Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering)
|
|
- Isak Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sid 1(10) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad Medicinskt ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering) Instuderingsmaterial insulindelegering Detta material riktar sig till personal som ska erhålla delegering. Det ligger till grund för det kunskapsprov som utförs inför delegeringen. Delegering Delegering - är när hälso- och sjukvårdspersonal med formell kompetens överlåter en medicinsk arbetsuppgift till en annan person som har reell kompetens. Formell kompetens har personer med legitimation, godkänd högskoleutbildning eller specialistutbildning. T.ex. leg Sjuksköterska, leg Läkare Reell kompetens får man genom erfarenhet eller genom fortbildning. Det är endast legitimerad personal som får utfärda ett delegeringsbeslut och uppgiften får endast ske om det är säkert för patienten. Vid varje delegeringsbeslut ställs stora krav på gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet både hos den som delegerar och den som ska ta emot delegeringen. Delegeringsbeslutet utfärdas skriftligt och varar längst i ett år. Att ta emot och acceptera ansvaret för sin delegering innebär att: Du ska känna att Du har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften (genomgått utbildning och klarat kunskapstest samt övat praktiskt tillsammans med sjuksköterska) Du har ansvar för den uppgift Du utför Du får enbart utföra det som är delegerat Du har skyldighet att rapportera avvikelser enligt rutin och meddela sjuksköterskan om något blivit fel Vad är diabetes? Diabetes är egentligen inte en enda sjukdom utan ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar (en ämnesomsättningssjukdom innebär att omsättningen av olika näringsämnen i kroppen inte sker på ett normalt sätt). Det finns två huvudtyper av diabetes vilka är typ 1 och typ 2. Den vanligaste är typ 2 diabetes. Ca 85 procent av alla som har diabetes har typ 2. Man Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post karlstadskommun@karlstad.se Organisationsnr Postadress Karlstads kommun Karlstad Besöksadress Kontaktcenter Västra Torggatan 26 Telefon Fax Bankgiro
2 Sid 2(10) brukar säga att typ 2 diabetes är en fortskridande sjukdom som utvecklas gradvis. Typ 1 diabetes Vid typ 1 diabetes saknar kroppen förmåga att producera insulin och det måste därför alltid tillföras genom injektioner. Typ 2 diabetes Vid typ 2 diabetes producerar bukspottkörteln mindre insulin än vad kroppen behöver för att hålla blodsockret inom normala gränser. Insulinresistens är en annan orsak till diabetes typ 2. Det innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket leder till att glukosupptaget försämras. En del personer med diabetes typ 2 behandlas enbart med kost, en del behöver blodsockersänkande eller insulinfrisättande tabletter och ibland kan insulin behövas även vid denna form av diabetes. Varför behövs insulin? Insulin är ett hormon som normalt produceras i särskilda celler i bukspottkörteln. Insulinet fungerar ungefär som en nyckel som låser upp och öppnar cellerna så att glukos kan strömma in, vilket gör att glukoshalten i blodet sjunker. Utan insulin blir glukos kvar i blodet och blodsockernivåerna stiger (hyperglykemi). Komplikationer Diabetespatienten löper stor risk att drabbas av komplikationer på grund av sin sjukdom. Det är viktigt att man som omvårdnadspersonal har kunskap om hur man arbetar i den dagliga omvårdnaden för att motverka och förhindra olika typer av komplikationer som kan uppstå. Symtom och orsaker till högt P-glucos (hyperglykemi) Vid hyperglykemi har patienten brist på insulin och blodsockret blir högt.. Det kan bero på att man tagit för lite insulin eller tabletter av den ordinerade dosen. Infektioner och medföljande feber kan vara en annan orsak. Stress kan också vara en utlösande orsak. Man måste även vara observant på att högt P-glucos kan vara en rekyleffekt dvs. kroppens egen reaktion för att kompensera lågt P-glucos. Det är inte alltid nödvändigt att akut behandla ett högt blodsocker. Vårdtagarens allmäntillstånd avgör detta, vilken typ av diabetes men också vilken tid på dygnet det är. De flesta mår bra om blodsockret ligger mellan 4-15 mmol/l. Ligger värdet uppemot 20 mmol/l blir man framförallt trött. Sjuksköterskan ska alltid kontaktas om patientens p-glucosvärde är över 20 mmol/l. Högt P-glucos kommer smygande och kan ge följande symtom: ökad törst ökade urinmängder trötthet aptitlöshet dimsyn illamående muntorrhet djupandning
