Acusticusneurinom. Sid 2/10
|
|
- Elias Berg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sid 1/10 Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden RÖK Remissöverenskommelse mellan primärvården Luleå-Boden och öronmottagningen, Sunderby sjukhus Titel: Audiologi Giltig from: Giltig tom: Ansvarig för innehållet för primärvårdens räkning: Meta Wiborgh, distriktsläkare För sjukhuskliniken: Dan Enoksson, audiolog Godkänd för publicering av: Meta Wiborgh, ALK-ansvarig för primärvården Audiologi Tonaudiogram på vårdcentral räcker för diagnos av presbyakusis och bullerskador. Om behov av hörhjälpmedel i dessa grupper finns kan remissen ställas direkt till hörcentralen och behöver alltså inte passera ÖNH-kliniken. Alla, ej tidigare kända, ensidiga hörselnedsättningar skall bedömas av ÖNHkliniken. När vi remitterar till hörcentralen skall öronstatus finnas med samt så pass utförlig anamnes att man på hörcentralen kan avgöra vilka undersökningar som bör genomföras. Vi behöver alltså inte precisera "ton, tal, tympanogram, ben, diskriminering" osv. om vi inte kan och vill. Ang remissinnehåll till ÖNH-kliniken vid hörselnedsättningar, v g se dokumentet HÖK hörselnedsättning HÖK med audiogramexempel: Acusticusneurinom Bullerskada Genetisk defekt Mb Meniére Otoscleros Presbyacusis Psykogen hörselnedsättning Serös otitis media Sudden deafness Håll ner Ctrl-knappen och klicka med musen för snabbval!
2 Sid 2/10 Acusticusneurinom Sällsynt. Audiogrammet visar en ensidig hörselnedsättning som ofta drabbar alla frekvenser samtidigt men nedsättningen kan vara diskret. Diagnosen styrks av påtagligt störd diskrimineringsförmåga. Söker ofta p g a "konstig" ljudupplevelse, ev. tinnitus Normal otoskopi Vid misstanke om acusticusneurinom remitteras patienten till ÖNH-kliniken.
3 Sid 3/10 Bullerskada Drabbar båda öronen ungefär lika mycket. Oftast drabbas frekvensen 4000Hz först, d v s man ser en "dip" vid 4000Hz i tidigt skede. Senare påverkas övriga frekvenser i diskanten mer eller mindre, men typiskt för bullerskada är alltså en brant nedåtsluttning som börjar vid ca Hz. I och med att talfrekvensområdet Hz ofta är opåverkat klarar sig dessa patienter rätt länge utan hörhjälpmedel, men kan ha svårt med hörseln i speciella situationer, framförallt vid samtidigt bakgrundsbuller. Bullerexponering, yrke, avsaknad av hörselskydd. Ibland är hörselnedsättningen kombinerad med tinnitus. Normal otoskopi Differential diagnoser Ärftlig diskanthörselnedsättning Kombination presbyakusis + bullerskada vanligt, sluttningen på kurvan börjar tidigare än 3000Hz vilket ger större behov av hjälpmedel. Vid typisk audiometrikurva och typisk anamnes kan diagnosen ställas på vårdcentral. Ev. åtgärd utifrån vad som är problemet: Tinnitus till ÖNH-klinikens tinnitusteam om påtagliga besvär Hörselnedsättning som upplevs besvärande för patienten - till hörcentralen för utprovning av hörhjälpmedel samt remiss till Pedagogiska Hörselvården Vuxenteamet Om behov av "bullerskadeintyg" - remiss till ÖNH (audiolog)
4 Sid 4/10 Genetisk hörselnedsättning Kan drabba basen eller diskanten. Vanligt utseende på audiometrikurvan är "hängmatta". Alltid bilateral. Har ofta uttalade besvär av hörselnedsättningen och är oftast välmotiverad till hörhjälpmedel. Remiss till ÖNH.
5 Sid 5/10 Morbus Meniére Fluktuerande basnedsättning på ena örat. Attackvis påkommande besvär med duration från någon dag upp till flera månader. Vissa patienter har endast en attack men de flesta har återkommande besvär. I typfallet är hörselnedsättningen kombinerad med yrsel och tinnitus. Sämre hörselkvalitet ("burkigt" ljud). Normalt neurologstatus. Normal otoskopi. Behandlas med diuretika (Lasix retard) och mot yrseln förslagsvis supp Torecan. Upplys om att stress och salt kost förvärrar besvären. Kan med fördel remitteras till ÖNH.
6 Sid 6/10 Otoscleros Ensidig eller dubbelsidig hörselnedsättning generellt över alla frekvenser. Ofta ärftlig. vanligt hos kvinnor något är efter graviditet. Benledningskuran visar en typisk dip sk "Carharts notch" vid 2000Hz. Hörselnedsättning, ev tinnitus, ev lockkänsla. Normal otoskopi. Weber lateraliseras till det sjuka örat. Vid misstanke - remiss till ÖNH. Hörhjälpmedel/operation.
7 Sid 7/10 Presbyacusis åldersrelaterad hörselnedsättning Alltid bilateral hörselnedsättning som framförallt drabbar diskanten från ca 1000Hz och uppåt. Ej lika brant sluttning som bullerskada, se nedan. Kan debutera i relativt unga år, i vissa släkten från 40-års ålder Påtaglig hörselnedsättning som ger praktiska problem p g a att talfrekvenserna drabbas relativt tidigt. Differential diagnoser Bullerskada (talfrekvensområdet ofta intakt) Om hörselnedsättningen är patientens problem och patienten är motiverad till hörhjälpmedel,- skicka remiss direkt till hörcentralen för utprovning av hörhjälpmedel. Skicka samtidigt remiss till Pedagogiska Hörselvården Vuxenteamet. Normal otoskopi
8 Sid 8/10 Psykogen hörselnedsättning Typiskt utseende är s k "flat loss" vid ca 40-50dB bilatralt. Oftast unga flickor utsatta för psykosocial stress. Simuleringen kan avslöjas om patienten hör normal samtalston utan att kunna se undersökarens ansikte. Ställ en fråga vänd mot dator eller dylikt. Normal samtalston motsvarar en ljudnivå på ca 20dB. Differential diagnoser Serös otitismedia. Angrip bakomliggande problem OBS! Stress kan orsaka svårigheter med den centrala tolkningen av hörselstimuli, d v s patienten kan uppleva hörselnedsättning trots ett normalt audiogram.
9 Sid 9/10 Serös otitis media Generell hörselnedsättning ner till ca 40-50dB. Om kort duration - valsalva, otovent. Om duration 5-6 månader eller mer och praktiska konsekvenser av hörselnedsättningen föreligger - remiss till ÖNH för rörinsätting. Praktiska konsekvenser föreligger nästan alltid vid bilateral hörselnedsättning på 40-50dB. Om föräldrarna är inställda på operation skall detta framgå av remissen, liksom hjärtauskultation. Barnet kan då sättas upp på op direkt utan föregående mottagningsbesök på ÖNH. V g se "rekommendationer till remissinnehåll". Om hörselnedsättningen uppgår till >30-40 db är den oftast besvärande för patienten även om den är ensidig. Fråga dock efter praktiska konsekvenser - om sådana föreligger - remiss till ÖNH, v g se ovan. Om audiometri används vid otitkontroller anses kurvan vara patologisk om det krävs 25 db eller mer på minst två av frekvenserna 500, 1000, 2000 och 3000Hz. Detta gäller både vid ensidig och dubbelsidig hörselnedsättning. Om praktiska konsekvenser av hörselnedsättningen föreligger 6 månader efter otiten - remiss till ÖNH för rör. Om patienten vid kontroll 6 månader efter otiten fortfarande har en SOM men inga praktiska konsekvenser av hörselnedsättningen följes patienten ytterligare 6 månader på vårdcentral. Vid normalt trumhinnestatus och kvarstående hörselnedsättning uni/bilateralt enl ovan (oavsett tid efter ev otit) - remiss till ÖNH, kan vara neurogen hörselnedsättning.
