Barn med avvikande tal- och språkutveckling
|
|
- Magnus Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förtroendemannagruppen oktober Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt att deras kommunikation med omgivningen hindras av att barnet inte kan uttrycka eller själv förstå tal på en normalt åldersanpassad nivå. Om barnet är åldersadekvat i sin allmänna utveckling och inte har några andra påtagliga handikapp kallas det en specifik språklig störning. Minst 10 % av alla förskolebarn har påtagliga avvikelser i sitt tal och hos åtminstone 5 % finner man lite kraftigare avvikelser medan cirka 1 % har en mycket svår språkstörning. De bakomliggande faktorerna kan variera mellan olika barn och flera faktorer kan samverka. Ärftliga faktorer kan ibland spela in. Störningar i tal- och språkutveckling kan ta sig mycket olika uttryck. Ett barn kan ofta ha svårigheter inom flera olika språkliga kategorier såsom ordförråd, begreppsbildning, språkljud, grammatisk förmåga, kommunikativ förmåga och svårigheterna kan vara märkbara både vad gäller barnets förmåga att förstå tal och att själv tala. Vi behöver ett väl fungerande språk som redskap för kommunikation, kunskapsinhämtande och tänkande. Vi använder talet för att påverka och förändra vår omgivning, för att få våra behov tillgodosedda. Vårt tal är dessutom ett av de viktigaste uttrycken för vår personlighet. Med talet stärker vi vår identitet och markerar vår plats i tillvaron. Följder av en bristfällig tal- och språkutveckling kan t ex bli: Minskad kommunikation i lek och samvaro, vilket leder till minskad naturlig talträning ( ond cirkel ) samt minskad social delaktighet. Dålig självkänsla hos individen, osäkerhet, talgenans. Beteendestörning, såsom ett alltför försiktigt eller alltför bråkigt uppträdande. Försening av social utveckling. Risk för negativ inverkan på intellektuell utveckling. Läs- och skrivsvårigheter. Begränsning av framtida utbildnings- och yrkesval. Behandlingen består av tal- och språkträning i grupp eller individuellt hos logoped men genomförs framför allt av föräldrar och senare av förskole-/skolpersonal. Det är av yttersta vikt att de språkstörda barnen fångas upp tidigt och får rätt hjälp i olika skeden av språkutvecklingen, eftersom en måttlig till grav språkstörning kan ge betydande svårigheter långt upp i skolåldern om barnet inte får adekvat hjälp. Härtill krävs särskilt anpassad träning byggd på noggrann analys av symtombilden. I dagsläget befintliga resurser medger inte alltid detta! Det är viktigt att barnen diagnosticeras och får behandling i ett tidigt skede, då det är känt att de neurofysiologiska förutsättningarna i hjärnans utveckling innehåller kritiska perioder, då den är mera mottaglig för vissa typer av stimulans och då det är gynnsammare än senare i livet att utveckla vissa förmågor, inte minst den språkliga förmågan.
