Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team Kl Blå Korset
|
|
- Ann Bergström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team Kl Blå Korset
2 Program Inledning. Programråd diabetes Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl Hellman, öl, Akademiska sjukhuset Kaffe Diabetes och munhälsa samband och behandlingsstrategier Pia Gabre, cheftandläkare, docent, Folktandvården Uppsala Öppna jämförelser: hur jobbar ni med dessa? Grupper Lunch på Blå Korset Hur uppnår vi en för patienten likvärdig vård inom länets primärvård? Hur kan NDR-data och öppna jämförelser hjälpa oss att skapa en likvärdig vård? Kaffe Är FreeStyleLIBRE något för primärvården? Direktöverföring av NDR-data, Maria Söderberg Enköpings lasarett Sammanfattning
3 Uppsala län har startat ett PROGRAMRÅD DIABETES Programrådet består av representanter från kommun, primär-och slutenvård samt patientorganisationen
4 Ledamöter Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, ordförande Krister Gustafsson, Lasarettet i Enköping, samordnande diabetessköterska Elisabeth Sörman, Bålsta vårdcentral, samordnande diabetessköterska Anja Vidmark, Akademiska sjukhuset, diabetessköterska Britt-Inger Bergström, Akademiska sjukhuset, diabetessköterska Birgitta Mogård, Hälsa-och habilitering, samordnare Hans-Erik Johansson, Primärvården, distriktsläkare Anna Wåhlén, Primärvården, diabetessköterska Pia Algotsson, Kåbohälsan, distriktsläkare Jan Eriksson, professor, Uppsala universitet Per-Ola Karlsson, professor, Uppsala universitet Linda Bejersten, Enköpings kommun, bitrmedicinsk ansvarig sjuksköterska Monica Brundin, Uppsala kommun, medicinsk ansvarig sjuksköterska Agneta Roos, ledningskontoret, tandläkare, enheten för kunskapsstöd Henrik Toss, ledningskontoret, ordfi läkemedelskommittén Agneta Eklund, ledningskontoret, chef enheten för kunskapsstöd Marianne Sandberg, fotvårdsspecialist Nina Olofsson, dietist Patientföreträdare, Anita Andersson
5 Programrådets uppdrag Det övergripande målet är en god diabetesvård i hela länet Att samverka med diabetesråd inom övriga landsting i Uppsala- Örebroregionen och verka för god och jämlik vård diabetesvård i hela regionen I uppdraget ligger att hantera de resultat inom diabetesormrådetsom presenteras i öppna jämförelser speciellt de indikatorer där en stor förbättringspotential finns
6 Inom programrådet har man under 2015 inrättat ett projekt med två Diabetessamordnare på vardera 50 %
7 Diabetessamordnarnas uppdrag består bl.a. av att; Samordna diabetesvården i Uppsala län och bygga vårdkedjor Utveckla samverkan mellan primärvård, slutenvård och kommunal verksamhet
8 Forma ett lokalt vårdprogram utifrån de nya Nationella Riktlinjerna tillsammans med rådet Vara ett praktiskt stöd för vårdcentralerna och de kommunala enheterna Initiera nätverksträffar och samordna fortbildningar Stödja arbetet för en utökad registrering och användandet av NDR data
9 Hemsidan Arbetsrum Diabetesvårdens utveckling!
10 Framgångsfaktorer i diabetesvården -Inspiration för utveckling av diabetesvården
11 Vårdenhetens arbete 1) Fokus på patientens målvärden 2) Riktade insatser till patienter med sämre värden (tillgång till diabetessjuksköterska & arbete i team 3) Enhetens resultat är ständigt på agendan
12 Huvudmannens arbete 4) Tillgänglig kunskap & tydliga förväntningar 5) Uppföljning & återkoppling av resultat 6) Området prioriteras med långsiktigt förbättringsarbete 7) Ägarskap för resultat & fokus på prevention
13 Uppdrag för nationella programrådet diabetes Det nationella programrådet för diabetes etablerades med uppgift att identifiera variationer i praxis och ta fram förslag till åtgärder, exempelvis gemensamma kunskapsunderlag och nationella vårdprogram. Landstingens resurser kunde samutnyttjas och användas mer kostnadseffektivt. Till exempel genom att omsätta Nationella riktlinjer till gemensamma vårdprogram för ökad implementering av bästa tillgängliga kunskap och därmed förbättra möjligheterna till en mer jämlik vård.
