Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
|
|
- Marianne Fransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth Sörman, diabetessamordnare
2 Sammanfattning/Slutsats Bakgrund Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom med svåra, ibland livshotande akuta och kroniska komplikationer, kräver en betydande och kvalificerad insats av den som har sjukdomen. Hen måste ha tillräckliga kunskaper för att känna sig trygg och självständigt i sin egenvård. Modern behandling av diabetes mellitus bygger på ett samspel mellan den som har diabetes och det vårdteam som har ansvaret för personens behandling och omvårdnad. Ungefär personer har diabetes i Sverige idag och av dem har procent typ 2- diabetes. Det finns dessutom ca i Sverige som har sjukdomen utan att veta om det. Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården är att de ska bidra till en god och jämlik vård i landet. Riktlinjerna som omfattar typ 1 och typ 2-diabetes ger rekommendationer på vad hälso- och sjukvården bör göra och vilken vård bör erbjudas till personer med diabetes mellitus. Möjligheterna till goda resultat ökar när diabetesvården bedrivs strukturerad, och patient samt behandlare tillsammans följer upp insatserna. Syftet med diabetesrådet är att verka för en god vård för personer med diabetes i Region Uppsala genom att se till att vården är kompetensbaserad, ändamålsenlig, säker, effektiv och jämlik. Detta görs bland annat med regelbundna analyser av de olika indikatorerna som registreras i NDR, det Nationella Diabetes Registret, och rådet har valt att speciellt följa fyra indikatorer. En annan uppgift är att implementera Socialstyrelsens riktlinjer, upprätta vårdkedjor, fortbilda personalen och skapa gemensamma riktlinjer. Region Uppsala har två sjukhus, Enköpings lasarett samt Akademiska sjukhuset. Hälften av vårdcentralerna drivs i privat regi. Prevalensen för diabetes ökar både på grund av att diabetes typ 2 kryper ner i åldrarna, personer med diabetes lever längre och en ökad inflyttning av personer från andra länder som har diabetes typ 2. Vad gäller diabetes typ 1 så ligger Sverige som nummer två i incidens efter Finland. Det sker en kontinuerlig utökning av läkemedel både för typ 1 och typ 2-diabetes samt en ständig utveckling av nya diabetestekniska hjälpmedel, vilket ställer stora krav på diabetesteamens och övrig personals ökade kunskap om hur dessa skall användas. Organisation/processbeskrivning Region Uppsala startade Programråd Diabetes januari Rådet består av representanter av diabetesteam från primär- och slutenvård samt patientorganisationen och medicinskt ansvarig sjuksköterska från två kommuner. Programrådet drivs av överläkare Jarl Hellman tillsammans med diabetessamordnarna Elisabeth Sörman och Violeta Armijo del Valle. Fyra möten har hållits under året och ordförande och samordnarna har dessutom ett antal mellanliggande möten. Rådsmedlemmarna arbetar även kliniskt med diabetes.
3 Antal patienter ( ) Enligt PV-kvalitet, samt inrapporterade till NDR från primärvården ( ) Måluppfyllelse enligt verksamhetsplan Data visar att vissa av de valda indikatorerna har förbättrats samt att vissa behöver arbetas vidare med. I samband med team-möten visas alltid vårdcentralernas egna data samt diskussioner förs hur man kan lära av varandra. Det saknas diabetessjuksköterskor på ett flertal mottagningar samt där det finns någon diabetessjuksköterska saknas det oftast tillräcklig med tid till det antal patienter som är listade med diabetes på mottagningen, enligt rekommenderat ledtal (maximalt 400 patienter på 100 % diabetessjuksköterska). Genomförda aktiviteter En vårdöversikt uppdateras kontinuerligt för att samla relevanta dokument och underlätta för diabetesteamen att hitta konkreta rekommendationer. En del av vårdöversikten riktar sig till personer med diabetes, deras anhöriga och invånarna. En lokal utbildning för medicinska fotterapeuter har hållits i två steg under våren respektive hösten, för att dessa skall kunna söka avtal med Region Uppsala. Diabetessamordnarna har inbjudit till nätverksmöte för diabetessjuksköterskor samt även deltagit i nätverksmöte för fotterapeuter som har avtal. Tanken är att hålla dessa möten en gång per termin med respektive grupp. Fortbildning har hållits av samordnarna åtta gånger för läkarstudenter samt tre gånger för nyanställda sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset. En av samordnarna deltar i upphandlingsmöte för medicintekniska hjälpmedel. Deltagande i möte med andra samordnare nationellt har skett vid två tillfällen och med samordnarna i Uppsala-Örebroregionen vid två tillfällen. Besök på sex vårdcentraler har skett enligt önskemål för att diskutera rutiner, uppsatta indikatorer och nyheter inom diabetesvården. Genomgång av hur personalen själv kan ta fram sina data för att analysera och arbeta med dessa har gjorts. Två möten med fortbildning för sjuksköterskor har genomförts inom den kommunala verksamheten. En enkät har skickats ut till samtliga vårdcentraler med frågor om de har en diabetessjuksköterska samt i så fall i vilken omfattning hen arbetar med personer som har diabetes och vilken utbildning diabetessjuksköterskan har.
