Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Transkript

1 Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person till den man är, hur man upplever att man är som person Ju säkrare en person är på sin identitet ju bättre självkänsla har man Barn med funktionsnedsättningar: Barn vet Barn förstår tidigt att de är annorlunda, vet på sitt sätt Barn har rätt att veta Christina Renlund Doktorn kunde inte riktigt laga mig Temadag om utvecklingsstörning 1

2 Föräldrar behöver fundera över: Vad vet mitt barn Vad tror du barnet behöver veta Vad behöver barnet kunna säga till andra Vad händer när vi pratar Vad händer efter att vi pratat Vad vet barn i olika åldrar om funktionsnedsättningar Barn 0-3 år Känslig för stämningar Vill mer än man kan Vill kunna påverka sin värld Det nödvändiga nejet Har en känsla av att man är annorlunda Vet på sitt sätt Behöver bekräftelse på att kunna lita på sina sinnesintryck Barn 3-6 år Känsla av att vara annorlunda Behöver ord för funktionsnedsättningen, vill ha svar Varför? Vill vara en som kan Känslorna sitter i kroppen Magiskt tänkande, allt går att ordna Temadag om utvecklingsstörning 2

3 Skolåldern 7-10 år Börjar förstå att svårigheterna är bestående Varför just jag? Tävla och vinna Vill veta Orättvisa, kris Kamrater viktiga, kompetens, vill vara som andra 9-års krisen Barnet blir mer inåtvänd, grubblande Kompisarna blir allt viktigare, viktigt att vara lika och inte sticka ut Ena stunden liten, nästa stor Tankar om livet och döden Psykosomatiska symtom Prata om funktionsnedsättningen Barn som kan berätta hemma har också lättare att berätta utanför familjen Att veta tillsammans är något annat än att veta själv Bra och dåliga hemligheter Temadag om utvecklingsstörning 3

4 Slutsats: Mer kunskap- Mindre fantasier Att veta- Trygg identitet Vad hindrar oss från att prata: Vi är osäkra på hur vi ska göra Vi är rädda för att göra barnet ledset Vill inte väcka den björn som sover Barnet är för litet Barnet förstår ändå inte Barnet frågar inte själv Det finns inget bra tillfälle Ska man använda namnet på diagnosen? Vad kan man göra? Skaffa sig så mycket information som man kan Prata tidigt Den som är känslomässigt närmast barnet berättar När du förklarar utgå från sånt du vet barnet tycker är jobbigt Utgå från barnet utvecklingsnivå och uttryckssätt Temadag om utvecklingsstörning 4

5 En bok om barnet Något barnet tycker om Om funktionsnedsättningen När visste du och vad Barnets känslor, tankar och frågor om funktionsnedsättningen Vilka vet Vad vill barnet säga till funktionsnedsättningen Andras reaktioner Hur bemöta andra Ett fint barn Hopp för framtiden Sidan 14 Presentationens namn alt. enhetens namn Habiliteringen Alla jobbar med barnets bok Samtal vid några tillfällen med barn och föräldrar. Uppföljning efteråt med föräldrar Barnet får boken med sig hem Be om hjälp om du tycker det är svårt, du är inte ensam! Andra metoder: Delge utredningsresultat till barnet/ungdomen själv. Bra utgångspunkt för diskussion! Fråga barnet om hon/han vet varför vi träffas/varför hon/han kommer till habiliteringen Gruppverksamhet där man kan träffa andra med liknande svårigheter Sidan 15 Presentationens namn alt. enhetens namn Temadag om utvecklingsstörning 5

6 Syskon Syskonet kan behöva prata om: Ansvar (tar ofta på sig ett stort ansvar) Ensamhet (behöver få träffa andra i samma situation) Oro (för sitt syskon, att föräldrar ska orka, framtiden) Avundsjuka, orättvisa (får för lite tid) Skuld (över att vara frisk ) Sorg (över syskonets funktionsnedsättning) Ilska (alltid när syskonet har beteendestörningar) Friskfaktorer: Föräldrar och familj är de största friskfaktorerna Att ha kunskap om sig själv Tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull Att kunna vara delaktig, ställa frågor och kunna påverka- motverkar psykisk ohälsa Tack! Sidan 18 Presentationens namn alt. enhetens namn Temadag om utvecklingsstörning 6