3 Sid 3(10) Symtom och orsaker till lågt P-glucos (hypoglykemi) Lågt P-glucos utvecklas snabbt och kan ge följande symtom: förvirring hungerkänslor irritation, aggressivitet hjärtklappning darrningar yrsel trötthet kallsvettningar, blekhet, kramper Orsaken till hypoglykemi kan vara flera för lite mat försenad måltid mer motion än vanligt för mycket insulin/tabletter alkohol gastropares (fördröjd magsäckstömning) Vad gör du vid lågt blodsocker? Att behandla ett lågt blodsocker på en vaken person är enklast genom att ge något av följande alternativ, proceduren kan upprepas efter 10 minuter om patienten inte mår bättre 3-4 druvsockertabletter eller sockerbitar ett par matskedar honung eller sirap ett glas juice eller söt saft/läsk, inga lightprodukter ett glas mjölk och smörgås gjord av ljust bröd Ge aldrig mat eller dryck till patienten om personen har sänkt medvetande. Behandla istället genom att: smula en sockerbit eller druvsocker och lägg under läppen eller tungan lägga honung/sirap under läppen eller tungan. Ring 112 och därefter sjuksköterskan. Hur du tar ett P-glucos 1, Välj punktionsställe, värm kalla händer 2. Desinfektera och lufttorka dina händer. 3, Ta på handskar 4, Tvätta alltid vid glukosprov, följ lokala anvisningar angående desinfektion. 5, Vänd handflatan uppåt, håll runt fingrets yttre led. 6, Stick på fingertoppens ovansida, vid sidan av fingerblomman. 7, Tryck och släpp efter, upprepa tills du fått fram tillräcklig mängd blod. 8, Släpp greppets tryck direkt efter sticket. Tryck därefter med ett nytt lätt tryck. 9, Torka bort minst en droppe blod med en tork. 10, Fyll teststickan, 11, Efter provtagningen kan en tork hållas mot fingret tills det slutar blöda. 12, Ta av handskarna och desinfektera och lufttorka dina händer
4 Sid 4(10) Om du tycker att blodsockervärdets nivå inte stämmer överens med vårdtagarens allmäntillstånd, (t.ex. en opåverkad person med ett blodsocker på 2,1 mmol/l), ta om provet innan du kontaktar sjuksköterskan. Olika typer av insuliner Man benämner insulinerna efter deras verkningsgrad och längd på effekten. Måltidsinsulin Tas i samband med måltid och verkar snabbt, men effekten sitter inte i så länge. De kan delas upp i direktverkande och snabbverkande insulin. Måltidsinsulin administreras vanligtvis 3-4 ggr/dag. Direktverkande insulin verkar under ca fem timmar. Snabbverkande insulin har något längre verkan, fem till nio timmar. Basinsulin Är mer långverkande och ska tas en eller två gånger varje dygn. Effekten sitter i nästan hela dygnet och ger en låg basnivå av insulin i blodet mellan måltiderna. Basinsulin kan delas upp i medellångverkande och långverkande insulin. Medellångverkande insulin har effekt under 10 till 24 timmar. Ett långverkande insulin verkar jämnare över dygnet och det ger ingen tydlig maximal effekt på samma sätt som med de mer snabbverkande typerna. Effekten sitter i under 16 till 28 timmar. Mixinsulin Mixinsulin innehåller både måltidsinsulin och basinsulin.mixinsulin ger därmed en god måltidstäckning samtidigt som basbehovet täcks. Mixinsulin kan ges en eller två och ibland tre gånger per dag. Förvaring av insulin Insulin skall förvaras mörkt och kallt i kylskåp, 2-8 grader. Det är viktigt att man inte placerar insulinet nära frysfack eller kylelement då effekten förstörs om läkemedlet fryser. Effekten av insulin förstörs även av värme över 