qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

Transkript

1 qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Insulingivning löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv Dalarnas Kommuner och Högskolan Dalarna bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfgh jklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklö

2 Innehåll Kan behandlingen ge för lågt blodsockervärde?... 3 Symtom på lågt blodsocker... 4 Symtom på högt blodsocker... 4 Förvaring av insulin... 4 Val av injektionsställe... 4 Hur ska jag ge insulinet?... 5

3 Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har olika orsaker. Gemensamt för alla former av diabetes är att den som får sjukdomen har för mycket socker (=glukos) i blodet. Därför har diabetes tidigare kallats sockersjuka. Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om patienten har diabetes beror det på att bukspottkörteln slutet tillverka insulin (typ 1) eller att kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin som kroppen producerar inte räcker till (typ 2). Det gör att man får för mycket socker i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och nerverna. Genom att lägga om sina levnadsvanor kan medicinsk behandling skjutas upp, det innebär t.ex. ändring av kost- och motionsvanor. Medicinering sker ofta med tabletter t.ex. T. Metformin men ibland behöver kroppen få extra insulin. Man tillför kroppen insulin genom injektioner i underhudsfettet till exempel på magen eller lårens ovansidor. Vanligast är så kallade insulinpennor, där insulin för flera doser finns lagrat. Det finns insulin som har effekt i ungefär ett dygn, så kallat medellångverkande insulin. Kan behandlingen ge för lågt blodsockervärde? Om patienten behandlas med insulin eller diabetesmedicin som gör att frisättningen av insulin från bukspottkörteln ökar kan blodsockervärdet bli för lågt. Det kallas insulinkänning. Vanliga symtom är förvirring, svettningar, skakningar, hjärtklappning, hunger, yrsel, oro, irritation eller koncentrationssvårigheter. Om blodsockervärdet sjunker ytterligare kan patienten förlora medvetandet. Insulinkänningar är ovanliga men kan komma om patienten ätit för lite, kräkts eller haft diarré. Om patienten har lätta symtom kan blodsockervärdet mätas för att vara säker på att symtomen orsakas av för lågt blodsockervärde. En insulinkänning behandlas genom att man tillför socker i form av druvsockertabletter, eller mat och dryck som snabbt höjer blodsockervärdet. Om patienten uppvisar tecken på för lågt blodsocker så måste sjuksköterska kontaktas. Vid administrering av insulin rekommenderas att noga inhämta information om den aktuella produkten.

4 Symtom på lågt blodsocker Symtomen utvecklas snabbt och därför är det viktigt att snabbt kontakta sjuksköterska. Vanliga symtom: Förvirring, Hungerkänslor, Irritation, aggression, Hjärtklappning, Darrningar, Yrsel, Trötthet, Kallsvettighet, blekhet, Kramper, mm. Obs! Om patienten har sänkt medvetandenivå så ge inget att äta eller dricka! Kontakta sjuksköterska omedelbart! Symtom på högt blodsocker Symtomen utvecklas ofta långsamt, men kontakt ska ändå ske med sjuksköterska. Vanliga symtom: Ökad törst, Stora urinmängder, Trötthet, Dimsyn, Aptitförlust, Illamående, mm. Förvaring av insulin Oöppnad insulinförpackning förvaras i kylskåp (2-8 o C). Öppnad förpackning förvaras i rumstemperatur, ej över 25 o C. Insulinet kan förvaras i rumstemperatur maximalt 1 månad. Det ska ej förvaras i direkt solljus. Val av injektionsställe Subkutana injektionsområden är på lårens ovansidor och i buken (runt naveln). Val av injektionsställe grundar sig på rekommendation i FASS om var läkemedel bör administreras, patientens ålder samt patientens tillstånd med avseende på cirkulation, rörlighet eller fysiskt hinder. Om patienten får regelbundna injektioner är det viktigt att variera injektionsställe för att undvika infiltrat i underhudsvävnaden.

5 Hur ska jag ge insulinet? Tillämpa basala hygienrutiner. Handdesinfektion ska alltid utföras i direkt anslutning före och efter injektionsgivning, även då handskar används. 1. Kontrollera i signeringslistan att injektionen inte redan är given 2. Inför insulingivning: Kontrollera patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka, mängd, tidpunkt och administreringsställe mot ordinationshandling och insulinlista. Säkerställ att patienten får information om anledningen till injektionen samt vad det innebär att få injektionen. 3. Mät ut var du ska ge injektionen, se stickschema. 4. Desinfektera injektionsstället. Lufttorka. 5. Håll insulinpennan med penngrepp. Lyft upp ett hudveck med andra handen, stick in kanylen i graders vinkel beroende på kanylens längd och tjockleken på den subkutana vävnaden. 6. Vänta några sekunder innan du tar bort insulinpennan. 7. Använd nålavtagare eller knipsare. 8. Desinfektera och lufttorka dina händer. 9. Signera och dokumentera. 10. Observera patientens allmäntillstånd efter injektionen. 11. Om patienten får besvär efter injektionen så kontakta omedelbart sjuksköterskan. Uppgifter hämtade från Vårdhandboken Sjukvårdsrådgivningen