Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Transkript

1 Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin som kroppen producerar räcker inte till. Det gör att man får för mycket socker i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och nerverna. Det finns flera olika typer av diabetes. Typ 2-diabetes är vanligast och kommer oftast i vuxen ålder. Sjukdomen kan vara ärftlig, men kan också bero på vilka levnadsvanor man har. Till exempel kan övervikt, stress och rökning öka risken för att få typ 2-diabetes. Genom att motionera och äta hälsosamt kan man förebygga och i viss mån behandla sjukdomen. Symtom Om man får typ 2-diabetes är det vanligt att man är trött både fysiskt och psykiskt blir mer törstig kissar oftare. Man kan också få klåda i underlivet och börja se dimmigt. Symtomen kommer ofta långsamt, men en del får inga symtom alls och då är det svårare att upptäcka sjukdomen. Behandling Ett första steg i behandlingen är att man ändrar sina levnadsvanor, främst genom att börja motionera och äta sund mat. Man bör också sluta röka. Om inte det räcker för att sänka blodsockervärdet kan man behöva läkemedel för att sänka sockerhalten i blodet och minska risken för följdsjukdomar. När ska man söka vård? Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man är överviktig har sjukdomen i släkten har blodfettsrubbningar eller högt blodtryck tidigare i livet har haft graviditetsdiabetes. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig. Vad händer i kroppen? Hitta i artikeln Sammanfattning Vad händer i kroppen? Symtom och diagnos Vård och behandling Mer information

2 Diabetes är flera sjukdomar Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har olika orsaker. Gemensamt för alla former av diabetes är att den som får sjukdomen har för mycket druvsocker, glukos, i blodet. Därför har diabetes tidigare kallats sockersjuka. Runt tre av hundra personer i Sverige, mellan människor, har diabetes. Av dessa har de allra flesta, nio av tio, typ 2-diabetes. Sjukdomen kallas även åldersdiabetes. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behöver man bränsle i form av energi. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. Socker i blodet kallas vanligtvis blodsocker. När man har ätit tar tunntarmen upp socker från maten. För att socker ska kunna tas upp av olika celler i kroppen, till exempel i muskler och lever, behövs hormonet insulin. Det bildas i bukspottkörteln framför allt efter att man har ätit. Överskott av socker i blodet tas upp och lagras av cellerna i lever och muskler för senare behov. Några timmar efter att man har ätit kommer det inte längre socker från tarmarna. Levern kan då släppa ut lagrat socker i blodet. Det är viktigt att blodet har rätt koncentration av socker. För hög koncentration skadar kroppens celler. Om koncentration blir för låg vid behandling med läkemedel kan man bli skakig, svettig och omtöcknad. Det är ovanligt men man kan bli medvetslös. Nedsatt glukostolerans - ett förstadium Typ 2-diabetes kännetecknas av att kroppens olika celler blir mindre känsliga för insulin, och man får så kallad insulinresistens. Trots att det kommer mer insulin från bukspottkörteln räcker det inte till. Blodsockret tas då inte upp av kroppens celler, utan i stället ökar halten av socker i blodet och ute i alla kroppens vävnader. När halten har nått en viss nivå kallas det nedsatt glukostolerans. Det är ett förstadium till typ 2-diabetes. Om utvecklingen får fortsätta stiger blodsockervärdet ytterligare och når till sist den nivå som kallas typ 2-diabetes. Hela utvecklingen fram till sjukdomen typ 2-diabetes tar flera år. Sjukdomens orsaker Den exakta orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd, men förutom att sjukdomen oftast är ärftlig kan de levnadsvanor man har påverka risken att man ska få den. Allt för mycket och onyttig mat kombinerat med brist på motion gör många människor överviktiga. Då får man oftare insulinresistens och typ 2-diabetes. Rökning medför också ökad risk att få typ 2-diabetes. Om man är utsatt för höga krav och samtidigt har liten möjlighet att själv påverka sin situation ökar mängden av stresshormonet kortisol i blodet. Ute i vävnaderna omvandlas det till kortison som ökar bukfetma och minskar insulinkänsligheten i musklerna. Hur vanlig är sjukdomen? Typ 2-diabetes blir allt vanligare världen över i takt med att levnadsstandarden ökar. Världshälsoorganisationen WHO räknar med en fördubbling av antalet fall från början av 2000-talet fram till år I Sverige har till personer typ 2-diabetes. Ökningen är avsevärt lägre i Sverige än i större delen av världen, men däremot lever allt fler länge med typ 2-diabetes. Med stigande ålder ökar risken att få sjukdomen. Möjligheter att själv förebygga sjukdomen De flesta som får typ 2-diabetes har långsamt fått allt sämre insulinkänslighet i främst muskler och lever. Försämringen kan pågå i över tio år. Det är viktigt att vara medveten om att man hela tiden har möjlighet att bromsa den här utvecklingen genom att sluta röka, röra på sig mer, stressa mindre, gå ner i vikt och äta sundare. Om sjukdomen försämras

3 Om man har typ 2-diabetes brukar blodsockervärdet långsamt öka med åren. Den här försämringen av sjukdomen beror på att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin, men också på att bukspottkörtelns produktion av insulin minskar. Bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin skadas om man har för högt blodsockervärde under lång tid. Hur snabbt försämringen går varierar mellan olika personer. Det beror på vikt, kost, motion, eventuell stress och rökning men även på ärftlighet. Komplikationer i stora blodkärl Den allvarligaste konsekvensen av att ha typ 2-diabetes är att man snabbare får åderförfettning i pulsådrorna. Det kan då uppstå en förträngning av pulsådern som gör att blodflödet minskar. I hjärtat kan det leda till kärlkramp, och i benen till så kallad fönstertittarsjuka. En annan fara med åderförfettning i pulsådror är att det där lättare bildas små blodproppar. De kan helt stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om det fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan man få en stroke. Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt när man har typ 2-diabetes. Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes och högt blodtryck, bukfetma och en skadlig sammansättning av blodfetterna. De här tillstånden förekommer ofta tillsammans hos samma person och kallas då metabolt syndrom. Det medför kraftigt ökad åderförfettning och risk för hjärt-kärlsjukdomar. Komplikationer i små blodkärl Det finns även risk för att man kan få komplikationer i små blodkärl. De är sällan livshotande på samma sätt som komplikationerna i stora blodkärl kan vara. Men de kan leda till skador på ögats näthinna, njurskador och skador på nerver som kan ge känselnedsättning, oftast i fötter och ben. Dessutom kan män ibland få sexuella problem i form av impotens. Mer på 1177.se Kärlkramp Kärlkramp i benen Stroke slaganfall Symtom och diagnos Vanligt att man blir törstigare och kissar mer När man får typ 2-diabetes kan symtomen vara olika svåra. Många vet inte om att de har sjukdomen eftersom man ofta inte har några symtom alls. Ett vanligt symtom på typ 2-diabetes är att man blir trött, både mentalt och i kroppen. Ett annat symtom är att man blir törstigare och kissar mer. Det beror på att socker läcker över till urinen när det når en viss mängd i blodet. Socker suger upp vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket även ökar törsten. Andra symtom kan vara klåda i underlivet och dimsyn. Man har samma symtom om sjukdomen förvärras. Det kan inträffa till exempel vid infektioner. Man kan också få högre koncentration av socker i blodet utan att man får några särskilda symtom alls. Blodsockervärdet mäts i ett blodprov Mängden socker i blod anges numera i enheten millimol per liter i blodplasman (mmol/l). Det kallas plasmaglukos eller P-glukos. I vanligt tal säger man ofta bara blodsocker. För att ta reda på om man har diabetes måste blodsockervärdet mätas i ett blodprov. Om man misstänker att man har typ 2-diabetes bör man se till att få provet taget. Det gäller särskilt om man är överviktig eller har nära släktingar med sjukdomen, eftersom risken då är större för att få typ 2-diabetes. Har man tidigare haft graviditetsdiabetes eller har blodfettsrubbningar eller högt blodtryck bör man också få sitt blodsockervärde mätt.

4 Det finns tre sätt att mäta blodsockervärdet: Vanligast är att ett blodprov tas efter att man har fastat i minst åtta timmar. Två faste-p-glukos över eller lika med 7 mmol/l tagna två olika dagar ger diagnosen diabetes. Man kan också ta ett blodprov för att mäta P-glukos utan att man har fastat. Om blodsockervärdet då är över 12,2 mmol/l och man har tydliga diabetessymtom anses man ha diabetes. Om det inte finns symtom ska två prover tagna vid två olika tillfällen vara över 12,2 mmol/l för att man ska få diagnosen diabetes. Ett tredje sätt att ta reda på om man har diabetes är att göra ett glukostoleranstest. Då fastar man i åtta timmar och dricker sedan en lösning med socker. Blodprov tas omedelbart före drycken och två timmar efteråt. Är P-glukos då 11,1 eller högre har man diabetes. Ibland upptäcks socker i urinprov. Då får man lämna blodprov för att läkaren ska kunna avgöra om man har diabetes. De här proverna visar om man har diabetes, men inte vilken typ av diabetes det är. Om man är över 40 år, har viss bukfetma och typ 2-diabetes i släkten är det nästan alltid typ 2-diabetes. Hur sjukdomen utvecklas första året ger också vägledning. Om man har typ 2-diabetes ökar blodsockret oftast långsamt under flera år. Ibland kan det behövas ytterligare blodprover för att avgöra vilken typ av diabetes man har. Ytterligare undersökningar görs Efter att man har fått diagnosen typ 2-diabetes görs det ytterligare undersökningar för att andra tillstånd som också ökar risken för åderförfettning ska kunna upptäckas och behandlas. Blodtrycket mäts och två - tre månader efter att man har fått diagnosen tas ett blodprov för att undersöka blodfetternas sammansättning. Man blir också noggrant undersökt av läkare både när man har fått diagnosen diabetes och vid de uppföljande återbesöken som man brukar göra minst en gång om året. Oftast går man till en läkare på sin vårdcentral. Det är även vanligt att man har kontakt med en distriktssköterska eller en särskild diabetessjuksköterska på sin vårdcentral. Undersökningar vid återbesök Flera olika undersökningar kan ingå när sjukdomen följs upp hos läkare och sjuksköterska: Blodtrycket mäts. Hjärtat undersöks med EKG för att upptäcka till exempel tecken på åderförfettning i kranskärlen, det vill säga de pulsådror som leder blodet till hjärtmuskeln. Benens pulsådror undersöks genom att läkaren känner på pulsen i fötterna eller mäter blodtrycket i anklarna. På det sättet går det att upptäcka om åderförfettning har orsakat förträngning av pulsådrorna. Genom att undersöka hur patienten uppfattar en stämgaffel som sätts mot skelettet i framfoten får läkaren en bra uppfattning om det finns någon nervskada. För att göra ett grövre test av känseln kan läkaren använda en tunn plastpinne. Kroppens längsta och därmed känsligaste nervtrådar går till fötterna. Här visar sig eventuell påverkan på nervsystemet först. Huden på fötterna kontrolleras, bland annat för att upptäcka små sår. Ögonen undersöks med ögonbottenfotografering med vissa mellanrum. Det går då att upptäcka tidiga förändringar på näthinnan som man själv inte märker. Man kan då få förebyggande behandling med laser för att förhindra försämring. Övriga rutinprover är vikt, midjeomfång, urinprov för test av små mängder protein för att upptäcka begynnande påverkan på njurarna. Man får också lämna blodprov för test av socker, HbA1c, njurfunktion och blodfetter. För att följa hur blodsockerhalten ändras under sjukdomen och hur behandlingen fungerar används ett blodprov som mäter HbA1c. Det visar den genomsnittliga blodsockerhalten två-tre månader bakåt i tiden. Ett HbA1c-värde under 67 mmol/mol är vanligt i början av sjukdomen, och det stiger oftast längre fram i sjukdomsförloppet. Mer på 1177.se

5 HbA1c P-Glukos blodsocker Vård och behandling Minska risken för följdsjukdomar Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av kolesterol. När man får behandling för typ 2-diabetes är målet att man ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer ska minska. Det kan man uppnå genom att hålla blodsockervärdet så bra som möjligt främst i början av sjukdomen. Men ännu viktigare är att vidta andra åtgärder som gör att åderförfettningen går långsammare, som att behandla förhöjt blodtryck. En effektiv åtgärd är fysisk aktivitet. Att förbättra sina matvanor och att sluta röka har också stor betydelse. Om man är överviktig är viktminskning en del i behandlingen. Även en blygsam viktnedgång på några få kilo har effekt på blodfetter, blodsockervärde och blodtryck. Det är bättre att gå ner lite i vikt och stanna där än att gå ner mycket och gå upp igen. Motion har stor betydelse Att man motionerar har mycket stor betydelse för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Det är särskilt viktigt att börja röra på sig om man tidigare inte alls har ägnat sig åt någon fysisk aktivitet. Motion är det effektivaste sättet att öka känsligheten för insulin. Motion gör att socker tas upp snabbare i kroppen efter att man har ätit. Då kan skadliga mängder socker i blodet undvikas. Fysisk aktivitet är även bra för bland annat blodtrycket, blodfetterna och skelettets kalkhalt. Det har visat sig att regelbunden motion när man har typ 2-diabetes minskar risken för hjärtkärlsjukdomar. Effekten på insulinkänsligheten av ett motionspass, till exempel en rask promenad eller cykling 30 till 40 minuter, finns kvar i upp till två dygn. Helst bör man motionera dagligen eller de flesta av veckans dagar. Om man tränar lite hårdare och längre tid gör träningen ännu mer nytta. Om fler muskelgrupper används kan man träna lite mer. Stavgång ger till exempel bättre effekt än en vanlig promenad. Man väljer den motionsform som passar bäst för en själv. Vad ska man äta? Vi vet att den mat man äter har stor betydelse både för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Tyvärr finns det inte bra vetenskapliga undersökningar som visar exakt hur den bästa maten ska vara. Men en hel del kunskap finns och det kan vara bra att prata om sin kost med en dietist eller en sjuksköterska för att få personliga råd. För att minska risken för att gå upp i vikt kan man följa svenska näringsrekommendationer. Det kan vara bättre att äta flera små måltider på regelbundna tider i stället för få stora. Tre huvudmål fördelade över dagen och två till tre mellanmål är exempel på en bra fördelning. Det underlättar för kroppen att hålla blodsockervärdet på en bra nivå. Det blir också lättare att gå ner i vikt eller behålla en vikt. Kolhydrater Energi får man från kolhydrater, som främst är stärkelse som finns i bland annat bröd, pasta, ris och potatis. Stärkelsen är uppbyggd av långa kedjor av socker. Kedjorna spjälkas snabbt till socker när stärkelsen kommer ner i tarmen. Det socker som bildas tas upp av blodet och gör att blodsockervärdet stiger. Grönsaker, nötter och de flesta frukter ger en långsam ökning av blodsockret, vilket är bra. Det beror på att de innehåller fibrer och kolhydrater som spjälkas långsammare. Om socker tas upp långsamt räcker insulinet till att föra in socker i lever och muskler. Det innebär att man inte får skadligt högt blodsockervärde. Glykemiskt index Olika livsmedel påverkar blodsockervärdet på olika sätt. Mat som höjer blodsockervärdet långsamt ger en lägre

6 och jämnare höjning än livsmedel som höjer blodsockervärdet snabbt. Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur snabbt blodsockervärdet stiger av ett visst födoämne. Ju högre värde, desto snabbare blir ökningen av blodsockervärdet när man äter maten. När man äter så kallade snabba kolhydrater stiger blodsockervärdet snabbt och det bildas mycket insulin. Efter ett par timmar har allt socker tagits upp av kroppens celler och blodsockervärdet sjunker då för mycket. Man blir hungrig igen och på det sättet riskerar man att äta för mycket och gå upp i vikt. Några exempel på livsmedel som höjer blodsockervärdet långsamt är bönor, ärtor, linser, bröd bakat med hela korn eller surdegsbröd. Pasta och klibbfritt ris ger en långsammare höjning av blodsockervärdet jämfört med potatis och ris som klibbar. Värdena för glykemiskt index ska inte användas isolerat, utan man måste ta hänsyn till hela måltidens sammansättning. En mindre mängd vanligt socker som ingår i en måltid eller ett mellanmål påverkar inte blodsockervärdet nämnvärt. Livsmedel med stora mängder socker som läskedrycker, saft, fruktsoppa och kräm kan ersättas med alternativ med sötningsmedel som inte påverkar blodsockervärdet. Exempel på sådana sötningsmedel är aspartam, acesulfam K, sackarin och cyklamat. Fiberrik mat gör att blodsockervärdet ökar långsammare efter måltiden. Fibrer är ämnen i maten som inte tas upp av tarmen. Det finns olösliga fibrer, exempelvis i vetekli, och lösliga fibrer som till exempel i frukt, grönsaker och havregryn. De lösliga fibrerna har bäst effekt. De bildar en gelé i tarmen, och det ger ett långsammare upptag av socker. Fett Mat innehåller ofta alltför mycket fett med mycket kalorier som ökar risken för övervikt. Inte bara mängden utan även kvalitén på fettet har betydelse. Härdade eller delvis härdade vegetabiliska fetter som bör undvikas finns ofta i margariner, kakor, kex och kaffebröd. Härdade fetter innehåller så kallade transfetter som anses vara särskilt skadliga. Man bör äta mindre av mättade hårda fetter från mejeriprodukter och kött och istället äta mer av omättade mjuka fetter från fet fisk, rapsolja och olivolja. Det sänker blodsockervärdet genom att känsligheten för insulin ökar. Det gör även att man får en förbättrad sammansättning av fetterna i blodet. Detta kan leda till att risken för åderförfettning minskar. Protein Protein eller äggviteämnen finns främst i fisk, kött, ägg, ost och nötter. De ger mättnadskänsla och höjer inte blodsockret så mycket. Det kan vara bra att öka intaget av dessa livsmedel. Personer med kraftigt nedsatt njurfunktion bör rådgöra med läkare innan de ökar intaget av protein. Alkohol Alkohol är kaloririkt och kan bidra till att man går upp i vikt. Om man behandlas med insulin mot diabetes kan alkohol vara riskabelt. Leverns förmåga att ge ifrån sig socker kan bli mindre morgonen efter att man druckit alkohol. Det kan leda till att man får alltför lågt blodsockervärde. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi och kan vara allvarligt. Salt Man bör äta mindre salt eftersom det kan höja blodtrycket. Man ska helst inte salta maten extra på tallriken. Med tiden vänjer man sig vid mindre salt mat. Ett alternativ kan vara så kallade mineralsalter. Här har natrium ersatts av kalium och magnesium, vilket inte är lika skadligt. Om njurarna inte fungerar som de ska bör man rådgöra med läkare om det är lämpligt med mineralsalt. Sluta röka Att sluta röka är det i särklass effektivaste sättet att förhindra framtida sjukdom och för tidig död. Den som slutar röka minskar både risken för att utveckla typ 2-diabetes och för hjärt-kärlsjukdomar. När man slutar röka kan man gå upp i vikt, och då är det extra viktigt med motion och rätt kost.

7 Egenkontroller När man har behandling med insulin får man kontrollera sitt blodsocker själv med ett blodprov i ett finger. Även om man inte har insulinbehandling kan det ibland vara bra att tillfälligt mäta sitt blodsocker själv. För att få kunskap om sin sjukdom är det värdefullt att delta i gruppundervisning om typ 2-diabetes. Medlemskap i Svenska Diabetesförbundet ger också möjlighet att skaffa sig ökade kunskaper. Regelbunden fotvård Om man har fått sämre känsel i fötterna är det viktigt att man själv, någon anhörig eller vårdpersonal dagligen undersöker fötterna, eftersom man får svårare att upptäcka sår som kan vara ingångsport för en infektion. Försämrad cirkulation i stora eller små pulsådror kan i värsta fall leda till kallbrand och man kan bli tvingad att få en tå, fot eller ett ben amputerat. Man kan ha nedsatt känsel i fötterna utan att man själv märker det. Det är därför viktigt att känseln undersöks vid besök i vården. Tillräckligt rymliga skor kan förebygga att det uppkommer sår. Regelbundna besök hos en fotterapeut är värdefullt om man inte kan sköta sina fötter själv. Blodtrycksbehandling De flesta personer med typ 2-diabetes har även förhöjt blodtryck. Att få behandling för högt blodtryck är viktigare än att få behandling för högt blodsocker. Ett mål kan vara att blodtrycket ska vara under 130/80, speciellt om man har en njurskada eller om hjärtats eller hjärnans cirkulation är påverkad. Om blodtrycket bara är något förhöjt, upp till 140/85, kan det räcka med att man ändrar levnadsvanor till exempel genom att äta mindre salt, gå ner i vikt och motionera mer. Om detta inte har gett tillräckligt bra resultat inom några månader kan man behöva behandling med läkemedel. Det blir extra viktigt om det finns annat som också påskyndar åderförfettningen. Om man har blodtryck över 140/85 behövs nästan alltid läkemedel för att sänka blodtrycket. Oftast krävs flera olika läkemedel för att man ska uppnå blodtrycket 130/80. Det är också vanligt att man inte kan nå det önskade låga blodtrycket trots full behandling. Behandling av blodfetter Om man har typ 2-diabetes har man oftast rubbningar i fettsammansättningen i blodet. Fettsammansättningen blir bättre om man äter sundare, går ner i vikt, motionerar, slutar röka och om blodsockervärdet förbättras. Behandling med blodfettsänkande läkemedel ur gruppen statiner bör komma ifråga även om man har ganska låga blodfetter. Statiner tycks nämligen kunna bromsa åderförfettningen på något annat sätt förutom att blodfetterna förbättras. Behandling av övervikt Förutom att man ändrar sina levnadsvanor kan behandling av övervikt kompletteras med läkemedel som också bidrar till ett bra blodsockervärde. Vid kraftig övervikt kan en operation som förminskar magsäcken vara ett altenativ. Tabletter som sänker blodsockervärdet När förändringar i levnadsvanor inte räcker till för att man ska få ett bra blodsockervärde kan man behöva behandlas med läkemedel. Vad som är ett bra blodsockervärde avgörs från person till person. Ofta får man börja med behandling redan när sjukdomen upptäcks, men det kan också gå många år innan man behöver medicin. Metformin används främst om man är överviktig och förbättrar insulinkänsligheten i muskler. Effekten är dock mindre än om man ökar sin fysiska aktivitet. Medicinen minskar även risken för hjärtinfarkt och stroke. Den vanligaste biverkningen av metformin är magbesvär. Om man får behandling med metformin och blir magsjuk med kräkningar och/eller diarréer ska man göra ett uppehåll med metformin tills man är återställd. Har man dåligt fungerande njurar bör man inte använda detta läkemedel. Akarbos verkar genom att fördröja upptaget av socker från tarmen till blodet. Det är vanligt med biverkningar i

8 form av lös avföring och gaser i magen. Det finns flera läkemedel som ökar kroppens egen produktion av insulin. Till den gruppen hör de så kallade sulfonureiderna glipizid och glimepirid. De används ofta om man inte är överviktig. Det finns nyare läkemedel som ökar känsligheten för insulin eller kroppens egen produktion av insulin. Det saknas fortfarande forskning om hur verksamma de här läkemedlen är mot komplikationer av typ 2-diabetes. Insulin För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare nödvändig för att ha ett bra blodsockervärde. Ibland behövs behandling redan när sjukdomen upptäcks, men oftast dröjer det många år. Om man behandlas med insulin kan det minska symtomen av för högt blodsockervärde, till exempel att man går ner i vikt, är trött och kissar mer. En nackdel med insulinbehandling är att man lätt kan gå upp i vikt. Man tillför kroppen insulin genom injektioner i underhudsfettet till exempel på magen eller låren. Vanligast är så kallade insulinpennor, där insulin för flera doser finns lagrat. Det finns insulin som har effekt i ungefär ett dygn, så kallat medellångverkande insulin. Oftast tar man det på kvällarna och i kombination med tabletter, till exempel metformin. Man kan även använda en blandning av ett snabbverkande och ett medellångverkande insulin. Den blandningen tar man före frukost och före middag. Ett tredje sätt att tillföra insulin är att ta medellångverkande på kvällen och små doser snabbverkande insulin före varje måltid. Kan behandlingen ge för lågt blodsockervärde? Om man behandlas med insulin eller tabletter som gör att frisättningen av insulin från bukspottkörteln ökar kan blodsockervärdet ibland bli för lågt. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi. Vanliga symtom är svettningar, skakningar, hjärtklappning, hunger, yrsel, oro, irritation eller koncentrationssvårigheter. Om blodsockervärdet sjunker ytterligare kan man förlora medvetandet. Insulinkänningar är ovanliga men kan komma om man äter för lite, kräks eller har diarré, anstränger sig för mycket fysiskt eller dricker mycket alkohol. När man blir äldre och samtidigt har gått ner i vikt behöver den blodsockersänkande behandlingen ofta minskas och ibland avslutas helt, annars kan blodsockervärdet bli för lågt. Känner man lätta symtom kan man mäta blodsockervärdet för att vara säker på att symtomen orsakas av för lågt blodsockervärde. Om man har svårare symtom bör man se till att blodsockervärdet höjs utan att först mäta det. En insulinkänning behandlas genom att man tillför socker i form av druvsockertabletter, eller mat och dryck som snabbt höjer blodsockervärdet. Om man får svårare symtom kan en injektion med hormonet glucagon behövas. Det verkar genom att snabbt frigöra socker som finns lagrat i levern. Bilkörning Det är sällan typ 2-diabetes gör att man inte är lämplig som bilförare. Undantag är om man har fått insulinbehandling som medfört upprepade låga blodsockervärden eller om man har fått allvarliga komplikationer, som till exempel synnedsättning. Mer på 1177.se Höga blodfetter Högt blodtryck Läkemedel vid högt blodtryck Rökning och snusning Mer information

9 Andra typer av diabetes Exempel på andra typer av diabetes är: typ 1-diabetes graviditetsdiabetes LADA diabetes efter bukspottkörtelinflammation Typ 1-diabetes Om man får typ 1-diabetes har bukspottkörtelns insulinproducerande celler angripits av kroppens eget immunförsvar och förstörts. Då kan kroppen inte längre tillverka sitt eget insulin. Insulinbristen som uppstår leder i sin tur till att sockret stannar kvar i blodet, och för varje måltid som man äter stiger blodsockernivån något. Upp till års ålder är det vanligare med typ 1 än typ 2 diabetes vid nyinsjuknanden, men typ 1 diabetes förekommer i alla åldrar. I Sverige är alla som blir sjuka före vuxen ålder typ 1 och därför kallades sjukdomen förr barn- eller ungdomsdiabetes. Graviditet och diabetes typ 2 Gravida kvinnor kan få en övergående form av typ 2-diabetes som kallas graviditetsdiabetes. Den kräver noggrann behandling under graviditeten. På mödravårdscentralen tas prover för att upptäcka de kvinnor som får den här typen av diabetes. Efter förlossningen blir blodsockernivåerna normala igen. Kvinnor som har haft diabetes typ 2 under graviditeten löper en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. LADA Namnet är en förkortning av det engelska namnet Latent autoimmune diabetes of the adult. LADA är en form av diabetes som börjar i vuxen ålder och som under ganska kort tid utvecklas till en typ 1-liknande sjukdom med insulinbrist. Blodsockersänkande tablettbehandling, som vid typ 2-diabetes, kan fungera ett tag. Men efter några månader upp till ett par år utvecklar den som har LADA insulinbrist. Man behöver oftast få insulinbehandling tidigt i sjukdomsförloppet. Den som har LADA har inte nedsatt insulinkänslighet och man får oftast en god effekt av relativt låga doser insulin. Diabetes efter bukspottkörtelinflammation En speciell typ av diabetes kan utvecklas efter en bukspottkörtelinflammation om inflammationen blir så omfattande att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln skadas. Resultatet blir en typ1-liknande diabetes som kräver insulinbehandling. Den vanligaste orsaken till bukspottkörtelinflammation är alkoholmissbruk. Senast uppdaterad: Skribent: Redaktör: Granskare: Per Magnusson, läkare, specialist i allmänmedicin, Järpen. Ernesto Martinez Mats Eliasson, professor, Umeå universitet. Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen och redaktionsrådet vid 1177.se. Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen Mer på 1177.se Graviditet och diabetes typ 2 Läkemedel vid typ 2-diabetes Diabetes typ 1 Reportage: Diabetes typ 2 - Kjells berättelse Motion

10 Artikeln ingår även i: Tema Stroke Mer på andra webbplatser Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetessjukvård( Svenska Diabetesförbundet, SD( Folkhälsoinstitutet( Livsmedelsverket(