30 grader och i direkt solljus. Pågående insulinpenna förvaras i rumstemperatur och är hållbar i 4 veckor efter första injektion. Det finns preparat med längre hållbarhetstid, delegerande sjuksköterska informerar om vad som gäller för specifikt preparat. Praktiska moment Innan du ger insulin Använd basala hygienrutiner Kontrollera alltid att det är rätt person du tänkt ge insulin. Fråga hur personen mår och se om han/hon mår som vanligt. Om avvikelse från det normala kan iakttas t.ex. irritation, feber, illamående, svettning, törst, oro, onormal trötthet, kontaktar du sjuksköterska. (tecken på högt/lågt blodsocker). Val av injektionsställe och teknik Insulinet skall injiceras i underhudsfettet där det sugs upp i jämn takt. Kommer det för ytligt hamnar det i huden och tas inte upp. Går injektionen för djupt hamnar den i muskulaturen som innehåller mer blodkärl och
5 Sid 5(10) riskerar att sugas upp för snabbt. Insulinet injiceras enligt ordination i exempelvis buken (runt naveln), fram/utsidan av låren eller i den övre yttre delen av skinkorna. Dessa områden ligger långt från större nerver, leder och stora blodkärl. Sjuksköterskan ansvarar för att det finns tydliga ordinationer där injektionsställe anges för varje vårdtagare. Var på kroppen ska insulinet injiceras? Insulin ska injiceras i fettlagret som finns under huden. Lämpliga injektionsområden Magen Fram och utsidan av låren Skinkornas övre del, yttre del. Insulin finns inte i tablettform. Här visas det vanligaste injektionsstället. Bilder hämtade från Praktiska tips-för dig som lever med diabetes från Novo Nordisk. Så injiceras insulin Lyft upp ett hudveck och håll kvar hudvecket under hela injektionen. Stick in nålen i hudvecket och injicera. Låt nålen vara kvar under huden i 10 sekunder och dra därefter ut nålen. Detta minskar risken för läckage från nålspetsen och från stickkanalen. Variera injektionsställe Om injektion sker på precis samma ställe varje gång finns risk att det bildas fettknölar under huden. Flytta därför injektionsstället några cm varje gång.
6 Sid 6(10) Att helt byta injektionsställe dvs. byta från mage till lår eller skinka bör bara ske om man är medveten om att uppsugningen av insulinet förändras, vilket påverkar effekten. (högt/lågt p-glucos) Vad du ska göra innan du börjar använda pennan? Börja med att rulla insulinpennan mellan handflatorna 10 gånger. Därefter vänder du pennan upp och ner 10 gånger. Upprepa dessa två moment minst en gång till, till dess att vätskan ser jämnt grumlig ut. Skruva på en kanyl, avlägsna luftbubblor och testa pennan genom att trycka på pennan, det ska då synas en liten droppe. Om du inte kan se någon droppe så måste du dra upp 2-6 enheter och trycka ut insulinet i pennan för att se att den fungerar. Är pennan ny är det nödvändigt att alltid dra upp 2-6 enheter och trycka ur insulinet för att se att pennan är hel. Checklista vid insulingivning Vad Hur Rätt person Rätt tid Rätt sort Rätt blandat Säkerhetskontroll Rätt mängd Rätt injektionsställe Kontrollera att det är rätt person du tänkt ge insulin. Fråga om personen mår bra och att det är OK att ge insulin. Kontrollera att ingen annan redan gett insulindosen. Kontrollera att det är rätt tidpunkt på dagen. Om personen har mer än en sorts insulin kontrollera att du ger rätt sort vid rätt tidpunkt. Vänd på insulinpennan flera gånger så att insulinet blandas. Kontrollera att insulinpennan fungerar d.v.s. att det kommer insulin ur nålen vid varje tillfälle. Se alltid instruktion för respektive penna. Byt alltid nålen vid varje injektionstillfälle. Kontrollera med dubbelkontroll: Först i samband med att du vrider fram, sedan strax innan du ger, att du vridit fram rätt mängd enheter (E) insulin. Kassera insulinpennan om insulinet inte räcker till hela dosen. Se tidigare signatur om var injektionen gavs senast. Variera injektionsställen enligt ordination. Låt även mottagaren av insulinet lämna sina synpunkter på var det skall injiceras.
