Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam
|
|
- Christian Christer Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam September 2016 Jan Eriksson Inst. för Medicinska Vetenskaper och Sekt f Endokrinologi och Diabetes, VO Specialmedicin jan.eriksson@medsci.uu.se
2 Diabetesfoten Hälsoekonomiskt viktigaste diabeteskomplikationen Vanligt! En majoritet av diabetes-pat drabbas någon gång av fotsår. Andra samtidiga sjukdomar Hög risk för funktionsnedsättning inkl svåra handikapp Amputationsrisk ökad ca 20 ggr pga diabetes
3 Utveckling av den diabetiska foten DIABETES Nervskada Skelettskada Felaktig belastning Ledskada Atheroskleros (=makroangiopati) Småkärlsskada (=mikroangiopati) Fotsår Infektion Risk för gangrän 3 och amputation
4 Diabetiska foten Neuropati - felaktig belastning 4
5 Diabetiska foten Benartärsjukdom (BAS) 5
6
7 Charcot
8 Fotundersökning, Nationella riktlinjer 2015
9 Sensorisk neuropati v Kuddkänsla i fötter v Ostadighet, yrsel v Fötterna känns kalla eller varma v Smärt-, beröringssinne nedsatta v Stocking (and glove) fördelning v Initialt ibland parestesier, ev smärta
10 Motorisk neuropati v v v Småmuskelatrofi i händer och fötter vm extensor digitorum brevis Fotvalvsdeformiteter: vförst främre tvärgående, sedan längsgående fotvalv planas ut; flexion och hyperextension i tårna Achilles, ev. patellarreflexer bort Mononeuropati v Ischemisk infarkt
11 Screening och Diagnos av Neuropati v Anamnes v Inspektion deformiteter, torr hud, förhårdnader, muskelatrofi v Monofilament-test v Vibrationssinne (stämgaffel, vibrameter, Vibra tip ) v Smärta och beröring v Senreflexer v Nervledningshastigheter v RR-intervall vid djupandning (autonom)
12 Ref: Undersökningspunkter
13 Behandling vid perifer neuropati Information. Egenvård, prevention av sår Vid hotande eller manifest sår: Avlastning, fotbäddar/skor/ortos/gips Ortopedkirurgi, ex deformiteter God metabol kontroll Symptomatiskt, ex TCA vid smärtsam neuropati
14 Benartärsjukdom vid diabetes Vanligt Tidig debut, snabb progress Kvinnor = män Diffus, distal utbredning, oftast bilateral Mindre vanligt med claudicatio och vilovärk. Bl a pga neuropati. Risk för sen upptäckt. Screening! Diagnos: Pulspalpation. Tåtryck lita ej på enbart ankeltryck/index pga stela kärl! Doppler/u-ljud. CTangio. MR-angio. Kritisk ischemi: Vilosmärta eller sår samt Syst tå-bt < 30 mm Hg eller ankel-bt < 50
15 Perifer cirkulation förslag till utredning Systoliskt ankeltryck/ ankel/arm-index Svårvärderat hos diab pga mediaskleros i underbenskärl Normalt säger inte mycket. Lågt = patol. < 100 mmhg, AI < 0.9 Högt talar för mediaskleros. AI > 1.3 Systoliskt tåtryck Prognostiskt bättre än ankel, sällan mediaskleros i fot Normalt > 80 mmhg, Tå/arm-index > 0,75 Lågt 40-80: utred vidare om ischemiska symptom 20-40: nedsatt läkningsförmåga, potentiell gangränrisk. Utred. < 20: usla läkningsbetingelser, kärlintervention behövs
16 Prevention/behandling upptrappande vårdnivå Friska fötter : Screening, egenvård Neuropati el BAS: + Preventiv fotvård Neuropati el BAS samt tidigare el begynnande fotskada: + Diabetesfotterapeut Pågående allvarlig fotskada med sår, gangrän, osteopati el djup infektion: + Fotteam (diabetesfotmott)
17 Fotteam Vanligen: Diabetes-fotterapeut, Diabetolog, Ortoped, Ortopedtekniker. Vid behov Kärlkirurg, Infektionsläkare,Gipstekniker, Diabetessköterska etc
18 Organisation i Uppsala Primärvård (T2D inkl de flesta fotproblem) Diabetesmottagning, AS Fotvårdare, ofta privat Medicinska fotterapeuter, AS Infektion Slutenvård Sår- och gangrän-mott Ortopedi Kärlkirurgi (konsult, interventioner) Diabetesfot-mott Multidisciplinärt team Ortoped, diabetolog, infektionsläk, fotterapeut, ortopedtekniker m fl Samordnande funktion Fn ortopedmott