14 Nationella Programrådet Behandlingsstrategi Typ 2-diabetes
15 Behandlingsstrategi Typ 1-diabetes
16 Vårdprogram - äldre och diabetes
17 Grupputbildning Typ 2-diabetes Faktaguide
18 Grupputbildning Typ 2-diabetes Handledarmanual
19 Diplomerad Webbutbildning för omvårdnadspersonal vård av äldre med diabetes Du som omvårdnadspersonal i kommunal omsorg, hemsjukvård och vårdboende har möjlighet att öka din kompetens genom en kostnadsfri webbutbildning om äldre med diabetes. Lättillgänglig och flexibel utbildning Kostnadsfria utbildning
20 Nationella Diabetesteamet * Diabetesförbundet * Svensk Förening för Diabetologi * Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes * Svensk Förening för sjuksköterskor i Diabetesvård * Dietisternas Riksförbund
21 10 punkter som Nationella Diabetesteamet lyfter fram Stöd för barn, ungdomar och närstående Övergång från barn- till vuxenmottagning Samarbete mellan sjukvård och andra insatser i samhället Satsningar på olika grupper Certifiering av vårdgivare
22 forts Tillgång till nya läkemedel Tillgång till tvärprofessionell vård Kompetens i omvårdnad Tillgång till tekniska hjälpmedel Preventiva insatser
23 Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer 2015
24 Centrala rekommendationer områden Att förebygga typ 2-diabetes. Att förebygga diabeteskomplikationer. Patientutbildning. Att följa och kontrollera blodglukosnivån. Allvarliga fotproblem
25 Nationella riktlinjer Så tas de fram och används: Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 är bäst och 10 är sämst
26 Att förebygga typ 2-diabetes Stöd till förändrade levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditetsdiabetes Att förebygga diabeteskomplikationer Behandling med lipidsänkande läkemedel
27 Att förebygga diabeteskomplikationer Behandling vid högt blodtryck Att förebygga diabeteskomplikationer Rökstopp Att förebygga diabeteskomplikationer Fysisk aktivitet (typ 2) (typ 1)
28 Att förebygga diabeteskomplikationer Intensivbehandling för att sänka HbA 1c Typ 1 1c -nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom Att förebygga diabeteskomplikationer Årlig undersökning av albumin i urinen Att förebygga diabeteskomplikationer Ögonbottenundersökning Hälso-och sjukvården bör erbjuda ögonbotten-fotografering vart tredje år vid typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom.
29 Att förebygga diabeteskomplikationer Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning Hälso-och sjukvården bör erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m 2 ) erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med fetma (BMI 35 till 40 kg/m 2 ) och svårigheter att uppnå glukos-och riskfaktorkontroll.
30 Patientutbildning Patientutbildning i grupp Hälso-och sjukvården bör erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2- diabetesmed stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 1- diabetesmed stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrundtill personer med diabetes.
31 Att följa och kontrollera blodglukosnivån Egenmätning av blodglukos Hälso-och sjukvården bör erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 1- eller typ 2- diabetes som behandlas med insulin erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin vid specifika situationer, såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Hälso- och sjukvården kan erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin.
32 Att följa och kontrollera blodglukosnivån Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2-diabetes metformin som monoterapi om det inte finns intolerans eller kontraindikationer erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin som tillägg till metformin erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin, repaglinideller sulfonureidersom monoterapi. erbjuda personer med typ 2-diabetes repaglinideller sulfonureidersom tillägg till metformin.
