SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson,

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, DIABETES Diabetes (Diabetes Mellitus där Mellitus betyder sockersöt/honungssöt ) är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. Vid diabetes typ 1 har kroppens egen produktion av insulin helt eller nästan helt slutat att fungera. Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov. De båda diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på viktiga punkter, till exempel hur de behandlas och orsaken till att någon får sjukdomen. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns minst människor med diabetes. Mer än hälften av Sveriges diabetiker är över 65 år. Diabetes Mellitus är en kronisk sjukdom med förhöjd blodsockernivå pga. brist på insulin(typ 1-diabetes) eller nedsatt känslighet för insulin hos kroppens celler/ det insulin som produceras ger inte full effekt (typ 2-diabetes). Sockerhalten, glukos-halten, i blodet mäts idag i plasmaglukos och enheten är milli-mol per liter (=mmol/l). INSULIN KIL1000, v1.0, För att kunna förstå hur sjukdomen diabetes uppträder måste vi ta en närmre titt på hur hormonet insulin fungerar och verkar. Insulin är ett livsnödvändigt hormon som bildas i bukspottkörteln (pancreas). Sida 1 av 16

2 Insulinet reglerar halten av socker i blodet. Insulinets uppgift är att se till att alla kroppens celler får tillgång till energi i form av socker, glukos. Man kan se insulinet som en nyckel som öppnar dörren till de olika cellerna så att energin i form av glukos kan komma in. Om cellerna inte får energin i form av glukos tas energin från kroppsfettet. Då bildas det ketoner eller syror i kroppen som avfallsprodukt. Om detta inte behandlas kan det leda till syraförgiftning eller ketoacidos, som är ett akut livshotande tillstånd. Om vi tillför snabb energi i form av socker till en diabetiker blir blodsockret snabbt högt eftersom inget insulin finns tillgängligt. Trots att blodsockret är mycket högt får kroppens celler ingen tillgång till energin. Insulin måste tillföras och verkar genom att öppna / låsa upp dörren för energin in till cellerna. När sockret åker in i cellerna från blodbanan sänks följaktligen blodsockret. Glukos som inte tar sig in i cellerna (pga. att insulin saknas) cirkulerar runt i blodbanan och orsakar skador i kroppen. Dessa skador är vanliga och ses som komplikationer orsakade av diabetessjukdomen. Insulin sänker blodsockerhalten i blodet och är nyckeln som öppnar dörren för energin (i form av socker/glukos) till kroppens celler. Trots en stor variation av energiintaget under dygnet hålls blodsockernivån konstant hos en frisk person. När mycket energi tillförts hos en frisk person signalerar kroppen med ett högt blodsocker och en rad faktorer medverkar till insulin-frisättning, varvid cellerna tar upp glukos ifrån blodbanan och omsätter det till energi i cellerna. Det är denna process som inte fungerar normalt hos en diabetiker. Sida 2 av 16

3 TYP 1-DIABETES Typ 1-diabetes, börjar ofta under barn- och ungdomsåren och beror på att antikroppar förstör cellerna som tillverkar insulin. Tillståndet kräver alltid behandling med insulin, där av namnet insulinberoende diabetes. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som kännetecknas just av att de celler i bukspottkörteln som tillverkar insulin förstörs av kroppens eget immunförsvar. Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Av någon anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Varför immunsystemet, som är till för att försvara kroppen mot infektioner, angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna, vet man inte. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag och dels någon yttre miljöfaktor, det spekuleras i om virus eller kemikalier kan fungera som den tändande gnista som startar angreppet. SYMTOM Symtomen visar sig först när procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. Ökad trötthet Ökad törst Stora urinmängder Viktnedgång De stora urinmängderna beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Törsten är en signal om de stora vätskeförlusterna med urinen. Trötthet och viktförlust beror på allvarliga störningar i ämnesomsättningen som också beror på insulinbristen. Ytterligare symtom är; Illamående Ont i magen Luktar aceton ur munnen Ser suddigt Sida 3 av 16

4 Acetonlukten kommer sig av att kroppen inte får tillgång till energi i form av socker och påbörjar omvandling av fett till energi för kroppens celler varvid ketoner bildas som restprodukt i nedbrytningen av fett och orsakar en karaktäristisk acetonlukt. BEHANDLING Insulin förstörs om det kommer i kontakt med mag- och tarmkanalens safter och det går inte att ta i form av tabletter. Enda sättet att tillföra insulin till kroppen i dag är därför med någon form av injektioner, men det pågår försök med att inhalera insulin bland flera läkemedelsföretag. Alla människor med typ 1-diabetes behandlas med insulin. Insulinbehandling sker via injektioner subcutant (förkortas s.c och betyder strax under huden /i underhudsfettet). Vanligaste sättet är sprutor via insulinpennor. Insulin kan även tillföras subcutant via insulinpump. Det finns i dag många olika typer av insulin. De skiljer sig åt när det gäller hur snabbt effekten kommer efter en injektion och hur länge effekten sitter i. Direktverkande måltidsinsulin har effekt omedelbart och ska tas precis innan man äter. Snabbverkande måltidsinsulin tar man ungefär en halvtimme före maten. Dessa måltidsinsuliner har effekt under en till fyra timmar. Medellångverkande och mer långtidsverkande insulin kan man ta till natten eller som basdos under dagen. Dessa insuliner ger effekt två till tre timmar efter injektionen och effekten sitter i mellan 12 och 24 timmar. Det finns även insulinsorter som innehåller en blandning av snabbverkande och medellångverkande insulin. De olika typerna av insulin gör det möjligt att skräddarsy behandlingen efter de egna behoven. Insulin doseras i så kallade enheter och alla insulinsorter innehåller 100 enheter insulin per milliliter. Moderna insulinpennor är graderade i enheter och det innebär att risken för feldoseringar minskas. Vilka insulindoser som behövs varierar från person till person. Insulinbehovet varierar dessutom hos samma person beroende på om man motionerar eller inte och på vad man äter och hur mycket. Sida 4 av 16