7 Sid 7(10) Rätt injektionsgivning Signera Vid injektionsgivning i buken, tag ett brett hudparti mellan tumme och pekfinger - lyft upp - ge injektionen där. Vid injektionsgivning på annat ställe följ sjuksköterskas instruktion. Efter given dos, signera, skriv datum och klockslag. Städa undan och ta bort den använda kanylen. Vad gör jag om en patient mår dåligt? Ett förändrat hälsotillstånd. Innan du kontaktar sjuksköterskan, ta reda på: Ta p-glucos och kontrollera värdet. Om lågt p-glucos - behandla detta enligt undervisningsmaterialet. Avvakta med att ge insulin/tabletter, sjuksköterskan gör en bedömning utifrån patientens tillstånd Hur länge har patienten mått dåligt? 1 timme, 1 dag eller 1 vecka? På vad sätt mår han eller hon dåligt? Mår illa, kräkts, feber? Har patienten ont? I så fall var? När var patienten på toaletten och skötte magen sist? Lämna inte patienten ensam. Senkomplikationer I vissa fall kan diabetes på längre sikt leda till följdsjukdomar beroende på skador i blodkärl, både små och stora kärl drabbas, samt skador på nerver. Små blodkärl i ögon, njurar och hud kan drabbas. De skador som uppstår i de små kärlen kan leda till: retinopati: skadar ögonen och kan leda till blindhet, nefropati: skada på njurarna, neuropati: nedsatt känsel, framför allt i fötterna. Förändringarna i de stora blodkärlen är av samma typ som vanlig åderförkalkning och ökar risken för bland annat: kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke. Problem, orsakade av diabetes, på längre sikt kan vara fotproblem, stelhet och värk i händer och leder, nedsatt känsel och nervskador, magproblem, försämrad sexuell funktion och tandlossning. Diabetessår Diabetes medför en ökad risk för att utveckla fotkomplikationer. Fotkomplikationer medför ofta stort obehag och lidande, är kostsamma för samhället, och kan i värsta fall leda till amputation med livslång funktionsnedsättning för individen. De vanligaste sårlokalisationerna vid diabetes är: på tåtoppar. mellan tår. på fotryggarna.