33 Att följa och kontrollera blodglukosnivån Insulinbehandling vid typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda NPH-insulin, kombinationsinsulin eller måltidsinsulin (med eller utan NPH-insulin) till personer med typ 2-diabetes och otillräcklig glukoskontroll av peroral behandling och utan problem med nattlig hypoglykemi. erbjuda insulin detemir eller insulin glargin till personer med typ 2- diabetes, om behandling med NPH-insulin ger upprepade nattliga hypoglykemier.
34 Att följa och kontrollera blodglukosnivån Munhälsa Hälso-och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit.
35 Allvarliga fotproblem Multidisciplinärt fotteam Hälso-och sjukvården bör erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteammed specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan till personer med allvarliga komplikationer i fötterna, såsom svårläkta fotsår, infektioner och fotdeformiteter
36
37 SDSU Sällskapet Diabetesintresserade sjuksköterskor i Uppsala län
38
39 Nästa heldagsutbildning för DAL och DAS kommer ske den 1/ ! Boka av redan nu!
Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård
1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering
Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015
Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering
Kunskapsstyrning exempel Diabetes
Kunskapsstyrning exempel Diabetes Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör 2015-10-07 Kunskapsstyrning Bästa möjliga kunskap vid varje möte Gör det lätt att göra rätt Lärande organisation Kunskapsstyrning
Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Din rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen
Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet
Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera
Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot
Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Nationella programrådet för
Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning
Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning marianne.lundberg@skane.se Diabetessjuksköterska, Endokrin, Sus, Malmö Diabetessamordnare, Region Skåne Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,
2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm
2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella
Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander
Diabetes i Kronoberg Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer 2018-05-08 Maria Thunander Nya Riktlinjer för Diabetesvården 2017 Läkemedel vid typ 2 diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda
Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version
Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-6-19 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2014 Förord I dessa nationella riktlinjer
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 9 Enkäter till landstingsledningar, sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna, primärvårdsenheter samt kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens
Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar
Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES För en jämlik och kunskapsbaserad vård 1 Mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård Landsting och regioner har tillsammans etablerat nationella programrådet för diabetes
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version
1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård
Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten
Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7
Uppföljande granskning av diabetesvården. Region Gävleborg
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljande granskning av diabetesvården Malou Olsson Ellen Håkansson December 2018 Innehåll Sammanfattning... 2 1.1. Rekommendationer... 5 2. Inledning... 6 2.1. Bakgrund...
Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-274-3 Artikelnummer 2015-2-3 Omslagsfoto Matton Sättning Edita Bobergs AB Tryck Edita Bobergs, Falun, februari 2015
Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet
Sunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus
Sunderbyn 28/3 2018 Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus Diabetes är flera sjukdomar Typ 1 diabetes Autoimmun sjukdom, vanligast att insjukna i tonåren, men kan ske hela livet. Måste
Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm
Implementering - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm Nationell strategi för god vård Systematiska kunskapsöversikter Nationell uppföljning Nationella riktlinjer
Verksamhetsberättelse 2017
Verksamhetsberättelse 2017 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (7) 1. Möten
Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström
Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans
Verksamhetsberättelse 2016
Verksamhetsberättelse 2016 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (6) 1. Möten
Politisk viljeinriktning diabetes
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å
Programråd Palliativ vård. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: 190129 Verksamhetsplan 2019 Programråd Palliativ vård Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Martin Dreilich, Ordförande Mia Grillfors Mård, Samordnare Bakgrund
[ ] Kriterier för god specialistvård för diabetes. Bakgrund
[2017-06-10] Kriterier för god specialistvård för diabetes Kriterier för god vård bygger på de nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige och andra officiella kunskapskällor om diabetes från
Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?
Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?
Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen
Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?
