Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
|
|
- Malin Fredriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum Reviderad FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län har slutit en överenskommelse i juli 2007 gällande kostnadsansvaret för fotsjukvård för personer som bor i särskilt boende och är beviljade permanent boende som gäller från 1 december Överenskommelsen innebär att kommunen är skyldig att ersätta hela kostnaden för varje behandling. Ingen egenavgift får tas ut av den enskilde. Patienter som bor i eget boende betalar däremot patientavgift enligt regelverket. Remiss utfärdad av patientansvarig läkare krävs för all fotsjukvård. Vad som bör framgå av remissen beskrivs nedan. Endast fotsjukvårdare som är auktoriserade av Sjukvårds-och omsorgsnämnden i Norrtälje skall anlitas. Förteckning över godkända fotsjukvårdare enligt Vårdval finns på Norrtälje kommuns hemsida, tiohundraprojektet, Fotsjukvårds behandling sker företrädesvis på mottagning. Om medicinsk indikation föreligger kan fotsjukvård utföras som hembesök. Behov av rullstol för förflyttning är exempelvis inte tillräckligt skäl för hembesök. Fotsjukvård enligt Vårdval omfattar följande patientgrupper: Diabetespatienter typ I och II med befintliga eller begynnande komplikation i riskgrupp 2 och ytliga och läkta sår på foten i riskgrupp3 enligt nationella diabetesregistret Patienter med cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar förorsaka sårbildning Patienter med grava fotproblem inklusive missbildningar och felställningar förorsakade av reumatiska, ortopediska eller neurologiska sjukdomar Andra fotsjukvårdsfall av uttalad medicinsk natur, t.ex. svårare fall av nageltrång eller psoriasis med fotkomplikationer Nedanstående rekommendationer gäller för remiss/åtgärder för diabetespatienter till fotsjukvård Grupp 1 Låg risk Ingen remiss till fotsjukvård om det inte finns påtagliga problem. Stöd i egenvård ges företrädesvis från husläkarmottagningen/ diabetessjuksköterska. Årlig undersökning av foten med bedömning av cirkulation och nervfunktion. Information om egenvård, lämpliga skor och rökstopp. Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
2 2 (3) Riskgrupp 2 Remis till fotterapeut. Subventionerad fotvårdsbehandling 3-4ggr/år eller vid behov. Regelbunden undersökning av foten med bedömning av cirkulation och nervfunktion. Ortopediska hjälpmedel vid deformitet. Riskgrupp 3 och 4 Remiss till fotmottagning. Regelbunden undersökning av foten med bedömning av cirkulation och nervfunktion. Subventionerad fotvårdsbehandling upp till 10 gånger per år. Remittera följande till fotmottagning: - Alla fotsår (tag direkt telefonkontakt) - Misstänkt osteopati (tag direkt telefonkontakt) - Uttalad neuropati med grav derformitet och med begynnande sår - Cirkulationsnedsättning med ankeltryck <80-100mmHg och begynnande hot om gangrän Remissinnehåll - Uppgift om aktuella fynd i fotstatus - Tidigare sjukdomar och sociala förhållanden av betydelse - Beskriv diabetessjukdomen, eventuella komplikationer och behandlingen (metabol kontroll) - Beskriv såret, symtom på infektion allmänt eller lokalt. Ange svar på odling med resistensbestämning och om odlingen tagits under pågående antibiotikabehandling samt tidigare och pågående antibiotikabehandling - Misstanke om genomgången osteoartropati = osteopati, se nedan - Hb, SR, CRP, kreatinin, HbA1c och sårodling, eventuellt röntgensvar (inga prover vid akutremiss) - Lista på aktuella mediciner (samt insulindos) och eventuell läkemedelsöverkänslighet - Ansvarig läkare och sköterska på vårdcentral med telefon och faxnummer Riskgruppering, symtombeskrivning Grupp 1 - låg risk Friska fötter. Inga tecken på perifer neuropati, arteriell insufficiens, fotödem eller deformiteter. Undervisning om egenvård. Lämpliga skor och rökstopp.
