Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Transkript

1 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

2 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av bristande språk-, läs- och skrivförmåga. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle.

3

4 Bakgrund

5 Syfte

6 Alla förskolor arbetar språk-, läs- och skrivutvecklande. HUR gör vi det på vår förskola/avdelning med utgångspunkt i barnens erfarenheter, kunskaper och förmågor?

7 Språket är biljetten till kunskapen & leken Leken är biljetten till språket & kunskapen

8 Förskolans läskultur Aktuell forskning, både i Sverige och internationellt, visar att barn som är i farozonen för att inte få en god läsutveckling blir hjälpta av en medveten strukturell pedagogik redan i förskolan. Lundberg 2007

9 De lässtrategier som eleverna så småningom själva ska använda när de läser, kan de utveckla muntligt redan i förskolan med lärarens stöd. Westlund 2010

10 Vad leder till ett förändrat kunnande? Hur förbereder vi barnen för skolan? Vilka förmågor behöver barnen ha utvecklat under tiden i förskolan för att klara kunskapskraven i skolan? I förhållande till: Lpfö98 Lokala styrdokument Att kunna eller lära?

11 I förskolan grundläggs de kompetenser som blir nycklar till det livslånga lärandet. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan. Förmågor som bör utvecklas är bl a: att rikta och styra sin uppmärksamhet, delta koncentrera sig Ta en instruktion lyssna "läsa av" bekräfta andra ta egna initiativ göra sig förstådd kommunicera i socialt samspel B. Bruce

12 Förskolan ska sträva efter att varje barn Ur Lpfö98 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

13

14 Modellaatt medvetet förvalta sin roll som förebild Det jag visar och modellar för dem ska de självständigt kunna göra senare på egen hand. Vägen till detta mål är att ständigt åskådliggöra vägen, visa hur och varför, och låta barnet pröva sig fram till egen kunskap. I allt jag gör måste jag ge barnen en möjlighet att härma för att lära. Körling 2006

15 Fyra komponenter- vid undervisning av strategier Pedagogen modellar- förklarar och demonstrerar strategin Ledda övningar- pedagog och barn praktiserar strategin tillsammans (proximala utvecklingszonen). Barnet gör, pedagogen hjälper och stödjer Barnet använder strategin vid läsning i olika former (högläsning).

16 Ur Nya Språket lyfter

17

18 Det finns ingen metod, undervisningssätt eller särskilt material som, i sig självt, utvecklar barns och elevers språk-, läs- och skrivförmåga. Alla pedagoger och lärare har olika färdigheter som i kombination med olika elevgrupper, i olika lärmiljöer, får olika effekt på barnens och elevernas lärande. Stödmaterial för rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling

19 Det finns därför inga garantier för att något specifikt undervisningssätt kommer att leda till de önskade resultaten. Det är istället förhållningssättet samt det medvetna och strukturerade språkarbetet som är avgörande. Stödmaterial för rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling

20 Lärarkompetensen är den viktigaste faktorn förutom hemmiljön för att eleverna ska nå goda resultat. Många gånger kan emellertid god undervisning kompensera fattig skriftspråklig miljö. McKinsey rapporten 2007

21 Pedagogens kompetens är av större vikt än den metod hon väljer att använda i sin undervisning. Modellerna eller metoderna i sig utvecklar inte text-/läsförståelse. Det är pedagogens medvetna arbete med att få barnen att bli aktiva i sin läsning som utvecklar förståelsen. Westlund 2010

22

23

24 Att språka Vad innebär det att vara ett språkande barn? Hur arbetar vi för att ge barn förutsättningar för att bli språkande barn? Vilka strategier behöver barnen få med sig (praktiska och pedagogiska)? Vilka strategier har vi kunskap om? Vilka strategier använder vi oss av i nuläget? Vad är målet och syftet med de strategier vi väljer att använda?

25 Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. Ingvar Lundberg 2003

26 Massor av ord Enstaka ord från ca 1-1,5 års ålder. Vid 18 månader: ca 50 ord. Då sker en ordexplosion. 1 år: Barnet förstår mellan 10 och 300 ord. 2 år: Barnet förstår mellan 200 och ord. 3 år: Barnet förstår mellan 800 och ord. Vid skolstart har barn mellan i sitt ordförråd. Barn i skolåldern förvärvar ca nya ord/år. Från 10 års ålder utsätts barn för ca ord/år.