2 2 Förtroendemannagruppens samtal Förtroendemannagruppen har haft fokusgruppsamtal med tre barn, tre mammor och en pappa vid ett och samma tillfälle. Första kontakten Det var i alla tre familjerna någon annan än föräldrarna som uppmärksammade språkstörningen; barnavårdscentral (BVC) eller dagis. Det är viktigt för familjerna att andra tar tag i detta då man som förälder inte kan göra den bedömningen. Som förälder förstår man ju alltid sitt barn även om inget språk finns. Även omgivningen (vänner, släktingar o s v) har en tendens att förminska denna typ av problem som att det är något övergående. Det är viktigt att ta i språkstörningen tidigt. BVC och dagispersonalen blir de viktigaste vuxna runt barnet som ska ta tag i språkstörningen. Därmed bör det finnas ett krav på kompetens och tid för personal på BVC och dagis. Det är de som ska uppmärksamma språkstörningen och hänvisa vidare. Det är viktigt att barnet och familjen får börja träna så tidigt som möjligt för att inte barnet ska tappa språkutveckling och sociala kontakter. Utredning Att komma till logopeden tog ibland lite tid men det var inget dessa familjer specifikt uppehöll sig vid. Dock var de insatta i att det råder brist på logopeder i hela landet. Det är avgörande att bakomliggande orsaker, exempelvis en hörselnedsättning, åtgärdas då det går. Utredningstiden sträcker sig ibland under lång tid av barnets uppväxt samtidigt som behandling (språkträning) pågår. Behandling Behandlingen är framför allt språkträning. Träningen sker i hemmet eller på dagis med stöd av logoped eller annan kompetens i skolan (talpedagog, speciallärare). En del av behandlingen kan vara, i varje fall under en övergångsperiod, att barnet och föräldrarna lär sig teckenspråk. Ställningstagande görs samtidigt i vilken barngrupp barnet passar och kan fungera bäst ihop med. Exempelvis i Linköping finns Språksam, som är både dagis, förskola och skola. Dessa ställningstaganden är svåra för familjen. Många kontakter och överväganden tas innan beslut. Det är svåra överväganden även om familjen får bra stöd.
3 3 Logopederna finns inom landstingets verksamhet men saknas i Östergötland i skolorna. I bästa fall finns där talpedagoger eller endast speciellt intresserade speciallärare. Den som föräldrarna har haft störst stöd och tillit till är logopeden. Kontakten med logopeden tar alltid (om inte tidigare) slut när barnet börjar förskolan eller på dagis med specialkompetens/inriktning motsvarande Språksam. Överlämnandet från logoped till annan vårdgivare är ett mycket viktigt och avgörande moment i omhändertagande av denna patientgrupp. Föräldrarna anser att det behöver finnas utrymme för logopederna att göra det i större utsträckning. Generellt ansåg föräldrarna att de fått bra men för lite stöd. Mycket av all språkträning läggs på föräldrarna. De säger att det generellt är svårt att både vara förälder och pedagog. De kanske inte heller alltid är lämpade och känner sig ständigt ha dåligt samvete. De känner också vanmakt när de inte får tillräckligt stöd. Dåligt samvete när man inte övar så mycket som man borde. Hela familjen är delaktig i träningen, ibland är syskonen t o m bättre. Landstinget står för logoped upp till 6 år och därefter tar kommun över i Landstinget i Östergötland (olika i andra landsting). Det finns ett glapp mellan landsting och kommun. Det är viktigt med ett grundligt överlämnande av logopeden, måste finnas tid. Men resterande år av barnets utveckling får föräldrarna vara motorerna. Föräldrarna är alltså som det nu är bärare av sitt barns störning efter det att logopeden släpper det. Föräldrarnas förmåga är helt avgörande för barnets utveckling och framtid. Citat: Det är mig det hänger på att resurser kommer till mitt barn. Det blir jag som måste bli arg. Man har hela tiden fått vara jobbig för att barnet skulle få hjälp En klapp på axeln - det ordnar sig. Bli betraktad som en hysterisk morsa. För vissa språkstörningar finns hjälpmedel som exempelvis gomplatta. Sociala kontakter Det hela fungerar bra med syskonen. Kompisar har dessa barn inte alltid i närheten av sin bostad om de går i specialskola. Familjerna kompenserar detta med fritidsaktiviteter av olika slag. De intervjuade var medvetna om nuvarande och kommande sociala kontaktproblem som kan finnas, men de koncentrerar sig på att göra det så bra för barnet som möjligt för stunden. Släkten är inte alltid medveten om problemet, de har ofta bagatelliserat eller negligerar det.