8 Sid 8(10) på hälarna. Som vårdpersonal är det viktigt att förebygga diabetes sår! Därför är det viktigt att Du alltid: Kontrollerar fötterna i samband med av och påklädning eller vid dusch. Tvättar fötterna och torka ordentligt, även mellan tårna. Smörjer in fötterna med mjukgörande salva. Använder bekväma skor i rätt storlek. Ser till att ta bort ojämnheter i skorna. Grus, små stenar och annat kan orsaka sår. Det är lika viktigt för personer med diabetes som för de flesta människor att fördela maten jämt över dagen. En lämplig fördelning innebär tre huvudmål och två till tre mellan-mål. Om man fördelar måltiderna på det här sättet blir blodsockret jämnare. Det är speciellt viktigt för äldre så att de får i sig all den näring de behöver. Det finns ingen principiell skillnad mellan näringsrekommendationerna för friska personer och personer med diabetes. I allt väsentligt bör personer med diabetes äta vanlig, bra mat. Det är viktigt att man tar hänsyn till personens egen livsrytm och livsstil. För insulinbehandlade personer är relationen mellan mat och insulindoser särskilt viktig för att undvika både för lågt och för högt blodsocker efter måltid. Det är viktigt att komma ihåg att effekten på blodsockret beror på hur måltiden ser ut i sin helhet. Måltiden är en sammansättning av flera delar och om man strävar efter att den skall innehålla: Fibrer: t.ex. grovt bröd, gryn, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Fett: t.ex. margarin, olja, sås, grädde och créme fraiche. Protein: t.ex. kött, fisk, ägg, ost och köttpålägg En måltid som innehåller alla dessa delar gör så att magsäcken tömmer sig långsammare och därför höjs inte blodsockret lika snabbt. Observera vilket tidigare nämnts att det inte alltid är så att höga blodsockervärden beror på kosten. Det kan även exempelvis bero på att patienten har en pågående infektion, är i efterförloppet av en operation, har sovit dåligt, är psykiskt stressad eller orolig eller har smärta. Det finns många faktorer utöver kosten att se över om blodsockret är svårkontrollerat. Målsättningen för äldre personer är att förbättra livskvaliteten och att uppnå symtomlindring, som att undvika trötthet, törst och täta urinvägsinfektioner, vilket kan tillstöta om blodsockret ligger högt. Blodsockerkontrollen är mindre strikt än för yngre patienter, hur patientens värde får ligga bedömer läkaren och det varierar från individ till individ. Vatten är den bästa törstsläckaren. Nattfastan får inte vara länge än 11 timmar. Om något går fel - Anmäl läkemedelsavvikelse/tillbud Som hälso-och sjukvårdspersonal är man skyldig att rapportera alla läkemedelsavvikelser. En läkemedelsavvikelse är en händelse som inte är förväntad men som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patienten. Om avvikelser uppstår kontakta alltid sjuksköterskan omgående och fyll därefter i blanketten Anmälan läkemedelsavvikelse-tillbud. Rutinen är inte till för att leta syndabockar bland personalen, avvikelserapporteringen
9 Sid 9(10) är det viktigaste verktyget vi har för att kunna undanröja brister som påverkar kvalitet och säkerhet för patienterna. Följande är exempel på avvikelser/tillbud som rapporteras: Läkemedelshändelse, exempelvis fel dos vid fel tidpunkt, utebliven dos m.m. Brist i utebliven insats Brist i information, kommunikation, samverkan Avslutningsvis Observera att extra blodsockerkontroller tas om patienten uppträder annorlunda än normalt, därför är det viktigt med personkontinuitet hos brukaren. Höga blodsocker när patienten mår bra kräver oftast inte någon akut åtgärd men sjuksköterska ska alltid kontaktas. se avsnitt Hyperglykemi Låga värden ska alltid åtgärdas, se avsnitt Hypoglykemi. Instuderingsfrågor 1. Vid diabetes produceras för mycket insulin 2. Vid insulinkänning (lågt P-glucos) är patienten blek och kallsvettig 3. Insulin kan ges i tablettform 4. Kontroll av signeringslistan före injektion är nödvändig 5. Med subcutan injektion menas att injektionen ges i underhudsfettet 6. Lämpliga injektionsställen för insulin är buken och lårets utsida 7. Det är viktigt att vårdtagaren får mat till insulininjektionen 8. Ökad törst och stora urin mängder kan vara ett tecken på högt blodsocker 9. Insulin doseras i enheter per milliliter
10 Sid 10(10) 10. Om vårdtagaren vid blodsockerkontroll har ett värde på 20 mmol får du själv ge en extra dos insulin 11. Bortglömd morgondos kan ges vid lunch utan att fråga sjuksköterska 12. Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom 13. Motion sänker blodsockret 14. Urinvägsinfektion kan höja blodsockret 15. Du ska byta stickställe varje gång 16. Det är bra att ge ett glas saft vid lågt P-glucos 17. Synnedsättning kan vara en komplikation till diabetes mellitus. 18. Insulin finns med olika verkningstid, t.ex. snabbtids och långtidsverkande 19. Den insulinpenna som används ska förvaras i kylskåp
Utbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering. Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13
Utbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13 Innehåll Utbildningsmaterial Insulindelegering... 2 Delegering... 2 Att ta emot och acceptera
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso-
Läs merUtbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering. 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm
Utbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm Innehåll Utbildningsmaterial... 2 Delegering i kommunal vård och omsorg... 2 Ditt ansvar när du tar
Läs merTill dig som ska utföra arbetsuppgifter. på delegering i kommunal hälso- och sjukvård. Insulingivning
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Insulingivning Reviderat 2019 Materialet är utarbetat av länets MASar i samarbete med Högskolan Dalarna Författarna
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning
Läs merInsulingivning. Dalarnas Kommuner och Högskolan Dalarna Författarna
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöä
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.