4 Indikatorer förbättring/förändring Programråd diabetes har fastställt följande fyra huvudindikatorer för uppföljning: 1. Andel personer med HbA1c> 70 mmol/mol 2. Andel personer med blodtryck 140/85 mm Hg 3. Andel personer som fått fotstatus undersökt under senaste året 4. Andel personer som gjort ögonbottenundersökning inom tre år. Utskick från Programrådets ordförande har skett till de mottagningar som legat sämst i de ovan valda indikatorerna samt besök av diabetessamordnarna erbjöds. Vid diabetesteammöten under året vid två tillfällen under heldagar diskuterades statistiken från NDR som en av programpunkterna. Jämförelse med andra landsting/motsvarande Programrådets ordförande samt en av samordnarna har haft träffar med medlemmarna inom det Regionala Diabetesrådet för att diskutera aktuella frågor i samverkan. Vid jämförelse mellan landstingen i Uppsala - Örebroregionen framkommer via NDR-data att i de valda indikatorerna har Uppsala högst procent av personer med HbA1c> 70. Dock har medelvärdet för vårdcentralerna minskat från 10,7% år 2017 till 10,0 % 2018, men det finns stor diskrepans mellan olika vårdcentraler. Se bilaga 1 Vad gäller rapporterad fotundersökning under året har Uppsala lägst procent inom Uppsala- Örebroregionen. Ögonundersökning inom tre år visar att fyra landsting inom Uppsala-Örebroregionen klarar detta bättre än Uppsala. Blodtryck enligt rekommenderad nivå 140/85 mm Hg, klarar två landsting bättre än Uppsala. Vid jämförelse mellan Uppsalas vårdcentraler har en försämring av blodtrycket uppstått från 72,3% år 2017 till 71,9% år Om dessa siffror stämmer eller om det är felaktigheter i rapporteringen bör regelbundet undersökas av diabetesteamet på respektive mottagning. Uppgifter på resultat efter ögonbottenundersökning är inte lätta att hitta i det journalsystem som Uppsala har, och detta kan vara en delförklaring till att en mindre mängd rapporteras till NDR.
5 Resultat INDIKATORER UPPSALA 2017 RIKET 2017 UPPSALA 2018 RIKET 2018 HbA1c> 70 10,7% 10,1% 10,0 % 9,2 % Blodtryck 140/85 72,3 % 69,6 % 71,9 % 70,8 % Fotundersökning 69,5 % 77,7 % 73,1 % 79,6 % Ögonbottenundersökning 69,5 % 74,3 % 74,9 % 76,5 % Registreringen av fotundersökning samt ögonkontroller har 2018 ändrats centralt från NDR i jämförelse med tidigare år, vilket har gett lägre siffror än tidigare.
6 Bilaga 1
7
Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset
Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Din rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!
2016-07-08 K.Johansson Nyhetsbrev diabetes Juli 2016 1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar 2016-17 från 1 januari! Inrapporteringen pågår och 105 patienter är inrapporterade, vilket innebär att
Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
Programråd Palliativ vård. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: 190129 Verksamhetsplan 2019 Programråd Palliativ vård Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Martin Dreilich, Ordförande Mia Grillfors Mård, Samordnare Bakgrund
Verksamhetsberättelse 2016
Verksamhetsberättelse 2016 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (6) 1. Möten
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Verksamhetsberättelse 2017
Verksamhetsberättelse 2017 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (7) 1. Möten
Minnesanteckningar vid möte med Dalarnas diabetesråd
Minnesanteckningar vid möte med 2015-11-26 Närvarande: Anna Garmo, Stina Ehrling, Gunnar Svärd, Mari Steger, Ruusu Ketonen, Roger Larsson, Sara Gillizdotter, Ulrika Myrholm, Britt-Maria Johansson, Bernice
Sunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus
Sunderbyn 28/3 2018 Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus Diabetes är flera sjukdomar Typ 1 diabetes Autoimmun sjukdom, vanligast att insjukna i tonåren, men kan ske hela livet. Måste
Diabetesrådet. Vilka är det och vad gör dom?
