Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört.
|
|
- Axel Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildning i diabetes för omsorgspersonal Diabetes har varit känt under mycket lång tid. Redan för flera tusen år sedan omnämndes sjukdomen i gamla skrifter. Man upptäckte att urinen smakade sött. Länge visste man inte så mycket om sjukdomen, läkarvetenskapen var maktlösa och man såg patienten gå mot en säker död upptäcktes de langerhanska öarna i bukspottskörteln (pancreas) upptäcktes att dessa cellöar bildade ett ämne/ insulin som hindrade uppkomsten av diabetes insulin ges första gången till patient. Insulin är ett hormon som man kan beskriva som en nyckel som öppnar upp cellen så att socker kan komma in. Alla celler måste ha energi (socker) för att överleva. Kan inte socker komma in i cellen uppstår ett högt blodsockervärde. Diabetes är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd, gemensamt är att halten av socker i blodet (plasmaglucos) är förhöjd, personen har ett högt blodsocker. De vanligaste typerna är Typ1 och Typ 2 diabetes, men det finns också några andra former som inte är så vanliga. Detta kan bero på tre olika saker: 1. Den kroppsegna insulinproduktionen i bukspottskörteln upphört helt 2. Otillräcklig insulinproduktion 3. Att kroppens celler inte är känsliga för insulinet som produceras, så kallad insulinresistens. Definitionen på diabetes är ett faste plasmaglucos som överstiger 7 mmol/l eller slumpmässigt uppmätta värden som överstiger 11,0 mmol/l (icke fastande) Symtom Ökad törst Stora urinmängder Trötthet Illamående/kräkningar Avmagring. Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört. Vid Typ 2 är insjuknandet mer smygande, då man fortfarande har en egen insulinproduktion. Ofta är symtomen mer ospecifika och det är inte ovanligt att det upptäcks vid till exempel en hälsokontroll. Typ1 och Typ2 diabetes har olika orsak. Vid Typ 1 har den kroppsegna insulinproduktionen helt upphört. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppens eget immunförsvar börjar förstöra de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Patienten blir helt beroende av insulin för att överleva. Man kan insjukna i Typ 1 diabetes under hela livet, men det är vanligast att den debuterar i
2 skolåldern. De är oftast normalviktiga, cirka 10 % av samtliga diabetiker har Typ1. Typ2 är en livsstilsrelaterad sjukdom, vanliga orsaker är: Övervikt, då fram för allt så kallad bukfetma. Inaktivitet och avsaknad av motion Ärftlighet- man kan tydligt se risken att utveckla Typ 2 diabetes om någon i familjen har sjukdomen. Detta är alltså i många fall en vällevnadssjukdom. Behandling vid diabetes Vid Typ 1 är det alltid insulin. Man måste tillföra insulin dagligen, oftast flera gånger resten av livet. Man ger olika kombinationer av insulin oftast långverkande och måltidsinsulin. Man eftersträvar en så jämn blodsockernivå som möjligt för att minska risken för komplikationer. Vid Typ 2 är det olika behandlingsalternativ som gäller beroende på hur gammal patienten är och hur insulinproduktionen ser ut. Behandlingen är kost och motion, men ofta krävs också tablettbehandling. Efter långvarig behandling kan patienten behöva insulin när den egna insulinproduktionen minskat eller upphört. Hos äldre är det oftast god symtomkontroll som gäller, undvika låga så väl som höga värden. Kost En väl sammansatt kost är grundstenen i all diabetesbehandling. Socialstyrelsen ger vägledning till diabetiker, genom att lyfta fram fem olika koster. Traditionell diabeteskost Måttlig lågkolhydratkost Medelhavskost Traditionell diabeteskost med lågt GI Extrem lågkolhydratkost I kommunal vård används den traditionella diabeteskosten. Tänk dig att du delar upp tallriken i tre delar, 1/3 bestå av grönsaker 1/3 av kött eller fisk och 1/3 av pasta, potatis eller pasta. Ofta behövs också tablettbehandling. Viktigt med regelbundna måltider med tre huvudmål och 2-3 mellanmål. Kosten ska alltid vara individuellt anpassad beroende på patientens vikt och om det är Typ 1 eller Typ 2. Kosten ska anpassa så den innehåller energi från flera energikällor som inte ger alltför snabb höjning av blodsockernivån. Fett: Viktig energikälla 30 % av energiintaget/dag ska komma från fett- höjer inte blodsockret. Ska vara omättat som inte är skadligt för hjärta och kärl. Tips på omättat fett: Använda olja eller flytande margarin i matlagning, fisk som till exempel lax.