Läs merUtbildningsmaterial diabetes
Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
Läs merUtbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering
Utbildningsmaterial Diabetes insulindelegering Munkedals kommun 2014 Utbildningsmaterial insulindelegering Detta material är framtaget som en kunskapsgrund för insulindelegation och riktar sig till personal
Läs merVidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter
1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning
Läs merVidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter
1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning
Läs merTILL DIG SOM FÅR LEVEMIR
Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes
Läs merDiabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun
Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.
Läs merInför delegering av insulin
GÄLLIVARE KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD 2013 04 27 Inför delegering av insulin 2 Delegering av insulin Checklista vid delegering av insulingivning Diabetes Mellitus
Läs merGenerella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg
Läs merTill dig som får Tresiba (insulin degludek)
Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den
Läs merTyp 2-diabetes och Victoza (liraglutid).
Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza
Läs merTill dig som fått Lantus
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)
Läs merINFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL
2007-06-14 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL Syftet är informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. Personal som får delegering
Läs merTill dig som fått Insuman Basal
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal
Läs merDelegering av insulinhantering
Bilaga 7 Delegering av insulinhantering Eva Lejman MAS/150803 Innehåll Diabetes vad är det? Målsättning med vård och behandling Lågt blodsocker - hypoglykemi Högt blodsocker - hyperglykemi Sena komplikationer
Läs merKUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning
KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan
Läs merTill dig som får Tresiba
Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning Innehåll
Läs merINSULIN- DELEGERING KUNSKAP
INSULIN- DELEGERING KUNSKAP ANSVAR TRYGGHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård 3 Patientsäkerhetslagen 2010:659 4 Diabetes 5 - insulinbehandling 7 - förvaring - mäta
Läs merKunskapstest inför delegering
Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merINFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte
Läs merDIABETES Utbildningsmaterial inför insulindelegering
DIABETES Utbildningsmaterial inför insulindelegering Vård- och omsorgsförvaltningen 2017-03-02 Innehåll Utbildningsmaterial... 2 Delegering i kommunal vård och omsorg... 2 Ditt ansvar när du tar emot en
Läs merTill dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation
Till dig som har fått Humulin NPH Patientinformation Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre insulin,
Läs merTill dig som fått Lantus
P a t i e n t i n f o r m a t i o n Till dig som fått Lantus Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet
Läs merTill dig som fått Toujeo
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet
Läs merInläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)
Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och
Läs merPATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay
PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur
Läs merTILL DIG SOM HAR FÅTT
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM (insulin lispro) Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver
Läs merUtbildningsmaterial inför Insulindelegering
Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (23) Inledning Detta utbildningsmaterial
Läs merKursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859
Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859 Målgrupp Undersköterskor som ska ha delegering i insulingivning. Syfte och målsättning Ge ökade kunskaper om diabetes: sjukdom, behandling, komplikationer och praktisk
Läs merTyp 2-diabetes och Victoza (liraglutid)
PATIENTINFORMATION Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid) Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza Innehåll 3 Introduktion 4 Det här är Victoza 5 Så verkar
Läs merINFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro)
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp
Läs merTill dig som fått Insulin lispro Sanofi
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insulin lispro Sanofi Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insulin lispro Sanofi av din läkare. Det
Läs merPatientinformation. Till dig som ska börja med Humulin NPH
Patientinformation Till dig som ska börja med Humulin NPH 2 Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre
Läs merTest inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde
Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet
Läs merTyp 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?
Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går
Läs merTILL DIG SOM HAR FÅTT
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen
Läs merMINA KONTAKTPERSONER:
MINA KONTAKTPERSONER: 2 1 1. FÖRBERED PENNAN Kontrollera att du har rätt insulinpenna och att insulinet ser klart och färglöst ut. Ta av skyddshatten på pennan och skruva på en ny nål. Ta sedan av nålskydden.
Läs merDiabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1
Diabetesutbildning del 3 Behandling 1 Behandling vid typ 2-diabetes Kunskap, motivation Livsstilsförändring och ansvar för egen hälsa Mat Fysisk aktivitet Tabletter Insulin 3:1 Fysisk aktivitet vid typ
Läs merTill dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)
Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för
Läs merJag har fått typ 2 diabetes
Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.
Läs merTill dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES
Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES Det är viktigt att ha bra blodsockerkontroll vid typ 2-diabetes VID TYP 2-DIABETES ökar blodsockernivåerna i blodet. Om blodsockernivåerna
Läs merTill dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)
Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för
Läs merGRAVIDITET OCH DIABETES
GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp
Läs merJAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES
JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa
Läs merTill Dig som ska ta emot delegering av läkemedel och andra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 2012-03-12
Till Dig som ska ta emot delegering av läkemedel och andra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 2012-03-12 2 (14) Inledning Detta material vänder sig till dig som skall ta emot en delegering. Att ta
Läs merInformation till dig som behandlas med BYDUREON en gång i veckan
Patientinformation sön mån tis ons tors fre lör BYDUREON en gång i veckan Information till dig som behandlas med BYDUREON en gång i veckan Om Bydureon: Hur Bydureon fungerar Vad du kan förvänta dig Hur
Läs merInsjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört.
Utbildning i diabetes för omsorgspersonal Diabetes har varit känt under mycket lång tid. Redan för flera tusen år sedan omnämndes sjukdomen i gamla skrifter. Man upptäckte att urinen smakade sött. Länge
Läs merFakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merInnan det är aktuellt med en delegering i insulingivning, ska du ha haft en delegering i läkemedel och arbetat aktivt med detta i minst två månader.
Hälso- och Sjukvård 1 Inledning Detta utbildningsmaterial är sammanställt för dig som ska få delegering att ge insulin. Att ta emot en delegering är att ta över en annans persons yrkesansvar och det är
Läs merP A T I E N T I N F O R M A T I O N. T ill d i g s o m f å t t A p i d r a
P A T I E N T I N F O R M A T I O N T ill d i g s o m f å t t A p i d r a Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Apidra (insulin glulisin) av din läkare. Det
Läs merDiabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?
Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen
Läs merINFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)
Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i
Läs merRiktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för delegering av läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård-
Läs merLäkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning
Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och
Läs merLBK Checklista nydebuterad diabetes
LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på
Läs merKOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES. SFDs höstmöte 2017
KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES SFDs höstmöte 2017 KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES typ 1 diabetes hos äldre insulinbehandling ketoacidos syraförgiftning hypoglykemi lågt blodsocker insulinordination
Läs merPatientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.
Läs merTill dig som får Tresiba (insulin degludek)
Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 1-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den
Läs merINFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola
INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Actraphane 30 injektionsflaska 100 IE/ml injektionsvätska, suspension, i injektionsflaska Humant insulin (rdna) Läs noga igenom hela denna bipacksedel innan du
Läs merPreparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).
2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas
Läs merHär är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det
Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av
Läs merDenna produkt är en förfylld spruta för engångsbruk. Den innehåller 300 mg Dupixent för injektion under huden (subkutan injektion).
