Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet"

Transkript

1 Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl Elisabeth Sörman Krister Gustafsson Diabetessamordnare

2 Program och hålltider Inledning, Vårdprogram för äldre/skl, glukostestning, teori fötter; Elisabeth Sörman, Krister Gustafsson Kaffe samt praktisk demonstration av stickskyddade kanyler samt fotstatus Reviderade riktlinjer för diabetesbehandling i kommunal verksamhet samt risker med överbehandling Hans-Erik Johansson/Christina Mörk; informationsläkare Frågor samt hur går vi vidare

3 Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer 2015

4 Äldre-äldre I betydelsen en biologisk ålder över 80 år För de flesta människor börjar en successiv symtomgivande organsvikt som innebär en förväntad livslängd på 4-6 år Då kan vi prata om patienter som är 60 år samtidigt som vissa 90-åringar är mycket vitala och kan leva 10 år till

5 Omvårdnadsplan (kapitel 2 i vårdprogrammet) Det är viktigt att omvårdnadsplanen finns dokumenterad och revideras regelbundet. En omvårdnadsplan bör innehålla: >>Diabetesdiagnos, typ av diabetes >>Diabetesansvarig läkare och sjuksköterska >>Övriga diagnoser >>Behandling >>Målvärde för blodsocker, HbA1c och blodtryck >>Vikt

6 >>Riskbedömning fötter >>Kontroll av injektionsställen >>Planerade kontroller >>Speciella förutsättningar som nedsatt njurfunktion, tidigare bensår och synnedsättning >>Omvårdnadsdiagnos >>Omvårdnadsmål >>Utvärdering

7 Diplomerad Webbutbildning för omvårdnadspersonal vård av äldre med diabetes Du som omvårdnadspersonal i kommunal omsorg, hemsjukvård och vårdboende har möjlighet att öka din kompetens genom en kostnadsfri webbutbildning om äldre med diabetes. Lättillgänglig och flexibel utbildning Kostnadsfria utbildning

8 Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården

9 Nutrition I diabetesvården fokuserar vi oftast på minskat intag av kolhydrater och energi vid typ 2-diabetes Men i åldringsvården är nutritionen det stora problemet, vad gäller energi, vätska och näringsämnen

10 Orsaker till sämre nutrition Dåligt tandstatus Sväljbesvär Depression Dålig ekonomi Tremor

11 Orsaker till sämre nutrition Förändrad smakupplevelse Försämrad absorption från magtarmkanalen Ensamhet Tvingas äta mat man inte själv valt och på ovana tider m.m.

12 Utgå från energi och näringsbehov Minimum: kcal/kg kroppsvikt och dygn Försök hitta en fungerande måltidsordning och välsmakande mat En person som har svårt att få i sig tillräckligt med mat behöver mat med ett stort fettinnehåll och stort kolhydratinnehåll Anpassa diabetesbehandlingen efter detta

13 Diabetesförbundet Gratis att skicka efter

14

15 I Sverige utförs ca 1400 amputationer per år Minst 85% av de diabetesrelaterade amputationer som görs föregås av ett fotsår 4 av 5 fotsår föregås av ett större eller mindre våld mot foten - vanligen skorelaterat (50% i Sverige)

16 70-100% av diabetiker med fotsår har tecken på en perifer neuropati Diabetes är orsaken till nästan 50% av alla fot och benamputationer i västvärlden Minst hälften av alla fotsår borde vara tillgängliga för preventiva åtgärder

17 Utrustning vid fotundersökning: Stämgaffel 128 Hz eller Biothesiometer Monofilament 5.07 (10 gram) Doppler (om pulsar ej kan palperas)

18 Stämgaffel 128 Hz Personer får normalt sämre vibrationssinne med stigande ålder

19 Monofilament 5.07

20 Symtom på perifer neuropati Brännande smärta Huggande smärta Parestesi Värme-köldsensationer Ökad känsel Nedsatt känsel Kuddkänsla

21 Tecken på perifer neuropati Nedsatt känsel för smärta, temperatur och vibration Muskelatrofi med klotår och fotdeformiteter Minskad svettning och vidgade vener på fotryggarna

22 Andra eller bidragande orsaker till neuropati: Alkohol eller lösningsmedel. B12-brist Hypothyreos. Uremi Spinal stenos Perifer nervkompression (oftast ensidig) Läkemedel (vissa cytostatika: vinkristin, cisplatin). Intox med bly, koppar