Diabetesrådet Vilka är det och vad gör dom? Vår vision Dalarnas diabetesråd ska verka för en god vård för personer med diabetes genom att se till att vården är kunskapsbaserad och ändmålenlig, säker, effektiv
Interprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter
Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot
Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Nationella programrådet för
Interprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7
Årsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Stroke Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Signild Åsberg, ordförande Erika Keller, samordnare Sammanfattning/Slutsats Stroke
Regionala diabetesrådet (RDR)
Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars
FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården
FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Institutionen för medicinska vetenskaper, Universitetssjukvårdens
Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,
VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1.
Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.
Bilaga 1. Landstings profiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Landstinget Dalarna Dalarnas län INNEHÅLL Landstingsprofil
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:
Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro
Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk Nationella programrådet
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Verksamhetsplan 2017
Datum: 2017 01 12 Verksamhetsplan 2017 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare
Indikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017
LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet
Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES För en jämlik och kunskapsbaserad vård 1 Mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård Landsting och regioner har tillsammans etablerat nationella programrådet för diabetes
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Redovisning av 2017 års verksamhet
Redovisning av 2017 års verksamhet Regionalt råd Astma/KOL Christer Jansson, ordförande i Regionalt Astma/KOL-råd Ulrike Spetz-Nyström, samordnare i Uppsala Astma/KOL-råd Innehållsförteckning 1. 2017 års
Årsberättelse Diabetesprocessen
Diarienummer: Årsberättelse Diabetesprocessen Hälso - och sjukvården 201 8 Processledare: Lars Steen Processtödjare: Monica Berzén Carina Hansson Krister Gustafsson Metodstödjare: Sanna Ellfolk Ett öppet
Elize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Bilaga 3 Uppföljning av överenskommelsen om hälso- och sjukvård 2014 med områdena Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och områdena inom Universitetssjukhuset Örebro Anvisningar För att åstadkomma
Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis
Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis Antagen av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen
Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården
Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610
Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Politisk viljeinriktning diabetes
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å
Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning
Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning marianne.lundberg@skane.se Diabetessjuksköterska, Endokrin, Sus, Malmö Diabetessamordnare, Region Skåne Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,
Nationella Diabetesregistret
Nationella Diabetesregistret Primärvården i Jönköpings län Data från 2012 jämfört med 2011 Anders Tengblad primärvårdens fou-enhet Diabetes i Jönköping enligt Na1onella Diabetesregistret 281 1416 291 10378
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Öppna jämförelser 2018
Handläggare Datum Mia Lindgren 2019-04-29 0480-452903 Öppna jämförelser 2018 Bakgrund Öppna jämförelser 2018 är den nionde rapporten om vården och omsorgen av äldre som Sveriges Kommuner och Landsting
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård
Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar
Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne
1 Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2016-09-15 Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne *Flash glukosmätningssystem Rekommendation
Ledtal för diabetessjuksköterskor
Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med
Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden
Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen
Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Framgångar, hinder och innovation
Framgångar, hinder och innovation Program 4 D Diabetesprimärvårdsprocessen Program 4D diabetesprimärvårdsprocessen Marina Stenbäck Anna Ugarph Morawski Kaija Seijboldt Marina Taloyan Kunskapsteam Diabetes
En primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta
Uppföljning av Nationella riktlinjer för diabetes typ 1
Uppföljning av Nationella riktlinjer för diabetes typ 1 Diabetes typ 1 Under riskvärde blodsocker 100 80 Rökfri 60 Måluppfyllelse blodtryck 40 Ögonbottenundersökning Fotundersökning LiV 2014 LiV 2016 SoS
Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Författare: Gunilla Carlson Kjell, Utvecklingsenheten
Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller
Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej
Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström
Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans
Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse
Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård
Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård Enkäten riktar sig till verksamhet med ansvar för diabetesvården i alla landets kommuner och i stadsdelarna i Göteborg, Malmö
Certifiering av diabetesmottagningar i Skåne. Agneta Lindberg Specialistsjuksköterska i diabetes, endokrin SUS Lund
Certifiering av diabetesmottagningar i Skåne Agneta Lindberg Specialistsjuksköterska i diabetes, endokrin SUS Lund Certifiering av diabetesmottagningar i primärvården Bakgrund: punkt 5 i Blå bok(2014)
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Överenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län
Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hemsjukvård Sidan 1 av 5 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Årsberättelse Programråd Levnadsvanor. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
25 januari 2019 Årsberättelse 2018 Programråd Levnadsvanor Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare Sammanfattning
Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna
Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18
Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,
En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-
HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Samverkande sjukvård. Lars Helldin
Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)
Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM) En regional riktlinje är ett styrande dokument som utförare av hälso- och sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Bilaga Uppföljning 2016
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Avvikelser i vårdsamverkan för perioden 1 januari 31 december 2009
1--1 Avvikelser i vårdsamverkan för perioden 1 januari 31 december 9 Bakgrund och syfte Vårdgivare inom ReKo Sjuhärad har sedan 3 arbetat med avvikelser i vårdsamverkan. Respektive huvudman/verksamhet
HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan