Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering)

Transkript

1 Sid 1(10) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad Medicinskt ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering) Instuderingsmaterial insulindelegering Detta material riktar sig till personal som ska erhålla delegering. Det ligger till grund för det kunskapsprov som utförs inför delegeringen. Delegering Delegering - är när hälso- och sjukvårdspersonal med formell kompetens överlåter en medicinsk arbetsuppgift till en annan person som har reell kompetens. Formell kompetens har personer med legitimation, godkänd högskoleutbildning eller specialistutbildning. T.ex. leg Sjuksköterska, leg Läkare Reell kompetens får man genom erfarenhet eller genom fortbildning. Det är endast legitimerad personal som får utfärda ett delegeringsbeslut och uppgiften får endast ske om det är säkert för patienten. Vid varje delegeringsbeslut ställs stora krav på gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet både hos den som delegerar och den som ska ta emot delegeringen. Delegeringsbeslutet utfärdas skriftligt och varar längst i ett år. Att ta emot och acceptera ansvaret för sin delegering innebär att: Du ska känna att Du har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften (genomgått utbildning och klarat kunskapstest samt övat praktiskt tillsammans med sjuksköterska) Du har ansvar för den uppgift Du utför Du får enbart utföra det som är delegerat Du har skyldighet att rapportera avvikelser enligt rutin och meddela sjuksköterskan om något blivit fel Vad är diabetes? Diabetes är egentligen inte en enda sjukdom utan ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar (en ämnesomsättningssjukdom innebär att omsättningen av olika näringsämnen i kroppen inte sker på ett normalt sätt). Det finns två huvudtyper av diabetes vilka är typ 1 och typ 2. Den vanligaste är typ 2 diabetes. Ca 85 procent av alla som har diabetes har typ 2. Man Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post karlstadskommun@karlstad.se Organisationsnr Postadress Karlstads kommun Karlstad Besöksadress Kontaktcenter Västra Torggatan 26 Telefon Fax Bankgiro

2 Sid 2(10) brukar säga att typ 2 diabetes är en fortskridande sjukdom som utvecklas gradvis. Typ 1 diabetes Vid typ 1 diabetes saknar kroppen förmåga att producera insulin och det måste därför alltid tillföras genom injektioner. Typ 2 diabetes Vid typ 2 diabetes producerar bukspottkörteln mindre insulin än vad kroppen behöver för att hålla blodsockret inom normala gränser. Insulinresistens är en annan orsak till diabetes typ 2. Det innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket leder till att glukosupptaget försämras. En del personer med diabetes typ 2 behandlas enbart med kost, en del behöver blodsockersänkande eller insulinfrisättande tabletter och ibland kan insulin behövas även vid denna form av diabetes. Varför behövs insulin? Insulin är ett hormon som normalt produceras i särskilda celler i bukspottkörteln. Insulinet fungerar ungefär som en nyckel som låser upp och öppnar cellerna så att glukos kan strömma in, vilket gör att glukoshalten i blodet sjunker. Utan insulin blir glukos kvar i blodet och blodsockernivåerna stiger (hyperglykemi). Komplikationer Diabetespatienten löper stor risk att drabbas av komplikationer på grund av sin sjukdom. Det är viktigt att man som omvårdnadspersonal har kunskap om hur man arbetar i den dagliga omvårdnaden för att motverka och förhindra olika typer av komplikationer som kan uppstå. Symtom och orsaker till högt P-glucos (hyperglykemi) Vid hyperglykemi har patienten brist på insulin och blodsockret blir högt.. Det kan bero på att man tagit för lite insulin eller tabletter av den ordinerade dosen. Infektioner och medföljande feber kan vara en annan orsak. Stress kan också vara en utlösande orsak. Man måste även vara observant på att högt P-glucos kan vara en rekyleffekt dvs. kroppens egen reaktion för att kompensera lågt P-glucos. Det är inte alltid nödvändigt att akut behandla ett högt blodsocker. Vårdtagarens allmäntillstånd avgör detta, vilken typ av diabetes men också vilken tid på dygnet det är. De flesta mår bra om blodsockret ligger mellan 4-15 mmol/l. Ligger värdet uppemot 20 mmol/l blir man framförallt trött. Sjuksköterskan ska alltid kontaktas om patientens p-glucosvärde är över 20 mmol/l. Högt P-glucos kommer smygande och kan ge följande symtom: ökad törst ökade urinmängder trötthet aptitlöshet dimsyn illamående muntorrhet djupandning

3 Sid 3(10) Symtom och orsaker till lågt P-glucos (hypoglykemi) Lågt P-glucos utvecklas snabbt och kan ge följande symtom: förvirring hungerkänslor irritation, aggressivitet hjärtklappning darrningar yrsel trötthet kallsvettningar, blekhet, kramper Orsaken till hypoglykemi kan vara flera för lite mat försenad måltid mer motion än vanligt för mycket insulin/tabletter alkohol gastropares (fördröjd magsäckstömning) Vad gör du vid lågt blodsocker? Att behandla ett lågt blodsocker på en vaken person är enklast genom att ge något av följande alternativ, proceduren kan upprepas efter 10 minuter om patienten inte mår bättre 3-4 druvsockertabletter eller sockerbitar ett par matskedar honung eller sirap ett glas juice eller söt saft/läsk, inga lightprodukter ett glas mjölk och smörgås gjord av ljust bröd Ge aldrig mat eller dryck till patienten om personen har sänkt medvetande. Behandla istället genom att: smula en sockerbit eller druvsocker och lägg under läppen eller tungan lägga honung/sirap under läppen eller tungan. Ring 112 och därefter sjuksköterskan. Hur du tar ett P-glucos 1, Välj punktionsställe, värm kalla händer 2. Desinfektera och lufttorka dina händer. 3, Ta på handskar 4, Tvätta alltid vid glukosprov, följ lokala anvisningar angående desinfektion. 5, Vänd handflatan uppåt, håll runt fingrets yttre led. 6, Stick på fingertoppens ovansida, vid sidan av fingerblomman. 7, Tryck och släpp efter, upprepa tills du fått fram tillräcklig mängd blod. 8, Släpp greppets tryck direkt efter sticket. Tryck därefter med ett nytt lätt tryck. 9, Torka bort minst en droppe blod med en tork. 10, Fyll teststickan, 11, Efter provtagningen kan en tork hållas mot fingret tills det slutar blöda. 12, Ta av handskarna och desinfektera och lufttorka dina händer

4 Sid 4(10) Om du tycker att blodsockervärdets nivå inte stämmer överens med vårdtagarens allmäntillstånd, (t.ex. en opåverkad person med ett blodsocker på 2,1 mmol/l), ta om provet innan du kontaktar sjuksköterskan. Olika typer av insuliner Man benämner insulinerna efter deras verkningsgrad och längd på effekten. Måltidsinsulin Tas i samband med måltid och verkar snabbt, men effekten sitter inte i så länge. De kan delas upp i direktverkande och snabbverkande insulin. Måltidsinsulin administreras vanligtvis 3-4 ggr/dag. Direktverkande insulin verkar under ca fem timmar. Snabbverkande insulin har något längre verkan, fem till nio timmar. Basinsulin Är mer långverkande och ska tas en eller två gånger varje dygn. Effekten sitter i nästan hela dygnet och ger en låg basnivå av insulin i blodet mellan måltiderna. Basinsulin kan delas upp i medellångverkande och långverkande insulin. Medellångverkande insulin har effekt under 10 till 24 timmar. Ett långverkande insulin verkar jämnare över dygnet och det ger ingen tydlig maximal effekt på samma sätt som med de mer snabbverkande typerna. Effekten sitter i under 16 till 28 timmar. Mixinsulin Mixinsulin innehåller både måltidsinsulin och basinsulin.mixinsulin ger därmed en god måltidstäckning samtidigt som basbehovet täcks. Mixinsulin kan ges en eller två och ibland tre gånger per dag. Förvaring av insulin Insulin skall förvaras mörkt och kallt i kylskåp, 2-8 grader. Det är viktigt att man inte placerar insulinet nära frysfack eller kylelement då effekten förstörs om läkemedlet fryser. Effekten av insulin förstörs även av värme över 30 grader och i direkt solljus. Pågående insulinpenna förvaras i rumstemperatur och är hållbar i 4 veckor efter första injektion. Det finns preparat med längre hållbarhetstid, delegerande sjuksköterska informerar om vad som gäller för specifikt preparat. Praktiska moment Innan du ger insulin Använd basala hygienrutiner Kontrollera alltid att det är rätt person du tänkt ge insulin. Fråga hur personen mår och se om han/hon mår som vanligt. Om avvikelse från det normala kan iakttas t.ex. irritation, feber, illamående, svettning, törst, oro, onormal trötthet, kontaktar du sjuksköterska. (tecken på högt/lågt blodsocker). Val av injektionsställe och teknik Insulinet skall injiceras i underhudsfettet där det sugs upp i jämn takt. Kommer det för ytligt hamnar det i huden och tas inte upp. Går injektionen för djupt hamnar den i muskulaturen som innehåller mer blodkärl och

5 Sid 5(10) riskerar att sugas upp för snabbt. Insulinet injiceras enligt ordination i exempelvis buken (runt naveln), fram/utsidan av låren eller i den övre yttre delen av skinkorna. Dessa områden ligger långt från större nerver, leder och stora blodkärl. Sjuksköterskan ansvarar för att det finns tydliga ordinationer där injektionsställe anges för varje vårdtagare. Var på kroppen ska insulinet injiceras? Insulin ska injiceras i fettlagret som finns under huden. Lämpliga injektionsområden Magen Fram och utsidan av låren Skinkornas övre del, yttre del. Insulin finns inte i tablettform. Här visas det vanligaste injektionsstället. Bilder hämtade från Praktiska tips-för dig som lever med diabetes från Novo Nordisk. Så injiceras insulin Lyft upp ett hudveck och håll kvar hudvecket under hela injektionen. Stick in nålen i hudvecket och injicera. Låt nålen vara kvar under huden i 10 sekunder och dra därefter ut nålen. Detta minskar risken för läckage från nålspetsen och från stickkanalen. Variera injektionsställe Om injektion sker på precis samma ställe varje gång finns risk att det bildas fettknölar under huden. Flytta därför injektionsstället några cm varje gång.

6 Sid 6(10) Att helt byta injektionsställe dvs. byta från mage till lår eller skinka bör bara ske om man är medveten om att uppsugningen av insulinet förändras, vilket påverkar effekten. (högt/lågt p-glucos) Vad du ska göra innan du börjar använda pennan? Börja med att rulla insulinpennan mellan handflatorna 10 gånger. Därefter vänder du pennan upp och ner 10 gånger. Upprepa dessa två moment minst en gång till, till dess att vätskan ser jämnt grumlig ut. Skruva på en kanyl, avlägsna luftbubblor och testa pennan genom att trycka på pennan, det ska då synas en liten droppe. Om du inte kan se någon droppe så måste du dra upp 2-6 enheter och trycka ut insulinet i pennan för att se att den fungerar. Är pennan ny är det nödvändigt att alltid dra upp 2-6 enheter och trycka ur insulinet för att se att pennan är hel. Checklista vid insulingivning Vad Hur Rätt person Rätt tid Rätt sort Rätt blandat Säkerhetskontroll Rätt mängd Rätt injektionsställe Kontrollera att det är rätt person du tänkt ge insulin. Fråga om personen mår bra och att det är OK att ge insulin. Kontrollera att ingen annan redan gett insulindosen. Kontrollera att det är rätt tidpunkt på dagen. Om personen har mer än en sorts insulin kontrollera att du ger rätt sort vid rätt tidpunkt. Vänd på insulinpennan flera gånger så att insulinet blandas. Kontrollera att insulinpennan fungerar d.v.s. att det kommer insulin ur nålen vid varje tillfälle. Se alltid instruktion för respektive penna. Byt alltid nålen vid varje injektionstillfälle. Kontrollera med dubbelkontroll: Först i samband med att du vrider fram, sedan strax innan du ger, att du vridit fram rätt mängd enheter (E) insulin. Kassera insulinpennan om insulinet inte räcker till hela dosen. Se tidigare signatur om var injektionen gavs senast. Variera injektionsställen enligt ordination. Låt även mottagaren av insulinet lämna sina synpunkter på var det skall injiceras.

7 Sid 7(10) Rätt injektionsgivning Signera Vid injektionsgivning i buken, tag ett brett hudparti mellan tumme och pekfinger - lyft upp - ge injektionen där. Vid injektionsgivning på annat ställe följ sjuksköterskas instruktion. Efter given dos, signera, skriv datum och klockslag. Städa undan och ta bort den använda kanylen. Vad gör jag om en patient mår dåligt? Ett förändrat hälsotillstånd. Innan du kontaktar sjuksköterskan, ta reda på: Ta p-glucos och kontrollera värdet. Om lågt p-glucos - behandla detta enligt undervisningsmaterialet. Avvakta med att ge insulin/tabletter, sjuksköterskan gör en bedömning utifrån patientens tillstånd Hur länge har patienten mått dåligt? 1 timme, 1 dag eller 1 vecka? På vad sätt mår han eller hon dåligt? Mår illa, kräkts, feber? Har patienten ont? I så fall var? När var patienten på toaletten och skötte magen sist? Lämna inte patienten ensam. Senkomplikationer I vissa fall kan diabetes på längre sikt leda till följdsjukdomar beroende på skador i blodkärl, både små och stora kärl drabbas, samt skador på nerver. Små blodkärl i ögon, njurar och hud kan drabbas. De skador som uppstår i de små kärlen kan leda till: retinopati: skadar ögonen och kan leda till blindhet, nefropati: skada på njurarna, neuropati: nedsatt känsel, framför allt i fötterna. Förändringarna i de stora blodkärlen är av samma typ som vanlig åderförkalkning och ökar risken för bland annat: kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke. Problem, orsakade av diabetes, på längre sikt kan vara fotproblem, stelhet och värk i händer och leder, nedsatt känsel och nervskador, magproblem, försämrad sexuell funktion och tandlossning. Diabetessår Diabetes medför en ökad risk för att utveckla fotkomplikationer. Fotkomplikationer medför ofta stort obehag och lidande, är kostsamma för samhället, och kan i värsta fall leda till amputation med livslång funktionsnedsättning för individen. De vanligaste sårlokalisationerna vid diabetes är: på tåtoppar. mellan tår. på fotryggarna.

8 Sid 8(10) på hälarna. Som vårdpersonal är det viktigt att förebygga diabetes sår! Därför är det viktigt att Du alltid: Kontrollerar fötterna i samband med av och påklädning eller vid dusch. Tvättar fötterna och torka ordentligt, även mellan tårna. Smörjer in fötterna med mjukgörande salva. Använder bekväma skor i rätt storlek. Ser till att ta bort ojämnheter i skorna. Grus, små stenar och annat kan orsaka sår. Det är lika viktigt för personer med diabetes som för de flesta människor att fördela maten jämt över dagen. En lämplig fördelning innebär tre huvudmål och två till tre mellan-mål. Om man fördelar måltiderna på det här sättet blir blodsockret jämnare. Det är speciellt viktigt för äldre så att de får i sig all den näring de behöver. Det finns ingen principiell skillnad mellan näringsrekommendationerna för friska personer och personer med diabetes. I allt väsentligt bör personer med diabetes äta vanlig, bra mat. Det är viktigt att man tar hänsyn till personens egen livsrytm och livsstil. För insulinbehandlade personer är relationen mellan mat och insulindoser särskilt viktig för att undvika både för lågt och för högt blodsocker efter måltid. Det är viktigt att komma ihåg att effekten på blodsockret beror på hur måltiden ser ut i sin helhet. Måltiden är en sammansättning av flera delar och om man strävar efter att den skall innehålla: Fibrer: t.ex. grovt bröd, gryn, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Fett: t.ex. margarin, olja, sås, grädde och créme fraiche. Protein: t.ex. kött, fisk, ägg, ost och köttpålägg En måltid som innehåller alla dessa delar gör så att magsäcken tömmer sig långsammare och därför höjs inte blodsockret lika snabbt. Observera vilket tidigare nämnts att det inte alltid är så att höga blodsockervärden beror på kosten. Det kan även exempelvis bero på att patienten har en pågående infektion, är i efterförloppet av en operation, har sovit dåligt, är psykiskt stressad eller orolig eller har smärta. Det finns många faktorer utöver kosten att se över om blodsockret är svårkontrollerat. Målsättningen för äldre personer är att förbättra livskvaliteten och att uppnå symtomlindring, som att undvika trötthet, törst och täta urinvägsinfektioner, vilket kan tillstöta om blodsockret ligger högt. Blodsockerkontrollen är mindre strikt än för yngre patienter, hur patientens värde får ligga bedömer läkaren och det varierar från individ till individ. Vatten är den bästa törstsläckaren. Nattfastan får inte vara länge än 11 timmar. Om något går fel - Anmäl läkemedelsavvikelse/tillbud Som hälso-och sjukvårdspersonal är man skyldig att rapportera alla läkemedelsavvikelser. En läkemedelsavvikelse är en händelse som inte är förväntad men som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patienten. Om avvikelser uppstår kontakta alltid sjuksköterskan omgående och fyll därefter i blanketten Anmälan läkemedelsavvikelse-tillbud. Rutinen är inte till för att leta syndabockar bland personalen, avvikelserapporteringen

9 Sid 9(10) är det viktigaste verktyget vi har för att kunna undanröja brister som påverkar kvalitet och säkerhet för patienterna. Följande är exempel på avvikelser/tillbud som rapporteras: Läkemedelshändelse, exempelvis fel dos vid fel tidpunkt, utebliven dos m.m. Brist i utebliven insats Brist i information, kommunikation, samverkan Avslutningsvis Observera att extra blodsockerkontroller tas om patienten uppträder annorlunda än normalt, därför är det viktigt med personkontinuitet hos brukaren. Höga blodsocker när patienten mår bra kräver oftast inte någon akut åtgärd men sjuksköterska ska alltid kontaktas. se avsnitt Hyperglykemi Låga värden ska alltid åtgärdas, se avsnitt Hypoglykemi. Instuderingsfrågor 1. Vid diabetes produceras för mycket insulin 2. Vid insulinkänning (lågt P-glucos) är patienten blek och kallsvettig 3. Insulin kan ges i tablettform 4. Kontroll av signeringslistan före injektion är nödvändig 5. Med subcutan injektion menas att injektionen ges i underhudsfettet 6. Lämpliga injektionsställen för insulin är buken och lårets utsida 7. Det är viktigt att vårdtagaren får mat till insulininjektionen 8. Ökad törst och stora urin mängder kan vara ett tecken på högt blodsocker 9. Insulin doseras i enheter per milliliter

10 Sid 10(10) 10. Om vårdtagaren vid blodsockerkontroll har ett värde på 20 mmol får du själv ge en extra dos insulin 11. Bortglömd morgondos kan ges vid lunch utan att fråga sjuksköterska 12. Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom 13. Motion sänker blodsockret 14. Urinvägsinfektion kan höja blodsockret 15. Du ska byta stickställe varje gång 16. Det är bra att ge ett glas saft vid lågt P-glucos 17. Synnedsättning kan vara en komplikation till diabetes mellitus. 18. Insulin finns med olika verkningstid, t.ex. snabbtids och långtidsverkande 19. Den insulinpenna som används ska förvaras i kylskåp