Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Transkript

1 Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se

2 Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att vara de bästa föräldrarna de kan till sina barn, även när barnen har sjukdomar eller funktionsnedsättningar?

3 Stor Stark Klok Snäll En bra förälder är: Ger det omogna barnet trygghet och beskydd = hjälper barnet att överleva och utvecklas

4

5 Hur utvecklas bandet mellan föräldrar och barn och vilken funktion har det?

6 Anknytning Ungar är beroende av värme och beskydd för överlevnad och söker närhet för att minska risken att blir utsatt för faror. Vuxna är utrustade med ett omvårdnadssystem som triggas av barnets signaler (utseende, skrik och leenden)

7

8 Jag kan ge mitt barn vad det behöver Jag får hjälp att förstå och hantera mina känslor

9 Hur påverkar funktionsnedsättning/sjukdom förutsättningarna för anknytning?

10

11 Jag är så ledsen, jag har svårt att orka med mitt barn

12 Min förälder kan inte hjälpa mig att hantera mina känslor och ge mig vad jag behöver

13 Faktorer som föräldrastöd behöver adressera Familjefaktorer Personliga faktorer Psykisk hälsa Intellektuell förmåga Inställning till och metoder för barnuppfostran Ekonomiska resurser Socialt stöd Stöd från andre föräldern Familj och vänner Interaktionsmönster i familjen Kvaliteten på föräldra-barn interaktion Familjeorkestrerade barn upplevelser Hälsa och säkerhet Barnfaktorer Stressorer orsakade av sjukdom/funktionsnedsättning Informationsbehov Känslomässiga reaktioner Resursbehov Hot mot självkänslan Barnets utveckling

14 Kraften i kumulativa erfarenheter

15 Betydelsen av våra vardagliga erfarenheter Ofta inträffar samtidigt en ökad förekomst av negativ uppmärksamhet. Dessa kvalitativa och kvantitiava skillnader får negativa konsekvenser för barnets utveckling.

16

17 Metod Vad ville vi veta I RiFS-projektet? Hur mår föräldrarna och barnen? Hur får föräldrar kunskap om och tillgång till stöd? Hur funkar det stöd som ges?

18 Metod Vilka gav oss svaren? Föräldrar till barn med LSS-insatser Slumpmässigt urval bland de barn som har insatser Göteborg, Kungälv, Tjörn Intervjuades på telefon

19 Metod Vilka gav oss svaren? Yrkesverksamma som på olika sätt kommer i kontakt med barnen och föräldrarna Socialtjänst, habilitering, skola, förskola, BVC. Fick besvara en enkät på internet

20 Hur mår föräldrar? Föräldrar, ångest Föräldrar, depression 100,00% 100% Mammor Mammor 75,00% Pappor 75% Pappor 50,00% 50% 25,00% 25% 0,00% RiFS Kontroll 0% RiFS Kontroll

21 Hur mår barnen? 100,00% Barnens svårigheter Totalt 75,00% 50,00% Hyperaktivitet Koncentration 25,00% Kamratrelationer Beteendeproblem Emotionella symptom 0,00%

22 6 Temperament hos barn med och utan funktionsnedsättning 5 4 Kontroll 3 2 Blandade intellektuella funktionsnedsätt ningar 1 0 Emotionalitet Aktivitet Blyghet Sociabilitet Impulsivitet

23 Hårda uppfostringsmetoder Både föräldrar med och utan barn med funktionsnedsättning svarar i genomsnitt att de nästan aldrig använde den hårda uppfostringsmetod som nämndes. Men 57 procent av papporna till barn med funktionsnedsättning hade eller kunde tänka sig använda hårda uppfostringsmetoder jämfört med 24 procent av pappor i kontrollgruppen vilket var en statistiskt signifikant skillnad. Över hälften av papporna till barn med funktionsnedsättning kunde tänka sig att använda fysiskt våld mot barnet jämfört med knappt en fjärdedel av papporna i kontrollgruppen. Ingen skillnad för mammor. 14 procent (mammor till barn med funktionsnedsättning) respektive 8 procent (kontrollgrupp)

24 Vad vet vi om processen bakom ökad förekomst av hårda uppfostringmetoder? Fler av föräldrarna till barn med funktionsnedsättning som skattade sitt barns beteendeproblem som allvarliga (36 procent) än i kontrollgruppen (8 procent). Beteendeproblem hos barnet ökade risken för att föräldern skulle använda hårda uppfostringsmetoder även när man kontrollerade för barnets kön, förälders kön och familjens socioekonomiska utsatthet. Föräldrar som tar till hårda uppfostringsmetoder hamnar oftare i situationer där de inte upplever att deras strategier räcker till, de känner sig hjälplösa och arga

25

26 Egen växtkraft

27

28 Hur får föräldrar kunskap om och tillgång till stöd? Letar själva Internet Knapphändig information

29 Hur fungerar det stöd som ges? Har inte fått de insatser vi behöver (8%) Behöver mycket mer insatser (28%) Har fått de insatser vi haft behov av (29%) Behöver litet mer insatser (34%)

30 Hur får föräldrar kunskap om och tillgång till stöd? Utlandsfödda föräldrar: Känner till färre insatser Har färre stödkontakter

31 Hur fungerar det stöd som ges? Föräldrar önskar mer: Info om rättigheter Info om diagnos Uppmärksamhet på syskon Homogena föräldragrupper

32 Hur fungerar det stöd som ges? Barnets eller förälderns behov? Psykologiskt stöd till föräldrar Förebyggande

33 Hur fungerar det stöd som ges? Förskola Skola Tonår Vuxen

34 Hur fungerar det stöd som ges? Är det tydligt för dig vem som har ansvar för olika delar av stödet? Delvis 27% Ja 37% Nej 36%

35 Hur fungerar det stöd som ges? Vet du vem som har ansvar för att samarbetet fungerar? Delvis 11% Ja 19% Nej 70%

36 Hur fungerar det stöd som ges? Samordning Otydlighet Föräldrar känner huvudansvar önskar avlastning

37 Hur fungerar det stöd som ges? Att behöva kämpa 46% har överklagat 42% fått bättre beslut efter överklagan Vissa orkar mer än andra

38 Sammanfattning Hur fungerar det stöd som ges? Familjen som helhet Avlasta ansvar Övergångar Jämlikhet

39 Vad är ett bra föräldrastöd? Starkt Kunnigt Väloljat och välvilligt Ger föräldern trygghet, hopp och lugn