Världsdiabetesdagen 2017-11-14: Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården? Claes-Göran Östenson, Professor, Karolinska Institutet och Ordförande, Nationella Programrådet
Minnesanteckningar vid möte med Dalarnas diabetesråd
Minnesanteckningar vid möte med 2015-11-26 Närvarande: Anna Garmo, Stina Ehrling, Gunnar Svärd, Mari Steger, Ruusu Ketonen, Roger Larsson, Sara Gillizdotter, Ulrika Myrholm, Britt-Maria Johansson, Bernice
Revisionsrapport Diabetesvården
www.pwc.se Revisionsrapport Diabetesvården Lars-Åke Ullström Augusti 2015 Region Gävleborgs revisorer Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 6 1.1. Bakgrund... 6 1.2. Revisionsfråga och
Deltagare Borlänge: 76 personer. Deltagare Mora: 51 personer. Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer.
Deltagare Borlänge: 76 personer Deltagare Mora: 51 personer Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer. 2 sista föreläsningarna toppen, tänkvärt. OTA önskar diskussion ang. fotinlägg som
Projektplan - Diabetes
Projektplan - Diabetes 2010-12-21 Diabetes ett bättre liv, börja nu! Bakgrund Socialstyrelsen har utkommit med Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2010 som ett stöd för styrning och ledning för dem
Avvikelsehantering avseende vård i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-09-28 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
Framgångar, hinder och innovation
Framgångar, hinder och innovation Program 4 D Diabetesprimärvårdsprocessen Program 4D diabetesprimärvårdsprocessen Marina Stenbäck Anna Ugarph Morawski Kaija Seijboldt Marina Taloyan Kunskapsteam Diabetes
Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats
1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!
2016-07-08 K.Johansson Nyhetsbrev diabetes Juli 2016 1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar 2016-17 från 1 januari! Inrapporteringen pågår och 105 patienter är inrapporterade, vilket innebär att
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från
Avvikelsehantering avseende vård i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01
BLÅBOK. för bättre diabetesvård
BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som
BLÅBOK. för bättre diabetesvård
BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som innefattar personer med diabetes
Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt
Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
BLÅBOK för bättre diabetesvård
BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård 3:e omarbetade upplagan. Tryckt i juni 2016. INNEHÅLL FÖRORD... 4 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 6 VÅRA 10
BLÅBOK för bättre diabetesvård
BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård INNEHÅLL FÖRORD... 4 NATIONELLA DIABETESTEAMET... 5 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 10 FRÅGOR OCH SVAR OM
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård
Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård Enkäten riktar sig till verksamhet med ansvar för diabetesvården i alla landets kommuner och i stadsdelarna i Göteborg, Malmö
Nya na&onella riktlinjer 2015
Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,
Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017
LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet
Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens
Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2
Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES Upplysningar om innehållet: Christoffer Martinelle, christoffer.martinelle@skl.se
Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Regionala diabetesrådet (RDR)
Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars
Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes
Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och
Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård
Landstinget i Kalmar län Planeringsenheten, Landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2016-08-30 Diarienummer 160300 Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård Förslag
Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro
Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk Nationella programrådet
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Redovisning av 2017 års verksamhet
Redovisning av 2017 års verksamhet Regionalt råd Astma/KOL Christer Jansson, ordförande i Regionalt Astma/KOL-råd Ulrike Spetz-Nyström, samordnare i Uppsala Astma/KOL-råd Innehållsförteckning 1. 2017 års
KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom
Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne
1 Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2016-09-15 Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne *Flash glukosmätningssystem Rekommendation
Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Producentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Antidepressiva och risk för hyponatremi. Hydroxizin (Atarax)
Typ 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL
Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Mats Arne, med dr, forskningsledare, specialistsjukgymnast / Kersti Theander, docent, forskningschef Landstinget i Värmland, Kunskapscentrum Centrum
Diabetes i primärvården 2013
Diabetes i primärvården 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Telefon: 08-737 40 40 Datum: 2014-08-29 Diarienummer: HSN 1402-0274 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Metod... 8 Några
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Inledning
13/3 2018 Program 10.00-10.20 Inledning Marianne Gjörup, Karina Flodström 10.20-11.20 Mångkulturella aspekter och Diabetes Nouha Saleh Stattin 11.20-11.25 Pausgympa/de som ska gå på fotseminarium går till
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Diabetesvård i Västerbotten
Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från