3 3 (3) Grupp 2 - medelhög risk Fynd av: - Perifer neuropati - Förändringar såsom deformiteter, förhårdnader, hallux valgus, hammartår, rodnader - Pulsar i fötterna palpabla eller ankeltryck > mmhg - Regelbunden fotsjukvård och särskild observans på fötterna - Skokontroll - Ortopedtekniska hjälpmedel Grupp 3 och 4 - hög risk Grupp 3: Tidigare haft fotsår. Grupp 3 och 4: Pågående allvarlig fotsjukdom orsakade av infektion, ischemi alternativt Charcot-fot. Patienter i riskgrupp 3 och 4 kan dessutom ha: - Nedsatt arteriell cirkulation. Ej palpabla pulsar, ankeltryck < mmhg - Perifer neuropati föreligger - Uttalade fotdeformiteter, fotödem - Bristande förmåga till egenvård, t.ex. på grund av allvarligt nedsatt syn - Aktuella fotsår eller tidigare fotsår. Eventuellt tidigare amputation på grund av diabetes - Osteopati - se ovan - Täta kontroller hos fotterapeut och vid sår alternativt hotande sår, remiss till multidisciplinärt diabetesfotteam på sjukhus - Tät kontakt mellan fotterapeut, behandlande läkare och diabetessjuksköterska - Ortopediska hjälpmedel - Vid förekomst av sår och behov av remiss till multidisciplinärt diabetesfotteam remissinnehåll ovan - Vid misstanke om akut osteopati omgående totalavlastning, remiss till diabetesfotteam för ställningstagande till cirkulärgips - Infekterad fot. Omfattande djup infektion eventuellt med allmänpåverkan: akut remiss till diabetesfotmottagning vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge/Solna, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus, Södertälje sjukhus, Tiohundra Norrtälje sjukhus, Visby lasarett. Under jourtid akut remiss till akutmottagning på sjukhus.
4 4 (3) Regelverk för remisshantering Reglerna för remisshantering är fastställda i Hälso- och sjukvårdsnämnden och ska tillämpas i alla sammanhang där remisser förekommer. Dokument för remisshantering hämtas på Uppdragsguiden Stockholms läns landsting Remiss hämtas på Kopia på remiss med svar och hur många behandlingar som bedömts behövas skall sparas i omvårdnadsjournalen. REFERENSER Regelbok Vårdval fotsjukvård TioHundra 2010 VISS-medicinskt och administrativt stöd för primärvården SOSFS 2011:9 Överenskommelsen mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholm
5
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)
Sida 1 (5) 2016-01-20 FOTSJUKVÅRD MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (5) Innehåll Överenskommelse... 3 Ansvar...
Riktlinje Fotsjukvård
2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,
Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.
Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje. Innehåll: 1. Diabetesfot riskkategori. 2. Remiss till fotsjukvård.
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen
Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES
Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård
Landstinget i Kalmar län Planeringsenheten, Landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2016-08-30 Diarienummer 160300 Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård Förslag
DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder
Regional riktlinje för medicinsk fotvård
Regional riktlinje för medicinsk fotvård för patienter med diabetes mellitus, nedsatt blodcirkulation, förlamning eller grav känselnedsättning, reumatoid artrit, psoriasis Riktlinjer för utförare av hälso-
Registreringshandbok för fotsjukvårdsverksamhet 2015-01-01 Avdelningen för Närsjukvård
Registreringshandbok för fotsjukvårdsverksamhet 2015-01-01 Avdelningen för Närsjukvård Uppdaterad 2015-06-22 version 2.5 Page 1 Innehåll 1. Allmän information... 4 2. Kombikakod... 4 3. Produkter... 5
Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar
Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03
Fina fötter. - förebyggande fotvård
Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:
Sex år med diabetesprocessen på SÄS
Sex år med diabetesprocessen på SÄS Hur fungerar det? Hur profiterar patienter? Detlef Hess, processledare Lars Berg, diabetessjuksköterska Södra LEAN Älvsborgs FORUM Sjukhus i samarbete med Hur organiseras
Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning
Område: Gilitigt från och med 2009-01-01 Reviderad den Innehållsförteckning Specifika regler för området 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 06 03 12
Fotvårdsspecialist Nybesök
Fotvårdsspecialist Nybesök Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp Kompletterande kontakttyp VÅRDBEGÄRAN
Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS
Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes
Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro
Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men
Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta
Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden
. Ortopedtekniska hjälpmedel 1 (5) ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL DEFINITIONER OCH OMFATTNING Spinala ortoser Extremitetsortoser Extremitetsproteser Proteser utom extremitetsproteser Ortopediska skor Ortopediska
Handläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Beskrivning. Medicinska indikationer
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...
Kärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Författare: Gunilla Carlson Kjell, Utvecklingsenheten
Din rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Fotsjukvårdsverksamhet
RAPPORTERINGSANVISNING FÖR VÅRDVAL Fotsjukvårdsverksamhet Vårdval i Norrtälje Gäller fr o m 2014-09-01 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning... 2 2 Introduktion till registreringsrutin... 3 2.1
Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218
Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam
Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam September 2016 Jan Eriksson Inst. för Medicinska Vetenskaper och Sekt f Endokrinologi och Diabetes, VO Specialmedicin jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetesfoten Hälsoekonomiskt
Riktlinjer för akuta läkarbesök
Riktlinjer för akuta läkarbesök gällande från 2009-01-12 Komplettering till SAMORDNAD VÅRDPLANERING Rutiner vid samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Upprättad
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset
Diabetesfoten Jan Eriksson/Maria Svensson Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset Läkarprogrammet T6 ht 2016 jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetiska foten Hälsoekonomiskt
DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet
Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Bedömning av sår Checklista öppenvård
Akut remiss för slutenvård (akuten): Infekterat sår med feber + CRP-stegring Misstänkt abscess Sen eller ledengagemang Akut gangränhot Bedömning av sår Checklista öppenvård Checklista för bedömning och
Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Bilaga 5. Förslag till Regelbok för Fotsjukvård, 2009
Bilaga 5 Förslag till Regelbok för, Uppdrag fotsjukvård 1 Mål och inriktning Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador.
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?
Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för
lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Fastställt av OLA Gäller ej OLA Fastställt av Reo 200-0-09 Vårdsamverkan Reo sjuhärad Arbetsuppgifter för diabetesansvarig sjuksköterska (DA). Bilaga idor: Antal bilagor: Hälso- och sjukvården i södra
Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk bedömning vid skador orsakade av våldseller
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Berg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-02-19 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-04-10 1 (4) HSN 2018-0199 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet
Handläggare: Gunilla Larsdotter PaN 2015-02-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-20 PaN V1303-0128359 Principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet En kvinna opererade sin fot för tredje gången, till följd
Återföring. Remisshantering på närakut. Ärendet
Handläggare: Renate Cremer 1 (9) PaN 2015-09-17 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-07-09 PaN V1307-0320258 Återföring Remisshantering på närakut Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 8 maj 2014
Den geriatriska patienten vem är det?
Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Begäran komplettering av utredning i principärende
Handläggare: Renate Cremer 1 (7) PaN 2015-02-03 P 10 Begäran komplettering av utredning i principärende Remisshantering på närakut Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 8 maj 2014 ett principärende
Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm
2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella
Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom
Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
4. Uppdragsbeskrivning medicinsk fotvård
Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2016-11-29 Upphandlande organisation Västmanlands läns landsting Anette Öhrn Upphandling Medicinsk fotvård - LOV DU-UPP15-0194 Symbolförklaring: Texten ingår i
Särskilda boenden i Uppsala län, samarbete mellan läkare och sjuksköterskor, blanketter
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-10-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvården, Hälsa och habilitering Fastställt
15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN
15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplanering
Händelseanalys Patient med diabetes och fotsår som leder till amputation av tå
Datum: 2018-06-01 Händelseanalys Patient med diabetes och fotsår som leder till amputation av tå Analysledare: Region Östergötland 1 Sammanfattning Patienter med diabetesfötter är en riskgrupp som kräver
Vårdsamverkan FyrBoDal. Diabetesfotsår. Innehållsförteckning
Vårdsamverkan FyrBoDal Diabetesfotsår Innehållsförteckning Sid Målsättning. 2 Diabetesfoten... 3 Vad är en riskfot.. 3 Olika faktorer som kan orsaka fotsår hos diabetiker 4 Symtom och kliniska fynd. 6
Asylsökande samt papperslösa flyktingar
Lednings- och verksamhetsstöd 1 H A N D L Ä G G A R E D A T U M FLIK Avgiftshandboken 2012-04-26 28 B samt papperslösa flyktingar Innehåll Inledning sidan 2 Landstingets åtagande sidan 2 LMA-kort sidan
Del 4 Ortoser och proteser 06
Del 4 Ortoser och proteser 06 Ortopedklinikerna vid sjukhusen i Kalmar, Oskarshamn och Västervik har generellt ett delat kostnadsansvar/budget för de ortopedtekniska hjälpmedlen om inget annat anges i
Remissbedömning ortopedi, SÄS
2018-02-09 27047 1 (6) Sammanfattning Remiss från externa vårdgivare och egen vårdbegäran inkomna till ortopedkliniken bedöms enligt denna riktlinje. Akuta konsultremisser omhändertas av dagbakjour eller
Uppföljningsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens Bilaga Sid 1(5) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.
Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens UPPFÖLJNINGSPLAN Fotsjukvård Sid 1(5) Uppföljningsplan Syfte Uppföljning syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i avtalet samt syftar
Habilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
HITTA RÄTT VÅRD DIREKT
RÄTT VÅRD NÄRA DIG HITTA RÄTT VÅRD DIREKT När du eller en närstående blir sjuk är det tryggt att veta att det alltid finns vård nära dig. Det är hur pass medicinskt allvarlig din skada eller sjukdom är
Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 1 (5) HSN 1112-1505 Handläggare: Pernilla Andersson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 4 Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster
Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?
Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2
1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14
Regional riktlinje Remittering till medicinsk fotvård 2010 Innehållsförteckning 1 Egenvård... 3 1.1 Förebyggande behandling...3 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3 2.1 Målgrupper...3 2.2 Remiss...4
Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet
Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera
Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård
Egenvård Utfärdare/handläggare Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum 2009-09-25 Reviderad 2018-08-15 Arbetet med egenvård ska ske utifrån beskrivning i dokumentet:
[ ] Kriterier för god specialistvård för diabetes. Bakgrund
[2017-06-10] Kriterier för god specialistvård för diabetes Kriterier för god vård bygger på de nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige och andra officiella kunskapskällor om diabetes från
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2014-02-06 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
HITTA RÄTT VÅRD DIREKT
RÄTT VÅRD NÄRA DIG HITTA RÄTT VÅRD DIREKT När du, ditt barn eller en närstående blir sjuk är det tryggt att veta att det alltid finns vård nära dig. Det är hur pass medicinskt allvarlig din skada eller
Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola
INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 5 Dokumentets namn Riktlinje Blodtransfusion Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-08-10 Reviderad 2014-03-17 RIKTLINJE BLODTRANSFUSION
Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:
Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.
HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där
Personal och utbildning Antal medarbetare per förvaltning och bolag
Fördjupning av uppföljningsrapport 2017 Personal och utbildning Antal medarbetare per förvaltning och bolag Innehåll AB Stockholms Läns Landstings Internfinans... 3 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB...
16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN
16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Vårdanalys
Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar
Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Beredning: servicechef Leena Pääkkönen-Tarvainen, tfn , e-post
SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM FRÄMJANDE AV FOTHÄLSA SOHÄN 14.08.2018 90 Beredning: servicechef Leena Pääkkönen-Tarvainen, tfn 040 4899 992, e-post leena.paakkonen-tarvainen@porvoo.fi Ledamot Marianne Korpi
Regelverk för remissens väg genom vården
HSN 2010-01-26 P 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 Handläggare: Stefan Strandfeldt Regelverk för remissens väg genom vården Ärendet Idag skickas
Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Patientavgifter
Patientavgifter 2018-01-01 Varför gjordes en översyn? Möta utveckling och behov inom vården Förtydliga och förenkla regelverket för att underlätta tolkning och minska administration Omarbeta och förenkla