3 Använd gräddprodukter med vegetabiliskt fett. Fett som förblir mjukt i kylskåpet omättat fett. Se upp med mättat fett i industriprodukter innehåller transfetter som är skadligt för hjärta och kärl. Kolhydrater: Största energikällan % ska komma från denna grupp dagligen. Undvik snabba kolhydrater som höjer blodsockret snabbt som till exempel alla sockerarter. Tänk på att ris, potatis, potatismos, couscous, juice, mjölk och frukt innehåller snabba kolhydrater. Använd gärna fullkornsprodukter som har ett högt fiberinnehåll till exempel fullkornspasta, grovt bröd. Även linser, bönor och ärtor innehåller långsamma kolhydrater. Titta gärna efter nyckelhålsmärkta produkter. Man ska inte äta mer än 2-3 frukter/dag, dessa bör ligga som mellanmål. Undvik söta drycker, använd light produkter kontrollera först vilket sötningsmedel som är tillsatt.) Protein: 30 % av energiintaget ska komma från denna grupp. Påverkar inte blodsockret- ger mättnadskänsla. Till exempel kött, fisk, ägg och mejeriprodukter Det är viktigt att veta vilka sötningsmedel som ingår i osötade livsmedel. Många sötningsmedel, till exempel sorbitol och xylitol, höjer blodsockervärdena. Aspartam och Stevia höjer inte blodsockervärdet. Om man någon gång i veckan vill äta något gott är det bättre att välja en vanlig kaka eller choklad istället. Motion: Är bra för alla människor och förebygger vällevnadssjukdomar till exempel diabetes typ 2. Speciellt viktigt är det för diabetiker att motionera regelbundet. En typ 2 diabetiker kan sänka sitt blodsocker genom motion och viktminskning. Det gäller att hitta en motionsform som passar den enskilde. Symtom på högt blodsocker-hyperglykemi Stora urinmängder Ökad törst Muntorr Trött Sömnig Uttorkning Minskad aptit Viktminskning Illamående/kräkningar Acetonluktande andedräkt OBS risk för diabeteskoma (Ketoacidos)
4 Det som kallas diabeteskoma kan utvecklas snabbt om man har en insulinkrävande diabetes utan egen insulinproduktion och inte får insulin. Det kan ta allt från 12 timmar - till 3 dygn. Detta är ett livshotande tillstånd och kräver omedelbar sjukhusvård- Ring 112 och larma ambulans. En insulinbehandlad diabetiker kan vara ordinerad snabbverkande insulin som ska ges vid för högt blodsockervärde. Viktigt att en tydlig ordination finns för hur många enheter insulin som ska ges och när det ska ges. Det är viktigt att aldrig avbryta insulinbehandlingen. Även om vårdtagaren har maginfluensa och inte äter får inte insulinet hoppas över. Om vårdtagaren är en Typ1 diabetiker och har diarré eller kräkningar och inte äter måste han/hon ha sitt insulin, men i reducerad dos. Kontakta alltid sjuksköterska! Orsaker till högt blodsocker Infektioner till exempel urinvägsinfektion, luftvägsinfektion För lite insulin i blodet Felaktig kost. Symtom på lågt blodsocker-hypoglykemi Trött Yrsel Huvudvärk Svettningar Skakningar Blekhet Hungerskänsla Kramper/ Medvetslöshet Detta måste behandlas omedelbart. Kontrollera blodsockret, har man inte tillgång till blodsockermätare ska man alltid förutsätta en hypoglykemi och behandla den. Kontakta alltid sjuksköterska! Ge 4-8 druvsockertabletter (motsvarande 20g.) Druvsocker behöver inte spjälkas i mag-tarm kanalen och kan därför komma vårdtagaren tillgodo mycket snabbt. Om inte detta hjälper inom 5 minuter ge ytterligare snabba kolhydrater, till exempel söt saft, juice eller mjölk. Ordinarie måltid ska sedan intas inom 30 minuter eller ge mjölk och smörgås. Om blodsockret går ned till mycket låga värden kan vårdtagaren gå in i det man kallar insulinkoma. Blir då medvetslös och kan få kramper- Larma omedelbart ambulans 112 De ger glucos intravenöst och det har en snabbverkande effekt.