23 Fotsår: typ, lokalisation, orsak Yttre våld ger ofta sår på tår eller fotrygg Utmattningssår pga motorisk neuropati är ofta lokaliserade till framfotens undersida Trycksår förekommer vanligen på hälen Nedsatt perifer cirkulation leder till sår på tåspetsar och yttre fotranden samt där vävnad utsatts för tryck Sår mellan tårna orsakas vanligen av bristande hygien

24 Fötter sår Hög ålder är i sig en riskfaktor för neuropati, cirkulationsinsufficiens, immunbrist, dåligt nutritionsstatus, atrofisk hud och att drabbas av svårläkta sår på fötterna som vid samtidig diabetes snabbt kan leda till djupa infektioner gangrän och amputation Personal som sköter äldre diabetiker spelar en oerhört viktig roll i vårdkedjan och kan med relativt enkla åtgärder göra MYCKET stor nytta Många äldre har svårt att sköta sina fötter pga stelhet, dålig syn eller kognitiva störningar. Anhöriga eller personal inom hemtjänst eller hemsjukvård bör om möjligt:

25 Regelbundet TITTA på fötter och skodon. Skor som är för små eller trycker på trampdynor, tår eller benutskott kan i förlängningen leda till svårläkta sår och risk för amputation Skorna skall vara rymliga för tårna och ha hälkappa Rena torra fötter med rena strumpor, helst utan sömmar Torr hud skall smörjas men inte mellan tårna Naglar skall vara korta, rakt klippta och hörn filas av för att undvika skav eller nageltrång

26 När skall man remittera till kärlkirurgen? Ankeltryck < 80 mm Hg Tåtryck < 45 mm Hg OBS! Diabetiker kan ha falskt högt tryck pga stela kärl! Ischemiskt sår Ca 20% har vilovärk Ca 20% har claudicatio 40-45% chans att läka sår vid ankeltryck < 80 mm Hg

27 Riskgrupp 1 och 2 1 = Låg risk Friska fötter Inga tecken på neuropati, arteriell insufficiens etc. Åtgärd: Undervisning i egenvård, skor, rökstopp 2 = Medelhög risk - remiss till fotterapeut Fynd av - perifer neuropati, torr hud, rodnader - deformiteter, förhårdnader, hallux valgus, hammartår, - pulsar i fötterna palpabla eller ankeltryck > 80 mm Hg Åtgärd: Regelbunden fotsjukvård och särskild observans på fötterna. Fotvård exempelvis 3-4 ggr/år. Ortopedtekniska hjälpmedel vb

28 Riskgrupp 3 och 4 Hög risk 3 = Tidigare fotsår 4 = Pågående allvarlig fotsjd (ischemi, infektion, Charcot-fot). Fynd av - aktuella fotsår eller tidigare fotsår, amputation, osteopati - nedsatt cirkulation, ej palp pulsar, ankeltryck <80 mm Hg - perifer neuropati föreligger - uttalade deformiteter, fotödem - bristande förmåga till egenvård, ex nedsatt syn Åtgärd: Täta kontroller hos fotterapeut upp till 10 ggr/år Tät kontakt mellan fotterapeut och behandlande läkare Ortopedtekniska hjälpmedel Djup infektion? (ben, senor, ligament i dagen, abscess) till akutmottagningen med remiss, telefonkontakt

29 Organisation och resurser Att sköta åldrande eller multisjuka diabetiker kräver arbete, tankemöda, etiska överväganden och kunskaper inom många olika områden invärtesmedicin geriatrik socialmedicin psykiatri etc

30 Frågor?

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation! Ulrika Myrholm Diabetes/endokrinmottagningen Falu lasarett 161026,171023 Vårdprogram Diabetesfoten Se Dalarnas diabetesråd STRATEGI: 1. Regelbunden fotundersökning

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5) Sida 1 (5) 2016-01-20 FOTSJUKVÅRD MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (5) Innehåll Överenskommelse... 3 Ansvar...