10 Sid 10/10 Sudden deafness Alltid ensidigt. Kommer inom ett par minuter, ev föregås det av s k barotrauma (ex dykning, flygning, nysning) eller mekaniskt trauma (ex slag mot örat). Vid trauma kan det bli en ruptur av membran in till innerörat som ger plötslig dövhet. Kan också ha cirkulatorisk genes. Snabbt insättande och i det närmaste total dövhet på ena örat. Trauma (baro/mekaniskt)?. Normal otoskopi. Weber lateraliseras åt den friska sidan. Akut remiss till ÖNH.
AUDIOGRAMTOLKNING. Exempel 1
AUDIOGRAMTOLKNING Exempel 1 Exempel på normalt audiogram. Normal hörsel ligger mellan 0 och 20-25 db HL (Hearing Level = "audiogramdecibel"). Man kan mäta absoluta trösklar, dvs. den svagaste ton man kan
Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401]
Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0101 Uppsamlingstentamen 2013 08 14 5 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Rättande lärare: Ramesh Zarenoe Hjälpmedel:
Hörselvetenskap A, Hörsel- och balanssystemet II, 7,5 hp
Hörselvetenskap A, Hörsel- och balanssystemet II, 7,5 hp Ordinarie prov 2011-01-17 Tid: 4 timmar Kursansvarig: Helena Stålnacke Skrivningsformuläret lämnas in tillsammans med svarsarken. Max: Godkänd (60
Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]
Kod: Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0201 2014 01 17 5 timmar Kursansvarig: Peter Czigler Rättande lärare: Helena Stålnacke och Ramesh Zarenoe
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap
Ämnesområde Hörselvetenskap Kurs Hörselvetenskap B, Tillämpad Kurskod: HÖ1410 hörselvetenskap I Delexamination Patofysiologi 6 hp Provkod: 0101 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen Datum 2014-01-14 Tid
ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!
ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.
Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter
Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter Enkät till Primärvården Bakgrundsuppgifter 1. g är Allmänläkare, landstinget ST-läkare 2. g är Kvinna Man 3. Ålder år 4. g arbetar inom följande landsting/region:
614 - Öron-näsa-hals I 1
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller
Öroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Hörseltest för nyfödda Hörselscreening av nyfödda Tidig diagnos Tidiga insatser Tal- och språkutveckling
DELKURS 1: Audiologisk diagnostik
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Audionomprogrammet 180 hp Hörselvetenskap B: Diagnostik och rehabilitering DELKURS 1: Audiologisk diagnostik ORDINARIE TENTAMEN Datum: 2012-03-30
Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2
Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK Habilitering & Hälsa version 1.2 TMV 0,5; 1, 2kHz TMV 0,5; 1, 2, 4kHz S:a S:a 5 2 155 52 5 1 155 39 305 76 10 3 160 53 10 3 160 40 310 78 15
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,
Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ
STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH
Länsverksamheten Öron- Näs- och Hals Gäller för: Öron- Näs- och Hals Ursprungsutgåva: 20011-03-28 Godkänd av: Per-Inge Carlsson Utarbetad av: Karin Ehinger Giltighetstid: Tre år från senaste revisiondatum
HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL
HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL Kerstin Mattsson AB Previa Box 119 39 404 39 Göteborg tel: 031-61 57 00 (vx) fax: 031-80 66 88 kerstin.mattsson@previa.se Handledare: Prof. Mats Hagberg Avd
Normal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Ögonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Joakim Färdow, överläkare, ögonkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör
8. Skaderisker och komplikationer
8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig
Normal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU
Orsaker till hörselnedsättning hos barn Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU Vilken typ av hörselnedsättning talar vi om? Debut under barndomen Bestående (>6 månader) Signifikant ur
vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007
Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007 Bengt, Babak, Anna, Nanna och alla andra vid kliniken tackar
Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.
Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen Datum 2012-05-30 Tid 3 timmar Kursansvarig Sara Båsjö Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod:
Landstinget Västmanland sept 2009 Länshandboken Barnhälsovården
HÖRSEL Allmänt Det är viktigt att upptäcka hörselskador så tidigt som möjligt. Redan under barnets första levnadsår är det en förutsättning för bästa möjliga samspel mellan barn och vårdare att barnet
VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG. Öron Näsa Mun Svalg
VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG Öron Näsa Mun Svalg 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112: vid misstanke om främmande kropp i luftvägarna Akut: vid misstanke om främmande kropp i matstrupen om
Länsgemensam vårdöverenskommelse. halssjukdomar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Öron-, näsa- och halssjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord:
Akut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net
Akut mediaotit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under
Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie
Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie Examensarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård i norra sjukvårdsregionen December
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG. Näsa
VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG Öron Näsa Mun Svalg 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. ÖVakut: lindriga symtom (kan svälja
Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg
010227 Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 1. Örats sjukdomar. Örats anatomi och fysiologi Undersöka örat och bedöma trumhinnestatus i otomikroskop Differentialdiagnostik vid otalgi Handläggning
Mellanöronimplantat och benförankrad hörapparat
Rikskonferens audionom- och pedagogdagarna Uppsala 2017 Mellanöronimplantat och benförankrad hörapparat Nadine Schart-Morén ÖNH-specialist, audiolog Akademiska sjukhuset Uppsala Vem kan bli hjälpt av en
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne
Cochleaimplantat (CI) - att återskapa ett sinne Karolina Falkenius Schmidt bitr.överläkare, teamansvarig ÖNH-kliniken Lund, SUS Karolina.Falkenius-Schmidt@skane.se Hörselnedsättning hos barn Ca 250 barn/år
Patientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
Diagnos och omhändertagande av barn med SOM (Sekretorisk Otitis Media)
2015-09-03 21581 1 (5) Diagnos och omhändertagande av barn med SOM (Sekretorisk Otitis Media) Sammanfattning Dokumentet innehåller direktiv för handläggning från remissförfarande via eventuell operation
Hörselrehabilitering - Så funkar det
Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred
Stemmevansker hos barn. Disposition 09-06-10. Något om röstens utveckling anatomiska faktorer
Stemmevansker hos barn Per-Åke Lindestad Doc Foniatri ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetsjukhuset, Stockholm Disposition Stämbandens och röstens utveckling Röstbesvär i olika barnaåldrar Nyfödda Tidiga
Årsrapport 2011 för arbetet med
Årsrapport 2011 för arbetet med Distriktsläkarnas länkportal och Webbplatsen för Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden Arbetet med Distriktsläkarnas länkportal och Allmänläkarkonsulternas webbplats 2011 Sammanfattning
Örat och hörseln en guide
Örat och hörseln en guide Örat Ytterörat Ytterörat består av öronmussla och hörselgång. Öronmusslan fångar upp ljudet och dess form hjälper dig också att avgöra varifrån ljudet kommer. Vi kan förstärka
Cochleaimplantat (CI) hos vuxna
Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings läns vuxna CI-patienter. 2014-01-21 Inledning Vårdprogrammet för CI-patienter är länsövergripande och har tagits fram i länets CI-team.
Lennart Johansson, Distriktsläkare
Lennart Johansson, Distriktsläkare Yrsel på vårdcentralen Yrsel är den perfekta utmaningen för distriktsläkare. Yrsel är inte särskilt vanligt men viktigt symtom på vårdcentralen. Tips, trix och konster.
Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning
t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof.
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof. Linköping 2003-03-28 Statistisk beskrivning av hörtrösklar som funktion av ålder för män resp. kvinnor som ej exponerats
Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.
Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän
ELEMENTÄR AUDIOLOGI. fig 1 HÖRSELDIAGNOSTIK 1. en artikelserie av C A Tegnér
ELEMENTÄR AUDIOLOGI en artikelserie av C A Tegnér Visserligen är företagssköterskans huvuduppgift på det audiologiska området inte att ställa diagnos utan att spåra upp och förebygga bullerskador, men
Process för hjärtinfarkt-post PCI-post CABG-patienter, Medicin- Rehabkliniken, Kiruna sjukhus
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Process för hjärtinfarkt-post PCI-post CABG-patienter, Medicin- Rehabkliniken, Kiruna sjukhus Berörda enheter Medicin/Rehab-kliniken, Primärvården. Syfte
Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.
Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef
III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem
III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma
Barnets öron och hörsel. HÖRSELKUNSKAP på BVC. Det är självklart. viktigt att höra 2016-04-01. Per Broms audiolog=hörselläkare Öronkliniken SUS
Barnets öron och hörsel HÖRSELKUNSKAP på BVC Per Broms audiolog=hörselläkare Öronkliniken SUS Spädbarns-OAE måste följas upp Barnhälsovården i Region Skåne har satsat på utbildning om hörsel och hörselmätning,
Vad händer när man börjar se dåligt?
Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,
HÖRSEL. Förekomst av hörselnedsättning. Stöd och samverkan
HÖRSEL Förekomst av hörselnedsättning Permanent hörselnedsättning på mer än 40 db beräknas finnas hos cirka 1,6 promille av nyfödda barn. Det finns goda vetenskapliga underlag för att prevalensen av hörselnedsättning
Vad är hörselnedsättning?
Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Hörselvården organiseras på många olika sätt i landet. Det finns också stora variationer när det gäller huvudmännens rutiner att ta ut avgifter för att prova ut hörapparater.
Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten
Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för
Hörselprojekt. Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering 2013-09-26.2014-02-14. Pia Uhlin leg. audionom
Sida: 1 av 13 Hörselprojekt Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering 2013-09-26.2014-02-14 Pia Uhlin leg. audionom Arbetsförmedlingen Rehabilitering till arbete Syn/Döv/Hörsel Väst Telefon: 010-487 62 04
Handledarträff 30 mars 2012 Hörsel och dövverksamhetens webbplats
Anette Marberg Webbredaktör, Hörsel- och dövverksamheten anette.marberg@vgregion.se Milijana Lundberg Webbredaktör, Hörsel- och dövverksamheten milijana.lundberg@vgregion.se Vad finns idag? Vad vill vi
YRSEL. Utbildningsdag ST-allmänmedicin 11 april 2019 Akademiska Sjukhuset. Gå till första sidan
YRSEL Utbildningsdag ST-allmänmedicin 11 april 2019 Akademiska Sjukhuset Yrsel 11 / 4-19 Inledning - Marie Thurfjell Central yrsel - Sven Jackmann Perifer yrsel - Marta Kisiel Fysioterapi vid yrsel - Marie
Öronspolning - Riktlinjer för behandling av vaxproppar i hörselgångar
2017-07-11 12433 1 (5) Öronspolning - Riktlinjer för behandling av vaxproppar i hörselgångar Sammanfattning Riktlinjen beskriver ansvarsförhållanden och rutiner vid behandling av patient med vaxpropp liksom
ELEMENTÄR AUDIOLOGI. fig 2 ledningsfelet är lokaliserat till dessa organ. fig 1 nervfelet är lokaliserat till dessa organ
ELEMENTÄR AUDIOLOGI en artikelserie av C A Tegnér Jag var inte riktigt nöjd med den här artikeln och det råkade jag nämna för en god vän som är författarproffs. Det kan du väl alltid släta över i ett förord,
Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse
Skriftligt prov för termin 7 enligt nya curriculum 12 januari 2006, kl. 08.oo 13.oo BERZELIISALEN OCH EKEN INSTRUKTION
Skriftligt prov för termin 7 enligt nya curriculum 12 januari 2006, kl. 08.oo 13.oo BERZELIISALEN OCH EKEN Provet består av fyra (4) fall: Fall 1 7 delfrågor sid.2-7 20 p Fall 2 8 delfrågor sid. 8-19 29
GUIDE OM ÅLDERSFÖRÄMRAD HÖRSEL, FÖR ANHÖRIGA
GUIDE OM ÅLDERSFÖRÄMRAD HÖRSEL, FÖR ANHÖRIGA Guiden innehåller information om försämrad hörsel, hörselundersökningen, om olika problem med hörseln och deras inverkan på att höra talet, samt om olika hjälpmedel.
Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat
Goda råd till dig som ska skaffa hörapparat Hej! Är det dags att skaffa hörapparat? Kanske bara en apparat eller kanske för båda öronen? Oavsett om du är nybörjare eller har hörapparat sedan tidigare kan
RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - hörselnedsättning
RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR - hörselnedsättning HÖRSELNEDSÄTTNING RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING AV MEDICINSK INVALIDITET Enligt Svensk Försäkrings tabellverk är medicinsk invaliditet vid total
Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Sinne och Psyke Skriftlig tentamen 18 april 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11 Claes:
Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5, 1, 2, 4 khz) lika med
Information till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många
Hörselscreening av 4-åringar inom BHV
Hörselscreening av 4-åringar inom BHV Linda Ivarsson, Leg audionom SUS, Audiologisk avd Malmö 2012 (reviderad 2014) 1 Vad är screening?... 4 1.1 Hörselscreening... 4 1.2 Nyföddhetsscreening med OAE Otoacustiska
Hö rselscreening av 4-a ringar inöm BHV
Hö rselscreening av 4-a ringar inöm BHV Linda Ivarsson, leg audionom, copyright. Får användas och kopieras fritt för klinisk verksamhet inom BHV Audiologisk avdelning, Skånes universitetssjukhus, Lund
Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering
2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Hälsokontroll allmän/utökad
Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:
Till dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Att höra eller nästan inte höra
Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt
YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?
Hämta bildspel: htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Hur kan vi höra? Varför hör vi? Hur hör vi? Varför hör vi inte? Vilka barn kan inte höra som andra barn? Hur hitar vi dessa barn? Varför hör vi? Vad använder
Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat
Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat Ett cochlea-/snäckimplantat (= CI) är en medicinsk-teknisk lösning som möjliggör ljuduppfattning för personer med grav hörselnedsättning eller dövhet beroende
Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals
INSTRUKTION 3 (45) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 9 2 EXTERN OTIT... 9 2.1 Behandling...9 2.2 Remiss till ÖNH-mottagning...9 2.3 Bakgrund... 10 3 UTSTÅENDE ÖRON... 10 3.1 Behandling... 10 3.2 Bakgrund... 10 4
MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner
MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20
HÖRHJÄLPMEDEL 22 06 22 06 06 KROPPSBURNA HÖRAPPARATER 22 06 12 I - ÖRAT - APPARATER 22 06 15 BAKOM - ÖRAT - APPARATER 22 06 18 TAKTILA HÖRHJÄLPMEDEL
HÖRHJÄLPMEDEL 22 06 22 06 06 KROPPSBURNA HÖRAPPARATER 22 06 12 I - ÖRAT - APPARATER 22 06 15 BAKOM - ÖRAT - APPARATER 22 06 18 TAKTILA HÖRHJÄLPMEDEL Förskrivare Au 22 06 21 HÖRAPPARATER SOM ANVÄNDS TILLSAMMANS
Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.
Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar
Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR
IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad
HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104
HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
hittills inhämtade anamnesen
Du jobbar som AT-läkare på vårdcentralen i Vivalla när Ferenc, 55 år, kommer till dig på öppna mottagningen. Han söker för återkommande smärtor i vänster fot, på stortåns ovansida och fotsulan, sedan cirka
Vad man kan tänka på vid en utprovning
Hörselteam barn och ungdom, Göteborg Vad man kan tänka på vid en utprovning Hur arbetar vi med diagnostik och habilitering av barn med benledda hörapparater? 2 Patientfall Emma Hyrenius, Maria Valo, leg
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren.
KOMMUNIKATION OCH INFORMATION 03 Synhjälpmedel 0303 Ljusfilter (absorbtionsfilter) 1(6) 0306 Glasögon och kontaktlinser Se riktlinje Glasögon och kontaktlinser (bidragsregler) 0309 Glas, linser och linssystem
Till dig som har knäledsartros
Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på
Information om Tinnitus
Information om Tinnitus Guide för att hjälpa dig förstå och hantera din tinnitus Innehåll Din hälsa och dina mål 4 Vad är det för ljud du hör? 5 Vad orsakar tinnitus? 6 Tinnitus och din hjärna 7 Finns
Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp
Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp 2011-05-27 4 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Svaren poängsätts med svarens fullständighet som grund. Besvara varje fråga på separat papper och skriv
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45