4 4 Dessa barn känner sig otrygga i främmande miljöer. De är försiktiga och mer utlämnade till familjen än andra barn tror föräldrarna. De har ett stort behov av en trygg omgivning. Framtiden Som förälder kan de varken ta till sig fullt ut eller helt förstå vad en språkstörning innebär för framtiden. Citat: Det är som förälder svårt att förstå vidden av problemet, vad språkstörning kan innebära Föräldrarna har fokus på nuläget, att det fungerar för barnet. - att barnet mår bra just nu. - att orka med all träning som ju till mycket stor delar ligger på föräldrarna. - att aktivt ta kontakter, kämpa för att barnet får all den hjälp och stöd det kan få av sjukvård och skola. Ekonomi Det var olika hur föräldrarna hade utnyttjat de möjligheter som finns till ekonomiskt stöd som exempelvis vårdbidrag, föräldraledighet, ersättning för förlorad arbetstid och resor. De hade också olika kunskap om vilka rättigheter de har. Även här hänger allt på den enskilde förälderns förmåga att ta reda på rättigheterna. Sammanfattande behov för barn med tal- och språksvårigheter och deras familjer Språkstörda barn ska uppmärksammas/uppfångas av hälsovården och dagis. Personal som arbetar med barn ska ha tillräcklig kompetens om normal språkutveckling och vad som kan vara en språkstörning. De ska även vara medvetna om den överslätande attityd som är rådande angående språkstörning. Föräldrarna till språkstörda barn är belastade. Föräldrarnas egna förmåga och resurser ska inte vara avgörande för hjälpens/stödets omfattning, vilket det är idag. Överlämnandet av ansvaret från landsting till kommun bör vara strukturerat och mer systematiserat. Idag är föräldrarna bärare av sitt barns problematik efter att landstinget avslutat sin del. Dels beror detta på att landstinget tidigt i barnets utveckling överlämnar och dels beror det på otillräcklig kompetens i skolan för dessa barn. (Det saknas motsvarande kompetens som socialpedagogiskt stöd, som finns för de hörselskadade barnen, och som följer med in i skolan)
5 Förutsättningarna under barnets tidiga år är unika och kommer aldrig åter det som sker under dessa år avgör till stor del vilken förmåga individen kommer att ha uppnått i vuxen ålder. Tidiga insatser är också viktiga för att minimera språkstörningens sekundära emotionella och/eller beteendemässiga pålagringar. (Lundeborg,1998.) 5
I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merIntegrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped
Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merenspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Läs merVårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning
Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...
Läs merFörskolans konsultoch stödgrupp
Förskolans konsultoch stödgrupp ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖRSKOLA OCH FRITID RESURSENHETEN Förskolans konsultoch stödgrupp Inom Förskolans Konsult- och stödgrupp finns olika
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merTips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig
Läs merNannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter
Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merAnnamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011
Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk
Läs merVi vill erbjuda en trygg, utvecklande och lärorik miljö med god omsorg. Utveckling och lärande. Trygghet och inflytande
Sid 1 (5) Gärdets förskolor Vi vill erbjuda en trygg, utvecklande och lärorik miljö med god omsorg Gärdets förskolor är sex förskolor och två familjedaghem samt tre flerfamiljsystem med cirka 220 barn
Läs merFÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm
FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov
Läs merLAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22
LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras
Läs merStrategi för Vågens Natur & Teknikförskola läsåret 2015/2016
Strategi för Vågens Natur & Teknikförskola läsåret 2015/2016 Bakgrund/Syfte/Nulägesanalys Under läsåret 2015/16 kommer vi att delta i Språkprojektet 14/16 med förskolorna i Tollarp/Linderöd. Inför läsåret
Läs mer3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:
3-ÅRSENKÄT Välkommen till BVC! Inför 3-årsbesöket ber vi er att besvara ett antal frågor om er och ert barns situation. Syftet med detta är att kunna anpassa besökets innehåll efter det som är aktuellt
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merFamiljehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar
Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.