5 En del insulinbehandlade vårdtagare som ofta drabbas av insulinkänning har fått ordinerat Glucagon. Detta är ett hormon som stimulerar levern att frisätta glucos. Ges som injektion på samma sätt som insulin och kan delegeras till personal att ges vid behov. Glucagon är en förfylld spruta, ges subcutant eller intramuskulärt. Viktigt att veta: Vid insulinkänning/insulinkoma orsakat av högt alkoholintag eller mycket hård fysisk aktivitet så är leverns glucosförråd tömda och effekten av Glucagon uteblir. Om man hittar en patient med diabetes medvetslös ska man alltid kontrollera blodsockret.har man inte tillgång till blodsockermätare ska man alltid behandla en medvetslös med känd diabetes som att han har hypoglycemi. Har man inte tillgång till Glucagon kan man lägga lite honung under tungan. Uppmana alla patienter med risk för hypoglycemi att ha druvsocker hemma och med sig i fickan, så de alltid har det till hands om de skulle få en känning. Man ska absolut inte försöka att ge en medvetslös person något att dricka! Komplikationer vid diabetes. Gemensamt för både Typ1 och Typ 2 diabetiker är risken att utveckla komplikationer. För att bedöma hur blodsockret ligger under en längre tid mäter man HbA1C =långtidsblodsocker. Den allmänna målsättningen för diabetiker är att HbA1C ska vara lägre än 52 mmol/mol. Komplikationer uppträder i de stora kärlen kan även förekomma vid andra sjukdomstillstånd. Komplikationer i de små kärlen förekommer bara hos diabetiker. Organ som oftast drabbas av komplikationer är: Ögonen- näthinneskador Njurarna- sämre funktion kan leda till uremi(urinförgiftning) och dialys kan bli nödvändig. Nervsystemet(neuropati)-leder till nedsatt känsel. Viktigt med fotvård får de sår kan de bli mycket svårläkta. Hjärtat- större risk för hjärtinfarkt. Tablettbehandling Ökar glucosupptaget i muskulaturen Minskar glucosproduktionen i levern Ökar insulinproduktionen Minskar sockerupptaget från tarmen Minskar insulinresistensen Dessa kan endast användas vid Typ 2 diabetes. Viktigt att det ges enligt ordination, oftast ca 30 minuter före måltid. Aldrig slarva med maten efter intag av diabetesläkemedel. Risk finns för hypoglycemi
6 Exempel på olika diabetesläkemedel: Metformin, Glucophage, Glibenklamid, Mindiab, Amaryl Novonorm, Glucobay m.m. Dessa verkar på olika sätt i kroppen Observera att Metformin och Glucophage ska genast sättas ut vid symptom som kräkningar och/eller diarrér. Vid uttorkning påverkas njurfunktionen och det finns risk för mjölksyraförgiftning (Lactatacidos) som är en allvarlig metabolisk komplikation. Insulinbehandling Ges som subcutan injektion(under huden). Dosen anges i enheter (E). Alla insulin innehåller 100E/ml. Dosen anpassas individuellt, oerhört viktigt att alltid följa den ordinerade dosen. Detta bestäms av läkaren eller diabetessköterskan. Blodsockerkontroller görs regelbundet och det varierar från dagliga kontroller till någon gång i månaden. Alltid till Typ 1 diabetiker. Ibland till Typ 2 diabetiker, där inte kost och tablettbehandling räcker. Det finns olika former av insulin: Direktverkande/Måltidsinsulin Ska ges direkt i samband med måltid. Patienten ska ha maten på bordet eller ha börjat att äta. Snabbt insättande effekt redan efter minuter, effekten varar 2-6 timmar. Kan även ges upp till 30 minuter efter en måltid. Medellångverkande med snabbt insättande effekt Medellångverkande Långverkande Ges 1-2 ggr/dygn Mixinsulin- tvåfasinsulin där både snabbverkande och medelverkande insulin ingår. Har effekt både på blodsockerstegring vid måltid och på längre sikt. Durationen är beroende på dos, injektionsställe, blodgenomströmning, temperatur och fysisk aktivitet. Mätning av blodsocker I kommunal vård används samma blodsockermätare till alla. Det är den mätare som för tillfället är upphandlad. Mätaren ska kontrolleras en gång per månad med en speciell kontrollvätska. Blodsockerkontroller görs regelbundet och det varierar från dagliga kontroller till någon gång i månaden. Ibland ordinerar läkaren ett långtidsvärde, ett blodprov som kallas HbA1c. Detta prov ger ett medelvärde på blodsockernivåerna de senaste 4-6 veckorna. Blodsocker ska alltid tas om patienten uppvisar symtom på för högt eller för lågt blodsocker. Om avvikande blodsocker - kontakta alltid sjuksköterska.
7 Läs HSL-uppdragen där står vilka gränsvärden som gäller. Tillvägagångssätt vid mätning av blodsocker Desinfektera dina händer, lufttorka. Ta på dig handskar. Sätt i en mätsticka i blodsockermätaren. Välj vilket finger du ska sticka i (ej lillfinger eller tumme) och tvätta fingret. Vänd patientens handflata uppåt och ta ett stadigt tag runt fingret yttre led med din tumme och pekfinger. Stick vid sidan om fingerblomman med stickskyddad provtagningslancett. Kasta lancetten i kärl avsett för stickande/skärande, smittförande avfall. Tryck med ett lätt tryck fram en bloddroppe som tokas bort. Tryck fram en ny droppe blod och fyll teststickan med blod. Håll en tork mot stickstället tills det slutar blöda. Läs av blocksockermätaren och dokumentera resultatet. Mätstickor i öppnad förpackning håller i 6 månader. Skriv datum på förpackningen när den bryts. Iordningställande och administrering av insulin. De flesta har isulinpennor- Flexpen. Där mängden insulin ställs in vid varje tillfälle. Sedan finns det en annan form som heter Optiset (Lantus) där insulinmängden ställs in när man byter penna och där man endast drar ut en knapp innan man ger insulinet. Mängden insulin ordineras och ges i enheter(e) Var noga med att lära er pennorna så ni är säkra på hur de fungerar. Rulla pennan mellan handflatorna 10 ggr, vänd pennan 10 ggr. Upprepa 1 gång- Gör detta till en vana varje gång du ska ge en insulininjektion. Sätt på nålen, var noga med att sätta på den rakt. Håll pennan upprätt, knacka på ampullen för att få luftbubblor att stiga. Tryck ut 2 enheter i taget tills du ser att det kommer insulin, gäller vid varje tillfälle. Ställ in ordinerad dos genom att vrida på doseringsknappen. Du kan vrida tillbaka för att korrigera vid behov. Kontrollera alltid ordinationen mot dosreceptet/ eller annan ordinationshandling. Kontrollera på signeringslistan att inte det är givet av annan innan du ger insulinet. Ta på dig handskar Håll alltid kvar nålen under huden med injektionsknappen intryckt i 10 sekunder(räkna sakta till 10) Stickskyddad kanyl används alltid när kommunal personal administrerar insulin. Kanylen kastas i kärl för stickande/skärande, smittförande avfall. Signera på signeringslista.
8 Injektionsområden Insulin ska injiceras i fettlagret som finns under huden. Lämpliga områden är magen, skinkans övre yttre del och lårets framsida. Med dagens insulinsorter har valet av injektionsområde mindre betydelse. Injektionsstället ska ordineras av läkare/sjuksköterska Låret: Det går att injicera på lårets ovansida om fettlagret är tillräckligt. Speciellt män kan ibland ha ett alldeles för tunt fettlager och då är det olämpligt att sticka där. Eftersom fettväven här är tunnare bör ett ordentligt hudveck lyftas för att förhindra att injektionen hamnar i muskulaturen. Magen: Injektionen sker i området under naveln och en bit upp. Tänk er en banan som läggs under naveln med böjarna uppåt. Detta är det vanligaste injektionsstället. Lyft ett hudveck och injicera. Skinkans övre yttre del: Här finns ett tjockt fettlager där injektionen kan ske. Här behövs oftast inget hudveck eftersom fettväven är tjock ändå Förvaring av insulin Oöppnade pennor förvaras i kylskåp, ta för vana att förvara dem i kylskåpsdörren för att undvika att insulinet fryser. Öppnad penna märks med datum och förvaras i rumstemperatur högst 1 månad sedan kasseras den. Pennan ska inte utsättas för direkt solljus och temperaturer över 25 grader. Delegering För att få ge insulin till en vårdtagare krävs delegering från en sjuksköterska. Först ska en teoretisk och praktisk utbildning genomföras (som denna). Därefter ska ansvarig sjuksköterska efter genomgången praktisk övning hos vårdtagaren genomföra delegeringen. Delegeringen är alltid personlig och kan inte överlåtas till annan. När du fått din delegering har du ett eget ansvar hur du fullföljer uppgiften att det är förenat med god och säker vård. Om så inte är fallet kan delegering återkallas.
Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859
Kursbeskrivning Diabetes - Steg 1 3859 Målgrupp Undersköterskor som ska ha delegering i insulingivning. Syfte och målsättning Ge ökade kunskaper om diabetes: sjukdom, behandling, komplikationer och praktisk
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning
Läs merTest inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde
Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet
Läs merUtbildningsmaterial diabetes
Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs
Läs merVidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter
1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning
Läs merDiabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun
Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.
Läs merTILL DIG SOM FÅR LEVEMIR
Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes
Läs merVidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter
1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning
Läs merINFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL
2007-06-14 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL Syftet är informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. Personal som får delegering
Läs merPATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay
PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
Läs merTyp 2-diabetes och Victoza (liraglutid).
Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merTill dig som fått Lantus
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso-
Läs merTill dig som får Tresiba (insulin degludek)
Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%
Läs merTill dig som får Tresiba
Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning Innehåll
Läs merTyp 2-diabetes och Victoza (liraglutid)
PATIENTINFORMATION Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid) Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza Innehåll 3 Introduktion 4 Det här är Victoza 5 Så verkar
Läs merTyp 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?
Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går
Läs merTill dig som ska utföra arbetsuppgifter. på delegering i kommunal hälso- och sjukvård. Insulingivning
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Insulingivning Reviderat 2019 Materialet är utarbetat av länets MASar i samarbete med Högskolan Dalarna Författarna
Läs merDelegering av insulinhantering
Bilaga 7 Delegering av insulinhantering Eva Lejman MAS/150803 Innehåll Diabetes vad är det? Målsättning med vård och behandling Lågt blodsocker - hypoglykemi Högt blodsocker - hyperglykemi Sena komplikationer
Läs merTill dig som fått Toujeo
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet
Läs merTill dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)
Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merTill dig som fått Lantus
P a t i e n t i n f o r m a t i o n Till dig som fått Lantus Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet
Läs merTill dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation
Till dig som har fått Humulin NPH Patientinformation Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre insulin,
Läs merDet är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes
Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag
Läs merInformation till dig som behandlas med BYDUREON en gång i veckan
Patientinformation sön mån tis ons tors fre lör BYDUREON en gång i veckan Information till dig som behandlas med BYDUREON en gång i veckan Om Bydureon: Hur Bydureon fungerar Vad du kan förvänta dig Hur
Läs merInför delegering av insulin
GÄLLIVARE KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD 2013 04 27 Inför delegering av insulin 2 Delegering av insulin Checklista vid delegering av insulingivning Diabetes Mellitus
Läs merBarndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merPatientinformation. Till dig som ska börja med Humulin NPH
Patientinformation Till dig som ska börja med Humulin NPH 2 Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre
Läs merLBK Checklista nydebuterad diabetes
LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på
Läs merTill dig som fått Insuman Basal
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal
Läs merTill dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)
Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merDiabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?
Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen
Läs merVälkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Läs merTILL DIG SOM HAR FÅTT
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM (insulin lispro) Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver
Läs merTill dig som fått Insulin lispro Sanofi
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insulin lispro Sanofi Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insulin lispro Sanofi av din läkare. Det
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merINSULIN- DELEGERING KUNSKAP
INSULIN- DELEGERING KUNSKAP ANSVAR TRYGGHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård 3 Patientsäkerhetslagen 2010:659 4 Diabetes 5 - insulinbehandling 7 - förvaring - mäta
Läs merUtbildningsmaterial inför Insulindelegering
Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (23) Inledning Detta utbildningsmaterial
Läs merUtbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering. Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13
Utbildningsmaterial Diabetes - insulindelegering Anna-Karin Sävemalm Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-08-13 Innehåll Utbildningsmaterial Insulindelegering... 2 Delegering... 2 Att ta emot och acceptera
Läs merTill dig som har typ 2-diabetes
Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns
Läs merInsulingivning. Dalarnas Kommuner och Högskolan Dalarna Författarna
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöä
Läs merTILL DIG SOM HAR FÅTT
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen
Läs merVälkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2015-08-25 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Läs merGRAVIDITET OCH DIABETES
GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp
Läs merINFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte
Läs merEn guide till dig som undervisar barn med diabetes
En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.