19 Holistiskt perspektiv! Inte bara fötterna. Metabol kontroll. HbA1c, glukoskurvor Optimering, justering eller insättning av insulin? Kontraindikationer? ex metformin, SU vid njurinsuff Övriga riskfaktorer Kontroll av lipider, blodtryck, hemostas, fetma, rökning Ytterligare åtgärder? Kärl-utredning, -intervention? Neuropati monofilament för snabbtest Misstänkt Charcot Icke-diabetiska lesioner diff-diagnos! Multisjuka pat, andra diab-komplikationer, ödem mm
20 Kärlbedömning - benartärsjukdom Diabetolog/Allmänmedicinare kärlkirurg Anamnes Smärtor, ansträngning, vilovärk? Sår, duration, läkning? Kyla Status - tumregler Ingen palp fotpuls kan vara arteriell insuff, undersök närmare. Någon palp fotpuls per fot ej allvarlig arteriell insuff Övrigt: temp, behåring, missfärgning, glansig hud, mjukdelsatrofi
21 SysToe Halvautomatisk mätare Lätt att använda Mätning tar ca 5 min 2 st hos våra fotterapeuter Finns med vid Diabetesfotmottagning Mätning kan bokas hos fotterapeuterna Enkel tåtrycksmätning, vid Diabetesmott och Diabetesfotmott
22 Perifer cirkulation - utredning Systoliskt ankeltryck/ ankel/arm-index Svårvärderat hos diab pga mediaskleros i underbenskärl Normalt säger inte mycket. Lågt = patol. < 100 mmhg, AI < 0.9 Högt talar för mediaskleros. AI > 1.3 Systoliskt tåtryck Prognostiskt bättre än ankel, sällan mediaskleros i fot Normalt > 80 mmhg, Tå/arm-index > 0,75 Lågt 40-80: utred vidare om ischemiska symptom 20-40: nedsatt läkningsförmåga, potentiell gangränrisk. Utred. < 20: usla läkningsbetingelser, kärlintervention behövs
23 Akut remiss! Misstanke om allvarliga tillstånd med risk för gangränutveckling och amputation > akut handläggning (ofta inläggning) Akut Charcot-fot Akut djup infektion Kritisk ischemi Sår som ter sig arteriellt eller Ischemisk vilosmärta (särsk nattetid) och Syst tåtryck < 30 mmhg eller Syst ankeltryck < 50 mmhg (sällan, pga mediaskleros)
24 Screening med tåtryck är känsligare än med ankeltryck. Studie av diabetespatienter och kontroller, alla utan känd perifer artärsjukdom Sahli D et al, Angiology 55:
Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset
Diabetesfoten Jan Eriksson/Maria Svensson Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset Läkarprogrammet T6 ht 2016 jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetiska foten Hälsoekonomiskt
Läs merNationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs merDen diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Läs merDIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!
DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning
Läs merVårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merDIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet
Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merKärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund
Läs merFOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)
Sida 1 (5) 2016-01-20 FOTSJUKVÅRD MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (5) Innehåll Överenskommelse... 3 Ansvar...
Läs merUtbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Läs merDiabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro
Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men
Läs merRiktlinje Fotsjukvård
2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,
Läs merFotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS
Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes
Läs merDIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder
Läs merUtredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård
Landstinget i Kalmar län Planeringsenheten, Landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2016-08-30 Diarienummer 160300 Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård Förslag
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal. Diabetesfotsår. Innehållsförteckning
Vårdsamverkan FyrBoDal Diabetesfotsår Innehållsförteckning Sid Målsättning. 2 Diabetesfoten... 3 Vad är en riskfot.. 3 Olika faktorer som kan orsaka fotsår hos diabetiker 4 Symtom och kliniska fynd. 6
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merVar steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.
Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje. Innehåll: 1. Diabetesfot riskkategori. 2. Remiss till fotsjukvård.
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Läs merFotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES
Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES
Läs merDiabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?
Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för
Läs merBedömning av sår Checklista öppenvård
Akut remiss för slutenvård (akuten): Infekterat sår med feber + CRP-stegring Misstänkt abscess Sen eller ledengagemang Akut gangränhot Bedömning av sår Checklista öppenvård Checklista för bedömning och
Läs merHur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?
Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merVårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs mer1 Egenvård... 3. 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3. 3 Medicinska tillstånd... 5. Patientinformation... 13. Remiss...14
Regional riktlinje Remittering till medicinsk fotvård 2010 Innehållsförteckning 1 Egenvård... 3 1.1 Förebyggande behandling...3 2 Indikation för medicinsk fotvård... 3 2.1 Målgrupper...3 2.2 Remiss...4
Läs merRegional riktlinje för medicinsk fotvård
Regional riktlinje för medicinsk fotvård för patienter med diabetes mellitus, nedsatt blodcirkulation, förlamning eller grav känselnedsättning, reumatoid artrit, psoriasis Riktlinjer för utförare av hälso-
Läs mer[ ] Kriterier för god specialistvård för diabetes. Bakgrund
[2017-06-10] Kriterier för god specialistvård för diabetes Kriterier för god vård bygger på de nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige och andra officiella kunskapskällor om diabetes från
Läs merForebyggning av fotsår hos personer med diabetes
Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Ulla Hellstrand Tang, Ortopedteknik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,Göteborg Illustrationer: Pontus Andersson 1 2 1960 talet Brand P 3 1989 4 1998 5
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merFotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015
Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys
Läs merVårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Läs merDIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala
DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt
Läs merTyp 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet
Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Fastställt av OLA Gäller ej OLA Fastställt av Reo 200-0-09 Vårdsamverkan Reo sjuhärad Arbetsuppgifter för diabetesansvarig sjuksköterska (DA). Bilaga idor: Antal bilagor: Hälso- och sjukvården i södra
Läs merBenartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling
Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Gun Jörneskog Karolinska Institutet Danderyd Hospital Stockholm Namn Efternamn 18 mars 2013 1 Benartärsjukdom (PAOD) PAOD ökar med åldern; hög
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merDiabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infektion Mars 2015. Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett
Diabetesfotsår, DFS Utbildningsdagar Infektion Mars 2015 Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett Diabetesfotsår, DFS Askungen i patientvården? Diabetesfotsår, DFS Askungen
Läs merForebygging av fotsår med ortopediteknikk
Forebygging av fotsår med ortopediteknikk Ulla Hellstrand Tang, leg. Ortopedingenjör Department of Orthopaedics, Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg,
Läs merVårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.
Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. jarl.hellman@akademiska.se
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merGångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när
Gångtoleranstest Görs det 2015 och i såfall när Torsdag den 22 oktober 2015 Anita Wisén Bakgrund Tidigare var gångtoleranstest en relativt vanlig undersökning bl. a. för objektiv värdering av patientens
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merFotvårdsspecialist Nybesök
Fotvårdsspecialist Nybesök Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp Kompletterande kontakttyp VÅRDBEGÄRAN
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merDiabetes och fotvård
DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas
Läs merFakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Läs merDiabetesfotdag Utan foton
Diabetesfotdag 2018-05-08 Utan foton Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. E-mail: britt-louise.s.andersson @kronoberg.se Diabetes och fotsår maj 2018 En
Läs merRåd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41836 Fastställandedatum: 2012-02-13 Giltigt t.o.m.: 2016-02-13 Upprättare: Anette E Edlund Fastställare: Lars Åke Berndalen Råd angående handläggning
Läs merPerifer kärlsjukdom - handläggning
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef
Läs merVärmemätning för diagnos av begynnande fotproblem vid diabetes
Värmemätning för diagnos av begynnande fotproblem vid diabetes Metodöversikt samt försöksanvändning av fotindikatorn SpectraSole Pro 1000 Kerstin Roback CMT Rapport 2009:1 Omslag och layout: Sussanne A.