Läs mer"Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund
"Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund 2017-06-08 2 Tonår - övergångsår 2017-06-08 3 Bakgrund Att förlora en förälder under uppväxten är
Läs merDiseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller
Läs merRÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Läs merSteg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå
Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merBaggetorps förskolas vision för språk och kommunikation
2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin
Läs merFörskolan Borggårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling /10
1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Krisgruppen och förskolechef Vår vision Att alla ska känna sig lika mycket värda. Att behandla alla utifrån
Läs merVälkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merAlla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar
Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar
Läs merteckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.
Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merBokstart familjestöd för språkutveckling hos barn. Agenda 2030, , Kerstin Olsson
Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn Agenda 2030, 2017-10-30, Kerstin Olsson 2 Vad är bokstart? Bokstart vänder sig till alla familjer och innebär att ett bokpaket lämnas till familjen redan
Läs merRemisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland
Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till
Läs merGunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5
Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Lokal handlingsplan Läsa och skriva Att ge stöd till en positiv läs- och skrivutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att tidigt
Läs merTidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
Läs merLokal arbetsplan. för. Nallens Förskola
Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,
Läs merSamverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)
090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken
Läs merSpråkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning
Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merFÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.
FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merCirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och
Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och sjukvårdspolitik Datum: 2001-07-17 Mottagare: Skolstyrelser/
Läs merVätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg och förskola Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merAtt främja alla barns språkutveckling genom samverkan.
Att främja alla barns språkutveckling genom samverkan. Catarina Sjöberg Leg logoped http://logopedcatarina.se Kontakta mig gärna vid frågor e-mail: info@logopedcatarina.se Telefon: 0708-707570 Läs mer
Läs merManual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merTala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem!
Januari 2004 Tala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem! Denna frågeblankett har förskolepersonal i Göteborg utarbetat tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB). För vårt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2017
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merNär det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Läs merLärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merHur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merMå bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg
Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns
Läs merManual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.
Läs merAll utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.
All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)
Läs merMeijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merVerksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
Läs merPartnerskapssatsning i Fyrbodal
Projektnamn Publiceringsdatum 2018-04-04 Författare Sara-Maria Herrman Dokumentnamn Behovsanalys Färgelanda Sida 1 (9) Version 1.0 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och mål... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Mål...
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger
Läs merLikabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017
Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)
Läs merBildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Förskolan Inledning Denna information vänder sig till de förskollärare och annan förskolepersonal
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vår vision VV Alla barn som lämnar Fjällmons förskolor har med sig känslan av att - Jag duger - Jag kan - Jag vill fortsätta VÅR
Läs merHur nöjd är du med förskolan?
Mars 0 Hur är du med förskolan? Syftet med denna enkät är att ta reda på hur du och ditt barn är med barnets förskola eller familjedaghem.
Läs merAlmviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs mer3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Läs merLikabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA
1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merHögläsningens betydelse för barns språkutveckling
Högläsningens betydelse för barns språkutveckling Caroline Skogh & Jessica Åsberg Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Pedagogik Examensarbete
Läs merFöräldraenkät förskola Hur nöjd är Du med Ditt barns förskola/familjedaghem
1 Föräldraenkät förskola Hur är Du med Ditt barns förskola/familjedaghem Det är viktigt att Du fyller i hela frågeformuläret. Det spelar ingen roll om det är barnets mamma eller pappa eller annan vårdnadshavare
Läs merSpråkutveckling i förskolan med sikte på åk 9
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merFörskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Läs merFörskolan Solstrålen Tenstavägen 101
Sid 1 (6) Förskolan Solstrålen Tenstavägen 101 Musik och dans förskolan Det viktigaste i Förskolan är TRYGGHET. Barn, föräldrar och pedagoger behöver vara trygga med varandra för att det ska bli bra verksamhet.
Läs merHJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden
HJÄLPREDA HÖRSEL Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden Reviderad 2014-09-11 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett
Läs merHällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merPlan mot Diskriminering Och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avd. Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2017/2018 Synliggöra
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Läs merKvalitetsanalys. Ljungbackens förskola
Kvalitetsanalys Ljungbackens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 3 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Läs mer