Läs mer

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES

Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Regional riktlinje för medicinsk fotvård Regional riktlinje för medicinsk fotvård för patienter med diabetes mellitus, nedsatt blodcirkulation, förlamning eller grav känselnedsättning, reumatoid artrit, psoriasis Riktlinjer för utförare av hälso-

Läs mer

Behandlingsskor. Information till brukare

Behandlingsskor. Information till brukare Behandlingsskor Information till brukare Vad är en behandlingssko? Du har fått en sko som ingår i en behandling. Under själva behandlingstiden är det viktigt att du bara använder dessa skor, både inom-

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Kärlkirurgisk utredning och behandling Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund

Läs mer

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning Område: Gilitigt från och med 2009-01-01 Reviderad den Innehållsförteckning Specifika regler för området 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 06 03 12

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam September 2016 Jan Eriksson Inst. för Medicinska Vetenskaper och Sekt f Endokrinologi och Diabetes, VO Specialmedicin jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetesfoten Hälsoekonomiskt

Läs mer

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje. Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje. Innehåll: 1. Diabetesfot riskkategori. 2. Remiss till fotsjukvård.

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6 Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Bedömning av sår Checklista öppenvård

Bedömning av sår Checklista öppenvård Akut remiss för slutenvård (akuten): Infekterat sår med feber + CRP-stegring Misstänkt abscess Sen eller ledengagemang Akut gangränhot Bedömning av sår Checklista öppenvård Checklista för bedömning och

Läs mer

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer

Deltagare Borlänge: 118 personer. Deltagare Malung: 48 Fler läkare i Malung. Ingen chef någonstans! Många från kommunen i Borlänge

Deltagare Borlänge: 118 personer. Deltagare Malung: 48 Fler läkare i Malung. Ingen chef någonstans! Många från kommunen i Borlänge Deltagare Borlänge: 118 personer Deltagare Malung: 48 Fler läkare i Malung Ingen chef någonstans! Många från kommunen i Borlänge Orda en liknade dag för chefer så dom förstår och är med i arbetet Mer samarbete

Läs mer

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun 1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden . Ortopedtekniska hjälpmedel 1 (5) ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL DEFINITIONER OCH OMFATTNING Spinala ortoser Extremitetsortoser Extremitetsproteser Proteser utom extremitetsproteser Ortopediska skor Ortopediska

Läs mer

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker**

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker** Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2012 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst 1 100 kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under

Läs mer

Riktlinjer för vård i livets slut

Riktlinjer för vård i livets slut RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3

Läs mer

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset Diabetesfoten Jan Eriksson/Maria Svensson Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset Läkarprogrammet T6 ht 2016 jan.eriksson@medsci.uu.se Diabetiska foten Hälsoekonomiskt

Läs mer

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

36 Åldringsvård och hemsjukvård

36 Åldringsvård och hemsjukvård 36 Åldringsvård och hemsjukvård Hur definierar vi äldre, multisjuka, palliativa Långt ifrån alla patienter som är inskrivna i hemsjukvården är gamla. De patienter detta kapitel handlar om är: Äldre- äldre

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES Tandlossning och DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Beskrivning. Medicinska indikationer

Beskrivning. Medicinska indikationer Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Problem med mage och tarm. Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare

Problem med mage och tarm. Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare Problem med mage och tarm Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare 6 veckors gosse med konstant skrik Skrik Började för en vecka sedan Skriker mest på eftermiddagar o kvällar Otröstlig Ammas, äter bra Ökar

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2014-2015 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din nyckelroll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigast när din patient ska fatta beslut om

Läs mer

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Mat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre

Mat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre Mat och ätande för äldre En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre Text grafisk form: Daphne Macris Illustration: Anna Ödlund Tryck: EO Grafiska 2008 Innehåll Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar.

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar. Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 1995:4 Hälso- och sjukvård för asylsökande och

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013. Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS 13.2.2013 Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6 Mål för sårbehandling Övergripande mål; - Läka såret - Reducera patientens lidande - Underlätta patientens dagliga

Läs mer

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv. Bilaga 2 HUDDINGE UNIVERSITETSSJUKHUS A-Divisionen Akutvårdsavdelning K41/43, B82 Standardvårdplan För patienter med hjärtsvikt Vårdtid Finns Individuell vårdplan (IVP)? Ja / Nej PATIENTIDENTITET Huvudmål:

Läs mer

STANDARDVÅRDPLAN FÖR BARN MED ATOPISKT EKSEM Huddinge Universitetssjukhus AB, Hudkliniken avd I 53

STANDARDVÅRDPLAN FÖR BARN MED ATOPISKT EKSEM Huddinge Universitetssjukhus AB, Hudkliniken avd I 53 Bilaga 1 STANDARDVÅRDPLAN FÖR BARN MED ATOPISKT EKSEM Huddinge Universitetssjukhus AB, Hudkliniken avd I 53 Planeringsansvarig ssk: Gällande under tiden: Patient id: - Sekundäransvarig ssk: Finns IVP?

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer