Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Transkript

1 Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1

2 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen kan producera. Insulin bildas i bukspottkörteln och behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler. Den höga blodsockernivån kan skada blodkärlen och bl a leda till hjärtinfarkt, stroke, nedsatt syn och känsel. Här kan du läsa mer om diabetes och hur du känner igen symtomen. Men också om vad man kan göra för att hejda sjukdomens förlopp och hur det är att leva med sin sjukdom. Finns det olika sorters diabetes? Det finns flera typer av diabetes. Två typer dominerar, typ 1 och typ 2. Dessutom finns bl a graviditetsdiabetes. 2 3

3 kostvanor och för lite motion i kombination med stress är några av de bakomliggande faktorerna, men även ärftlighet har en avgörande roll. Typ 2-diabetes är ofta en del i det så kallade metabola syndromet med övervikt/fetma, blodfettsrubbningar och högt blodtryck. De båda diabetestyperna har många gemensamma drag, men skiljer sig också åt på viktiga punkter. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Vad är skillnaden mellan de olika typerna av diabetes? Typ 1-diabetes eller insulinberoende diabetes kännetecknas av att bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin avtar eller helt upphör, vilket leder till insulinbrist. Orsaken till typ 1-diabetes är immunologiska mekanismer, där både ärftlighet och ännu oklara miljöfaktorer (det skulle bl a kunna vara virus) spelar in. Den debuterar vanligtvis före 35 års ålder, men oftast när man är 5-15 år gammal och en topp kan ses i pubertetsåldern. För att hålla sjukdomen under kontroll måste den alltid behandlas med insulin. Typ 2-diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar. Den brukar debutera efter 30 års ålder och utgör 90 procent av alla diabetesfall i Sverige. Ju äldre man blir desto större är risken att man ska få sjukdomen och man räknar med att cirka 20 procent av alla över 80 år i Sverige har typ 2-diabetes i olika stadier. Sjukdomen är delvis en följd av vår livsstil, där övervikt, dåliga Varför är insulinet så viktigt? Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom som beror på att kroppen fått en nedsatt förmåga att producera hormonet insulin eller inte producerar något insulin alls. Vid typ 2 har också insulinresistensen, det vill säga att insulinet har för dålig effekt, stor betydelse. Insulinet har viktiga funktioner i kroppen, den viktigaste är att göra så att socker (glukos) från blodet ska komma in i cellerna och förse dem med näring. Vid insulinbrist minskar detta upptag. Glukosnivån i blodet stiger och leder bland annat till nedbrytning av kroppens proteiner och fettvävnader. Obehandlad kan framför allt typ 1-diabetes, men också typ 2-diabetes, få mycket allvarliga konsekvenser. Vilka är symtomen vid typ 1-diabetes? Vid typ 1-diabetes kommer symtomen snabbt och tydligt. Inom några dagar till veckor blir man mycket sjuk, i värsta fall hamnar man i koma, och måste få vård omedelbart. Särskilt små barn insjuknar snabbt. Symtom vid typ 1-diabetes är kraftig viktminskning, törst, stora urinmängder, syraförgiftning och i värsta fall medvetslöshet (diabeteskoma). 4 5

4 Vilka är symtomen vid typ 2-diabetes? Vid typ 2-diabetes är förloppet mer långsamt och smygande. Det kan dröja flera år innan symtomen är tillräckligt tydliga för att man ska misstänka att något inte är som det borde vara. Oftast upptäcks sjukdomen i samband med ett läkarbesök orsakat av något annat. De vanligaste symtomen är: ökad trötthet törst och stora urinmängder viktnedgång yrsel infektioner i huden eller underlivet sämre känsel i benen gradvis sämre syn smärtor i buken allmänt illamående Symtomens svårighetsgrad beror i sin tur på graden av blodsockerstegring. Hur kan man ta reda på om man har fått diabetes? Diagnosen kan fastställas genom ett enkelt blodprov på fastande mage som mäter blodsockerhalten (plasmaglukos). Du har diabetes om två blodprov visar ett värde som är 7 mmol/l eller högre. Glukosbelastning är ett annat sätt att ställa diagnos. Den som undersöks dricker sockerlösning på fastande mage. Efter två timmar tas ett blodprov. Du har diabetes om plasmaglukos är 12,2 mmol/l eller högre och risken att utveckla diabetes senare i livet är ökad om du har 8,7-12,2 mmol/l (nedsatt glukostolerans). Vad kan jag göra själv om jag är i riskzonen för typ 2-diabetes? Genom att förändra din livsstil och dina kostvanor kan du förhindra eller fördröja att sjukdomen bryter ut. Du kan ändra dina matvanor genom att: minska mängden fett och sötsaker öka mängden grönsaker och äta måttligt med frukt äta regelbundet fördela måltiderna jämnt över dagen Andra saker som också är positiva för din hälsa är t ex fysisk aktivitet. Var också måttlig med alkohol och sluta röka om du gör det i dag. 6 7

5 Behandlingen av typ 1-diabetes Målsättningen för behandlingen av diabetes både typ 1 och typ 2 är att uppnå symtomfrihet och att minska risken för akuta och långsiktiga komplikationer. Typ 1-diabetes behandlas alltid med insulin. Det finns flera olika sorter, kortverkande, direktverkande, medellångverkande, långverkande och som ges en eller flera gånger om dagen via injektioner. Före insulinets upptäckt i början av 1920-talet orsakade typ 1-diabetes snabbt allvarliga symtom och i dess förlängning att den som insjuknade dog. Prognosen för typ 1-diabetes har, tack vare nya och förfinade behandlingsmetoder, sedan dess helt förändrats och många som har denna form av diabetes kan leva ett relativt normalt liv även om det finns risk för komplikationer som på sikt kan få allvarliga konsekvenser. Vid båda typerna av diabetes rekommenderas kostbehandling. Det är viktigt att maten är näringsriktig och energianpassad. Det är viktigt att kosten innehåller långsamma kolhydrater som gör att blodsockernivån hålls så jämn som möjligt. Behandlingen av typ 2-diabetes Vid typ 2-diabetes handlar det om att försöka få till en viktminskning eftersom dessa patienter ofta är överviktiga. I sjukdomens inledande fas räcker det ofta att man förändrar sin livsstil, t ex att man lägger om sina kostvanor, börjar motionera, slutar röka och försöker undvika stress. När en förändrad livsstil inte är tillräckligt ordineras ofta tabletter, som ökar det egna insulinets effekt eller som ökar insulinfrisättningen. Det har också kommit nya läkemedel som injiceras trots att det inte är insulin. I takt med att sjukdomen fortskrider minskar insulinbildningen trots behandlingen, och då kan det även bli aktuellt med insulininjektioner. Det är viktigt att alla komponenter i det metabola syndromet behandlas. Det vill säga övervikten, blodfettsrubbningen och det höga blodtrycket. Därför kan det bli aktuellt även med andra läkemedel, t ex blodtryckssänkande läkemedel, som komplement till diabetesbehandlingen. 8 9

6 graviditeten och gör glukosbelastning. Efter graviditeten brukar värdena återgå till det normala igen men risken att senare utveckla diabetes är förhöjd. Varför ökar förekomsten av diabetes bland barn och ungdomar? Typ 2-diabetes är i högsta grad en välfärdssjukdom som är vanlig i västvärlden, men mycket ovanligare i länder som inte antagit vår västerländska livsstil. Många barn och ungdomar är överviktiga som en följd av att de äter fel för mycket fett och socker och rör sig för lite. Problemet är växande och som förälder måste man ta sitt ansvar genom att försöka ge sina barn goda kostvanor och uppmuntra dem till fysiska aktiviteter. Har du funderingar om ditt barn kan du ta upp problemet med din familjeläkare eller med skolhälsovården. Kan sjukdomens förlopp fördröjas? Som vid all medicinering är det viktigt att följa doktorns ordination för att behandlingsresultatet ska bli bra, men vid diabetes är detta ännu viktigare. Vid både typ 1- och typ 2-diabetes utvecklas så småningom följdsjukdomar. Det är därför viktigt att inte minst typ 2-diabetes, som är svårupptäckt, uppmärksammas så tidigt som möjligt och att behandling kan sättas in omgående. Genom tidig upptäckt kan man bromsa sjukdomens utveckling över tid och patienten kan undvika eller fördröja många komplikationer som annars kan uppstå. Det är viktigt att man är noga med att följa doktorns ordination, både när det gäller medicinering och när det gäller att lägga om sin livsstil. Vad är graviditetsdiabetes? En del kvinnor får under graviditeten förhöjda blodsockervärden, så kallad graviditetsdiabetes, som kan behöva behandlas med insulin. Man kontrollerar därför alltid blodsockret under 10 11

7 Var kan jag få mer information? På och svenska Diabetesförbundets hemsida kan du läsa mer om diabetes och om hur sjukdomen behandlas. Kostens betydelse Det är gott med mat och det vet vi alla. Och det är lätt att man unnar sig en liten extraportion. Lite mer kan väl inte göra så stor skillnad, kan man kanske tycka. Men det är just det lilla extra som gärna sätter sig på magen eller höfterna. Extrakilon smyger sig på och när man väl är överviktig är det svårt att bli av med de där extrakilona igen. Och med övervikt kommer ofta även ohälsa. Vilka problem kan diabetes ge upphov till? Diabetes kan på sikt leda till problem med synen, problem med njurarna, nedsatt känsel med följd att man lättare skadar sig och får sår som är svårläkta. Risken för detta minskar kraftigt om blodsockervärdena är bra. Risken att drabbas av hjärtinfarkt är 3-4 gånger så stor och risken att drabbas av stroke är 2 gånger så stor jämfört med den som inte har diabetes. Tyvärr är det nog så att många tar lite för lätt på sin sjukdom i inledningsfasen när det gäller typ 2-diabetes. Man kanske inte ens känner sig sjuk och då kan det vara svårt att motivera sig själv att lägga om livsstil. Men rätt medicinering och förebyggande åtgärder ger fina resultat som man kommer att ha stor glädje av senare i livet. Det största ansvaret för att förhindra sjukdomens utveckling har man alltså själv. Doktorn kan bara ge goda råd och skriva ut läkemedel. Övervikt ofta orsak till ohälsa Övervikt är en av de vanligaste orsakerna till att allt fler av oss drabbas av ohälsa. Många som insjuknar i typ 2-diabetes är överviktiga. För många är det ett omtumlande besked, som naturligtvis skapar oro men också väcker frågor. De allra flesta inser dock att det krävs en livsstilsförändring samtidigt som det kan vara svårt att veta vad man ska göra och hur man ska gå tillväga

8 Se till att du aldrig blir för hungrig Det handlar alltså inte om att mat skulle vara förbjudet, utan om när man äter, vad man äter och hur mycket man äter. Det handlar helt enkelt om att fördela maten över dagen för ett jämnare blodsocker, humör och mättnadskänsla. Tre huvudmål om dagen frukost, lunch och middag och däremellan mellanmål, är en bra rekommendation. En grundregel är att se till att man aldrig blir riktigt hungrig. Det är därför som mellanmålen finns med. Mellanmålet, som bara ska vara något litet, ger en ny energikick som gör att vi orkar mer och samtidigt ser till att vi inte är vrålhungriga när det är dags för lunch eller middag. Ett bra mellanmål kan vara en smörgås, en tallrik fil eller en frukt. Försök att äta långsamt Ett vanligt misstag som många av oss gör är att äta alldeles för fort. Resultatet blir att magen inte hinner med utan signalerar att den fortfarande är hungrig, trots att vi egentligen är mätta. Därför ska man äta långsamt. Ett tips är att lägga ned kniv och gaffel mellan varje matbit eller att börja måltiden med ett glas vatten. Att äta vid regelbundna tider hjälper kroppen att veta när den ska känna sig mätt eller hungrig. Smarta val Fördela maten över dagen. Frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål varje dag är en bra fördelning för de flesta. Ät allsidigt och varierat. Med allsidigt menas att måltiden innehåller flera sorters livsmedel. Tallriksmodellen hjälper dig att få rätt proportioner på maten vid varje måltid. Grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär ger dig kostfiber, vitaminer och mineraler. Låt grönsaker finnas med varje gång du äter. Lagom mängd frukt är 2-3 per dag men inte mer än 1 frukt åt gången. 1 frukt motsvaras av 2 dl bär. Ät potatis, ris, pasta, quinoa, matgryn eller bröd vid varje huvudmåltid. Välj fiberrika alternativ. Se efter nyckelhålsmärkning. Ät lagom mycket fett av bra sort. Välj matfett och bordsmargarin med hög halt av enkel- och fleromättat fett. Välj magra livsmedel. Se efter nyckelhålsmärkning. Ät mer fisk. Ät gärna fisk 2-3 ggr i veckan. Fet fisk två gånger och mager fisk en gång per vecka. Drycker: Bra alternativ är vatten, mineralvatten, kaffe, te, lightläsk/lightsaft, lättöl. Begränsa mängden mjölk och fil till ½ liter om dagen. Drick endast 1 glas mjölk åt gången. Nyckelhålsmärkning innebär att produkten innehåller mindre eller nyttigare fett, mindre socker, mindre salt, mer kostfiber eller mer fullkorn än jämförbara produkter. Var försiktig med Kaffebröd, bakelser, kex etc då dessa innehåller både socker och fett. Saft, läsk, juice och andra söta drycker. Gäller ej lightprodukter. Socker, sirap och honung. Godis, choklad och glass

9 Feb 2013 Produktion: Läkemedelsrådet i Region Skåne Region Skåne, Kristianstad. Tel E-post: lakemedelsradet@skane.se 16