KUNSKAPSINTERVJU - SYSKON

Transkript

1 KUNSKAPSINTERVJU - SYSKON Lobato & Kao 2002* Kunskapsintervjun med syskon görs efter att föräldrar fått information om syskongrupp/syskonsamtal. Intervjun sker före gruppsamtal eller syskonaktivitet och en uppföljande intervju med samma frågor görs efter avslutad grupp/aktivitet. Föräldrar svarar vid samma tillfällen som barnet intervjuas på ett kortare frågeformulär alltså en gång före gruppstart/syskonsamtal samt vid ett tillfälle efter avslutad grupp/samtalskontakt. Föräldrar svarar var för sig. Skapa kontakt med barnet innan du börjar fråga om syskonsituationen. Inled till exempel med att be barnet rita sig själv och sin familj när de gör något. Berätta sedan för barnet om syskongruppen/syskonaktiviteten och att vi vill lära oss mer om hur det är att ha en syster eller bror som har en sjukdom eller funktionsnedsättning. Fråga barnet om det är okej att prata med dig, säg t.ex: Jag vill fråga några frågor om din bror eller syster är det okej? Lobato & Kao använder ordet "problem" när de frågar om syskonets sjukdom/funktionsnedsättning. I översättningen här har vi försökt undvika det ordet och fråga mer neutralt. Behöver man fråga mer specifikt är det bättre att använda ordet "speciellt". SYSKONS KUNSKAP 1. Kan du säga vad det är (som är speciellt) med din bror/syster. Vet du vad det heter? Har det ett namn? Vet du namnet på vad det är? Barnets svar/benämning: Om barnet inte svarar med en specifik diagnostiskt term, fortsätt att ställa frågor om vilket ord man använder i familjen när man pratar om vad det är med syskonet. Har mamma något ord för vad det är? Vad säger pappa? Vad säger doktorn, vet du det? Om barnet använder en vag eller generell beskrivning som hon är långsam eller han är speciell fråga om det finns något annat ord som mamma och pappa, doktorn eller andra använder när de pratar om syskonet och vad det är? Använd därefter i fråga 2, 3 och 4 det ord som barnet säger även om ordet inte är korrekt eller om det är vagt. Om barnet inte har något uttryck alls gå till fråga 5. Australien; Sida 1

2 2. Vad är? Förklara för mig. Vad betyder det att ha/vara? Om barnets spontana svar inte innehåller dimensionerna nedan, använd då den/de uppföljande frågor du behöver för att få en mer fullständig beskrivning och förklaring. a. Kroppsdelar: Vilka delar av kroppen påverkas av? Om ett barn har/är, vad i kroppen är det då som inte arbetar riktigt som det ska? b. Manifestation: Hur vet man att någon har/är? c. Funktion/svårigheter: Vad har barn med svårt att göra? Australien; Sida 2

3 Finns det saker de inte kan göra? Finns det saker de kan göra bra? d. Hur kan man hjälpa? Vad kan familjen/mamma/pappa, doktorn, eller lärare i skolan göra för att ska bli bättre? SYSKONS FÖRSTÅELSE AV ORSAK 3. Hur fick din bror/syster? Vet du varför? Om barnet svarar att han/hon föddes med det, fråga då vet du varför det blev så, varför föddes din syster/bror föddes med det? Australien; Sida 3

4 4. Är det något mer du vill berätta för mig om så jag förstår bättre? Australien; Sida 4

5 BJÖRNKORT/KÄNSLOBILDER 5. Kan du peka på den Björn** eller de Björnar som bäst visar hur du känner dig när du tänker på din syster/bror Australien; Sida 5

6 INTERVJUN AVSLUTAS OCH BARNET TACKAS Observera att om barnet inte känner till namnet på syskonets funktionsnedsättning eller använder ett felaktigt namn (i motsats till ett vagt eller icke specifikt ord till exempel säger att ett syskon med cystiskt fibros har astma), för in rätt diagnosord eller det ord man använder i familjen. Använd därefter samma frågor som ovan. SYSKONS KUNSKAP 6. Har du någon gång hört ordet? (använd det ord eller diagnosnamn föräldrar använder) Ja Nej Om barnet svarar Nej gå vidare och låt barnet som avslutning rita något och berätta om syskongrupp eller de aktiviteter som planeras. Om barnet svarar Ja, gå vidare med frågorna 6, 7 och Vad är?? Förklara för mig. Vad betyder det att ha/vara? Om barnets spontana svar inte innehåller dimensionerna nedan, använd då den/de uppföljande frågor du behöver för att få en mer fullständig beskrivning och förklaring. a. Kroppsdelar: Vilka delar av kroppen påverkas av Australien; Sida 6

7 ? Om ett barn har/är, vad i kroppen är det då som inte arbetar riktigt som det ska? b. Manifestation: Hur vet man att någon har/är? c. Funktion/svårigheter: Vad har barn med svårt att göra? Finns det saker de inte kan göra? Finns det saker de kan göra bra? d. Hur kan man hjälpa? Vad kan familjen/mamma/pappa, doktorn, eller lärare i skolan göra för att ska bli bättre? Australien; Sida 7

8 SYSKONS FÖRSTÅELSE AV ORSAK 8. Hur fick din bror/syster? Vet du varför? Om barnet svarar att han/hon föddes med det, fråga då vet du varför det blev så, varför föddes din syster/bror föddes med det? 9. Är det något mer du vill berätta för mig om så jag förstår bättre? Australien; Sida 8

9 BJÖRNKORT/KÄNSLOBILDER 10. Kan du peka på den Björn eller de Björnar som bäst visar hur du känner dig när du tänker på din syster/bror Australien; Sida 9

10 INTERVJUN AVSLUTAS OCH BARNET TACKAS * Lobato, D.J. & Kao, B.T. (2002). Integrated sibling-parent group intervention to improve sibling knowledge and adjustment to chronic illness and disability. Journal of Pediatric Psychology, 27, ** St Lukes Innovative Resources, 137 McCrae Street BENIDIGO, Victoria 3550 Australia Website: Intervjuformuläret är översatt inom projektet Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon. Projekt är finansierat av Allmänna Arvsfonden och är ett samarbetsprojekt mellan Ågrenska Stiftelsen i Göteborg, Handikapp och Habilitering i Stockholms läns landsting, AMCföreningen samt leg psykolog och psykoterapeut Christina Renlund. Denna översättning är gjord av Christina Renlund och efter tillåtelse från Debra Lobato Intervjuformuläret är delvis förändrat och anpassat till yngre barn och svenska förhållanden. Formuläret utprovades hösten 2010 i fyra syskongrupper med barn i åldrarna 3-6 år i Stockholms läns landsting och från de erfarenheterna gjordes ytterligare revideringar. Formuläret har , och efter tillåtelse från St Luke s Innovative Resources, Australien, kompletterats med skattningar av känslor med hjälp av Björnkort**. Australien; Sida 10