Instruktioner Rekommenderad dos av Dupixent till vuxna patienter är en startdos på 600 mg (två injektioner á 300 mg), följt av 300 mg varannan vecka, administrerat som subkutan injektion. En patient kan
Läs merDelegering av läkemedelshantering enligt HSL
Riktlinje Diarienr VON 198/15 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Version 7 Dokumentansvarig Karin Paust MAS Gäller från 2015-10-29 Vård- och omsorgsförvaltningen Godkänd av Monica Holmgren chef
Läs merTill dig som har typ 2-diabetes
Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns
Läs merInformation till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.
Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29
Läs merINFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING
2007-06-14. Reviderat 2008-09-16, 2010-04- 06, 2011-05-04 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING Syftet är att informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund
Läs merInjektionsteknik. Januari 2013 UBL
Injektionsteknik Januari 2013 UBL Att injicera insulin Insulin injiceras i underhudsfettet som är området mellan huden och muskelvävnaden Detta för att insulinet skall absorberas i en så jämn takt som
Läs merVälkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Läs merPATIENTINFORMATION. Til dig som fått Suliqua
PATIENTINFORMATION Til dig som fått Suliqua Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Suliqua (insulin glargin + lixisenatid) av din läkare. Det främsta målet
Läs merDet är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes
Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag
Läs merBarndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Läs merInsulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2
Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning
TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom
Läs merUtbildningskompendium för vård- och omsorgspersonal inom Knivsta kommun. Delegering av insulinhantering
Bilaga 5 Utbildningskompendium för vård- och omsorgspersonal inom Knivsta kommun Delegering av insulinhantering Dokumenttyp: Utbildningsmaterial Diarienummer: SN-2016/22, version1 Beslutande nämnd: Socialnämnd
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merDIABETES GRUNDMATERIAL INFÖR INSULINDELEGERING
DIABETES GRUNDMATERIAL INFÖR INSULINDELEGERING 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diabetes? 4 Typ 1-diabetes/Typ 2-diabetes 5 Behandling 6 8 Insulinpennor 9 10 Diabeteskomplikationer 11 Fötter /
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merInsulinpumpguide. Rekommendationer till dig som bär insulinpump. Lågt blodsocker = hypoglykemi = känning. Vid kraftig känning
Medicinsk Patientinformation patientinformation Insulinpumpguide Rekommendationer till dig som bär insulinpump Kontrollera dagligen ditt blodsocker (minst morgon och före sänggående + någon gång under
Läs merNedsatt nervfunktion i magtarmkanalen
GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.
Läs merEgenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes
Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes Födelsedatum: Elevens namn: Hemadress: Skolans namn: Klass: Vårdnadshavare/anhöriga: Av rektor utsedd skolpersonal som hjälper eleven med egenvården:
Läs merViktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes
Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes För personer med diabetes mellitus typ 1 och deras vårdare för att minimera risken för diabetesketoacidos (DKA) Guide
Läs merTill dig som ordinerats
Aug 2016 Till dig som ordinerats av din läkare Information till patienter Introduktion Din läkare har förskrivit JANUVIA (sitagliptin) för behandling av typ 2-diabetes. Denna broschyr är avsedd för att
Läs merSÅ HÄR ANVÄNDER DU LEVEMIR -BASINSULINET
SÅ HÄR ANVÄNDER DU LEVEMIR -BASINSULINET PATIENTANVISNING TYP 2 -DIABETES Bästa användare av Levemir -insulin Din läkare har ordinerat dig Levemir -insulin för behandling av typ 2-diabetes. Innan behandlingen
Läs merfå kontroll över din diabetes
VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått
Läs merRätt rustad för vägen framåt
Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har
Läs merTILL DIG SOM SKA ANVÄNDA FÖRFYLLDA. KwikPen
TILL DIG SOM SKA ANVÄNDA FÖRFYLLDA KwikPen KwikPen KwikPen Med tydlig färgmarkering Förbered din KwikPen för användning 1 3 Tvätta händerna noga. 2 Avlägsna pennans skyddshatt genom att dra av den. Om
Läs mer