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merMedicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter
Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober
Läs merGapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård
1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering
Läs merFina fötter. - förebyggande fotvård
Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Författare: Gunilla Carlson Kjell, Utvecklingsenheten
Läs merVibrationer och hälsah
Vibrationer och hälsah Förekomst 350 000 exponerade för handhållna vibrationer, 35 000 under minst 25% av arbetstiden (SCBs( arbetsmiljöstatistik 2007) 34-64% vita fingrar bland skogsarbetare Lars-Gunnar
Läs merKODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)
KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har
Läs mer1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).
Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får
Läs merAtt praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.
Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla
Läs merUtbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset
Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs mer32 Fötter, sår. Huden är vårt viktigaste immunförsvar! Inga sår Ingen amputation!
32 Fötter, sår 2018-03-22 diabeteshandboken.se Målsättning och hur vi når dit Målsättningen är att minska antalet patienter som drabbas av smärttillstånd, fotdeformiteter, sår och amputationer. Detta arbete
Läs merDiabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös
Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer
Läs merTyp 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning
Läs merDX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merTIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2009
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merLunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218
Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick
Läs merSysToe Svensk bruksanvisning feb 2017 Sid 1/5 Normal tå: AUTO MODE två manschetter (tryck & sensor) 1 2
SysToe Svensk bruksanvisning feb 2017 Sid 1/5 Normal tå: AUTO MODE två manschetter (tryck & sensor) 1 2 Patienten skall vila liggandes under 10 minuter i ett inte för kallt rum, gärna med temperatur mellan
Läs merFrågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.
Frågor inom ortopedi OSCE 20110513 SP-fråga Diskbråck L4-L5. För övrigt väsentligen frisk patient med ett par tidigare episoder med ryggvärk. Sedan 2 veckor tillbaka ånyo viss värk i ryggen, men ffa utstrålande
Läs merKärlkirurgi. Jonas Malmstedt
Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,
Läs merFÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD
FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd
Läs merartärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion
arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet
Läs merMed ögon i fokus, gammalt och nytt. Februari 2018 Lena Rung, överläkare, ögonmottagningen Helsingborg
Med ögon i fokus, gammalt och nytt Februari 2018 Lena Rung, överläkare, ögonmottagningen Helsingborg Administration Eget VO sedan januari 2018, tf verksamhetschef Pelle Blidberg, MLA dr Maria Tyrberg Vårdval
Läs merGulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad
Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet
Läs merDelexamination 1 VT Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar
Delexamination 1 Kortsvarsfrågor VT 2011 Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar Skriv svaren i svarshäftet! Om vi efterfrågar t.ex. 3 åtgärder skriv då bara 3 åtgärder. Skriver
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merVilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Läs merOrtopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar
Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03
Läs merDiabetesfoten hos inneliggande strokepatienter: risk, omfattning, och omvårdnadsåtgärder
Diabetesfoten hos inneliggande strokepatienter: risk, omfattning, och omvårdnadsåtgärder AHMED HUSSEIN Leg sjuksköterska Mastersprogrammet i Omvårdnad Examensarbete i omvårdnad Master 30 hp (120 hp) Mastersprogrammet
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merDel 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merResultat på OSCE Termin 6,
Resultat på Termin 6, Examinator: Student: Bo Carlberg CAS-ID xxxxxxx xxxxxxx@student.umu.se Totalpoäng på 96 poäng av maximala 120 p (80,0 %) Det krävs 70 % totalt för godkänt på Du är Godkänd på denna
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen
I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1
Läs merBilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar
Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs merManual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd
Manual Checklista beslutsstöd Checklista beslutsstöd är ett verktyg för sjuksköterskor som ska användas vid bedömning av försämrat hälsotillstånd hos personer med kommunal hälso- och sjukvård, där en planering
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs mer