Läs merFakta om diabetes. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)
Läs merKUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning
KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan
Läs merUtbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering
Utbildningsmaterial Diabetes insulindelegering Munkedals kommun 2014 Utbildningsmaterial insulindelegering Detta material är framtaget som en kunskapsgrund för insulindelegation och riktar sig till personal
Läs merTill dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES
Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES Det är viktigt att ha bra blodsockerkontroll vid typ 2-diabetes VID TYP 2-DIABETES ökar blodsockernivåerna i blodet. Om blodsockernivåerna
Läs merLäkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning
Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och
Läs merUtbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering. 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm
Utbildningsmaterial Diabetes Diabetes - insulindelegering 2015-09-03 Mölndals Stad Anna-Karin Sävemalm Innehåll Utbildningsmaterial... 2 Delegering i kommunal vård och omsorg... 2 Ditt ansvar när du tar
Läs merInläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering)
Sid 1(10) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - diabetesutbildning (inför delegering) Instuderingsmaterial
Läs merINFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING
2007-06-14. Reviderat 2008-09-16, 2010-04- 06, 2011-05-04 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING Syftet är att informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merJag har fått typ 2 diabetes
Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.
Läs merPATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia
PATIENTINFORMATION Til dig som fått Lyxumia Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid). Lyxumia är ett komplement till din tidigare diabetesbehandling och
Läs merInformation till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.
Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29
Läs merJAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES
JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa
Läs merDiabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1
Diabetesutbildning del 3 Behandling 1 Behandling vid typ 2-diabetes Kunskap, motivation Livsstilsförändring och ansvar för egen hälsa Mat Fysisk aktivitet Tabletter Insulin 3:1 Fysisk aktivitet vid typ
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merHär är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det
Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs merTyp 1 diabetes hos barn och ungdomar
Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Diabetessjuksköterska Barndiabetesmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Presentationen finns att hitta på www.diabit.se under Mitt diabetesteam Karolinska - Föreläsningar
Läs merPreparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).
2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merGenerella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merFakta om diabetes. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in
Läs merMINA KONTAKTPERSONER:
MINA KONTAKTPERSONER: 2 1 1. FÖRBERED PENNAN Kontrollera att du har rätt insulinpenna och att insulinet ser klart och färglöst ut. Ta av skyddshatten på pennan och skruva på en ny nål. Ta sedan av nålskydden.
Läs merInnan det är aktuellt med en delegering i insulingivning, ska du ha haft en delegering i läkemedel och arbetat aktivt med detta i minst två månader.
Hälso- och Sjukvård 1 Inledning Detta utbildningsmaterial är sammanställt för dig som ska få delegering att ge insulin. Att ta emot en delegering är att ta över en annans persons yrkesansvar och det är
Läs merTILL DIG SOM SKA ANVÄNDA FÖRFYLLDA. KwikPen
TILL DIG SOM SKA ANVÄNDA FÖRFYLLDA KwikPen KwikPen KwikPen Med tydlig färgmarkering Förbered din KwikPen för användning 1 3 Tvätta händerna noga. 2 Avlägsna pennans skyddshatt genom att dra av den. Om
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merKunskapstest inför delegering
Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan
Läs merOm allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merINFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)
Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i
Läs merTill dig som fått Lyxumia
P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lyxumia Lyx_patientbroschyr_maj2015.indd 1 2015-06-05 09:00:12 Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid).
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merKOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES. SFDs höstmöte 2017
KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES SFDs höstmöte 2017 KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES typ 1 diabetes hos äldre insulinbehandling ketoacidos syraförgiftning hypoglykemi lågt blodsocker insulinordination
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merSolSooSTAR SNABBGUIDE
SoloSTAR S N A B B G U I D E Du har just blivit ordinerad Lantus (insulin glargin), Apidra (insulin glulisin), eller Insuman Basal (humaninsulin, isofan) i den förfyllda insulin pennan SoloSTAR. Du kan
Läs merKlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5
KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras
Läs merINFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro)
INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs mer