolan Rödluvan Avesta kommun, 2011, reviderad Sida 2

3 Hela arbetslaget ansvarar för genomförandet och att pedagogerna intar olika roller på förskolan. (Pedagogroller- med-lekande, observerande och scenledande osv.) Pedagogerna använder sig av de tre dialogerna i Vägledande samspel och kommunikation. Förskolläraren har det pedagogiska ansvaret för barns utveckling och lärande, samt för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt dokumenteras och följs upp så att läroplanens mål och intentioner uppfylls. 6. Bedömningskriterier Hur vet vi att vi nått vårt mål? Mätbara kriterier 1 Ej tillfredsställande kvalitet 2 Tillfredställande kvalitet 3 God Kvalitet 4 Mycket god kvalitet Pedagogerna använder i viss utsträckning bilder och texter av olika slag i undervisningen och ger barnen tillgång till olika medier Pedagogerna använder i hög utsträckning bilder och texter av olika slag i undervisningen och ger barnen tillgång till olika medier och möjlighet till samtal om dessa. Pedagogerna använder regelbundet bilder och texter av olika slag i undervisningen och ger barnen tillgång till olika medier och möjlighet till samtal om dessa. Pedagogerna ger i viss utsträckning barnen möjlighet till språkstimulerande miljöer utsträckning barnen möjlighet till skriftspråk- och språkstimulerande miljö utsträckning barnen möjlighet till en utmanande och varierande skriftspråk- och språkstimulerande miljö Ett eller flera kriterier under tillfredsställande kvalitet är ej uppnådda. Pedagogerna ger i viss utsträckning barnen tillfälle att uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utsträckning barnen tillfälle att uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Pedagogerna ger regelbundet barnen tillfälle att uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Det finns i viss utsträckning språkinstimulerande material Det finns i hög utsträckning språkinstimulerande material Det finns regelbundet språkstimulerande material Pedagogerna genomför i vissa fall språkstimulerande aktiviteter. Pedagogerna genomför i hög utsträckning språkstimulerande aktiviteter. Pedagogerna genomför regelbundet varierande och utmanande språkstimulerande aktiviteter. Pedagogerna skapar i viss utsträckning en språkstimulerande miljö utifrån barnens olika kulturella identiteter och språk. Pedagogerna skapar i hög utsträckning en språkstimulerande miljö utifrån olika kulturella identiteter och språk. Pedagogerna skapar en tydligt planerad och utmanande språklig miljö utifrån barnens olika kulturella identiteter och språk. Förskolan Rödluvan Avesta kommun, 2011, reviderad Sida 3

4 Definitioner I vissa fall/viss utsträckning Viss förekomst, dock ej vanligt förekommande. Sker sporadiskt/oregelbundet/vid vissa tillfällen under ett verksamhetsår. Vid flertalet tillfällen/hög utsträckning Vanligt förekommande. Återkommande inslag i vardagen och en tydlig plan på området finns. Regelbundet/Tydlighet - Förekommer som en naturlig del i vardagen. Sker naturligt, medvetet och rutinmässigt. Barnens lärprocesser är med tydlighet synliga. 7. Val av dokumentation Hur kommer vi att dokumentera processen? Pedagogisk dokumentation pedagogerna arbetar med papper och penna TRAS Observationer Portfoliodokumentation Diktafon Förskolan Rödluvan Avesta kommun, 2011, reviderad Sida 4

5 Videofilm 8. Uppföljning När ska uppföljning ske? Uppföljning/redovisning av nuläge sker två gånger per termin, vilket initieras av förskolechef/utvecklingsledare. Arbetslaget ansvarar för att kontinuerligt följa upp den pedagogiska målplanen för språk vid planeringstillfällen. Förskolläraren/den som har implementeringsansvar, ansvarar för redovisningen till förskolechef/utvecklingsledare. Förskolan Rödluvan Avesta kommun, 2011, reviderad Sida 5