27 Ju tidigare vi börjar träna upp barnens ordförråd tidigare, desto större chans har de att skapa ett gediget förråd. Språket är redskapet för lärande, det tillför kunskap om världen. Veli Tuomela

28 Vilket språk använder vi? Vi ska inte undvika att använda ord och begrepp som är ovanliga. Dock är balansgången viktig så att det inte blir för abstrakt för dem. Fast, 2011 Om pedagogerna lyckas höja nivån på sitt eget talade språk har betydelse för hur barnen kommunicerar. Anna Flyman-Mattsson Alla tror att de talar med fler och svårare ord och meningar än vad de faktiskt gör. Pedagogerna är så måna om att barnen ska förstå vad de säger, att de sänker sin språknivå Veli Tuomela

29 Läsningens betydelse för ordförrådsutveckling Ca 80 % av barns ordförråd kommer från böcker En barnbok innehåller mycket fler ord och begrepp än ett vanligt vuxensamtal Förebyggande arbete och tidiga insatser är avgörande Bokläsning är överlägset för att föra in nya sammanhang och begrepp. Caroline Liberg

30 Högläsning i hemmen minskar 1984 läste 80 % av föräldrarna för sina barn ca 30 minuter/dag 2003 läste 74 % av föräldrarna för sina barn. Lästiden hade dock halverats till ca 15 minuter/dag är siffran nere ca 35 % föräldrar som läser dagligen för sina barn

31 För att lyckas som läsare behöver jag ha kunskap om böcker. Vid skolstart behöver jag ha utvecklat relationer till böcker positiva upplevelser. Jag behöver ha förstått VAD jag kan använda läsning och skrivning till. Jag behöver också ha sett människor jag tycker om umgås med och ha glädje av böcker.

32 Barn gör inte som vuxna säger. Barn gör som vuxna gör.

33 Bokens fördelar i ordinlärningen Skillnad mellan talspråk och skriftspråk Tydlig röd tråd, inte så många avstickare som i samtal Visuellt stöd och långsamhet Möjlighet att stanna upp eller bläddra tillbaka Möjlighet till exakt repetition Nyanser av ord, t.ex. ordet an : gå an, vanka av och an, komma an på. Ordet ta : ta med händerna, ta i ordentligt, ta med boken, ta av tårtan, ta i hand, ta efter någon, ta till höger, ta mod till sig, ta illa upp, ta om det igen, vad tar det åt dig? Jag blev riktigt tagen av filmen Närhet och trygghet öppnar sinnena för det nya Okända ord förstås med hjälp av kontexten.

34 Att försöka förstå och läsa mellan raderna är inget man börjar med i en viss ålder; det är något vi gör under hela livet! Stensson 2009

35 Att enbart läsa högt för barnen, utan att bearbeta textinnehållet, ger emellertid inte några större effekter, varken för barnens ordförråd, tidiga litteracitetsutveckling, medvetenhet om narrativa strukturer eller tillägnande av skriftspråkets mer komplexa grammatiska strukturer. Damber, 2014

36 Läs- och lärmiljön Pedagogerna bör grundligt tänka igenom hur de vill att lärmiljön ska se ut- med utgångspunkt i de barn som finns på förskolan just nu.

37 Läs- och lärmiljöer Vilka språk-, läs-, skriv- och lärmiljöer erbjuder vi? När språkar/läser/berättar vi? Vilket syfte har det vi gör? Vilka rutiner och ritualer använder vi? Vad vill vi utveckla?

38

39 Barnets självbild Självbilden är inlärd- inte medfödd! Samtidigt som barn kämpar med att lära sig läsa lär de sig snabbt hur bra de är på detta! Påverkar självbilden prestationerna eller påverkar prestationerna självbilden?

40 Det är vanligt att barn som inte tror på sin förmåga att prestera inte använder hela den kompetens de faktiskt har. De saknar motivation och underpresterar i relation till sina förutsättningar då de blir stressade och ängsliga i skolsituationer samt har svårt att koncentrera sig och fokusera på uppgiften. Bjar & Frylmark 2009

41 Läs- & skrivutveckling och framgång påverkas av motivation, självkänsla och tidigare läserfarenheter. Afflerbach, 2007

42 Frågeställningar: Varje förskola behöver gemensamt diskutera val av strategier, metoder och modeller för det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet. Vad gör vi? Varför gör vi det? Vad blir/blev resultatet? Hur går vi vidare? Vilka är våra styrkor resp. behov? Hur effektiva har de strategier, metoder och material vi använt varit för att främja våra elevers lärande? Vilka strategier, metoder och material borde vi fortsätta med och vilka borde vi sluta med? Vad borde vi ändra på eller arbeta vidare med avseende strategier, metoder och material? Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

43 Med pedagogens positiva förväntningar blir det inte alltid goda resultat (det är mycket annat som spelar in), men utan pedagogens positiva förväntningar blir det nästan aldrig goda resultat. Jenner

44 Kontakt & inspiration