5 INJEKTIONSSTÄLLEN PÅ KROPPEN TYP 2-DIABETES Typ 2-diabetes, är den vanligaste diabetestypen (förkommer hos åtta av 10 diabetiker) och kallas också för åldersdiabetes eftersom den oftast börjar i vuxen ålder. Typ 2-diabetes beror dels av att kroppens celler får en minskad känslighet för insulin och dels av att bukspottkörtelns produktion av hormonet insulin inte räcker till för kroppens behov. Således finns vid typ 2-diabetes en viss insulinproduktion kvar i kroppen. Typ 2-diabetes är, till skillnad från typ-1 diabetes, en ärftlig sjukdom där övervikt, fysisk inaktivitet, stress och vissa läkemedel är bidragande orsaker till att sjukdomen utlöses. Risken att insjukna i diabetes typ-2 ökar dramatiskt ju äldre du blir. Man räknar med att bland dem som är över 75 år har minst tio procent typ 2- diabetes. Sjukdomen blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden stiger, där folk börjar äta mer - och framför allt mer fettbildande mat - samtidigt som de arbetar mindre med kroppen. Världshälsoorganisationen WHO räknar med en fördubbling av antalet fall från början av 2000-talet fram till år SYMTOM Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1, men symptomen är desamma: ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man undersöker Sida 5 av 16

6 blodsockret eller om det finns socker i urinen. Om man har typ 2-diabetes är det vanligt att man är trött både fysiskt och psykiskt blir mer törstig kissar oftare Att man kissar mer och blir mer törstig beror här, liksom vid typ-1 diabetes, på att socker läcker över till urinen när det når en viss mängd i blodet. Socker suger upp vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket även ökar törsten. Man kan också få klåda i underlivet och börja se dimmigt. Symtomen kommer ofta långsamt, men en del får inga symtom alls och då är det svårare att upptäcka sjukdomen. BEHANDLING Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av kolesterol. När man får behandling för typ 2-diabetes är målet att man ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer ska minska. Ett första steg i behandlingen är att man ändrar sina levnadsvanor. För ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2-diabetes i Sverige består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och ökad fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulinet. Blodsockernivåerna blir då mer normala. Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla blodsockret i schack och därmed minska risken för följdsjukdomar. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin och innehåller således inget insulin i sig. Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner, och på senare år har det blivit allt vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling. BLODSOCKERKONTROLL Blodsockervärdet mäts i millimol per liter, som förkortas mmol/l. Vanligtvis brukar värdet bara variera lite under dygnet. Hos friska personer ligger värdet mellan 4 och 6 mmol/l innan man äter på morgonen. Den som har diabetes har ett högre blodsockervärde än den som är frisk. Hos friska personer varierar blodsockret från 3,5 mmol/l upp till 7,0 mmol/l efter en måltid. Sida 6 av 16

7 Man har diabetes om blodsockervärdet, taget när som helst under dygnet, ligger över 12,2 mmol/l och man samtidigt har diabetessymtom. Om man inte har symtom ska två prov vara över 12,2 mmol/l för att man ska få diagnosen diabetes. Det är vanligt att blodsockervärdet ligger högre, oftast över 20 mmol/l, när diagnosen typ 1-diabetes ställs. Ibland kan blodsockret behöva kontrolleras på fastande mage. Man ska då inte äta eller dricka annat än vatten efter midnatt och provet tas på morgonen före frukost. Om blodsockervärdet då är mer än 7 mmol/l och man samtidigt har symtom betyder det diabetes. Har man inte symtom ska två prov visa 7 mmol/l efter att man har fastat för att man ska få diagnos. Målet är en låg och jämn blodsockernivå. I det dagliga livet gäller det att balansera det som höjer och det som sänker blodsockret. Målet är att få en låg och jämn nivå. Mat höjer blodsockret. Insulin, tabletter och fysisk ansträngning sänker det. Mat, läkemedel och motion är alltså de instrument som människor med diabetes har för att påverka sitt blodsocker. För höga blodsockervärden kan till exempel uppstå om man äter för mycket i förhållande till den mängd insulin eller tabletter man tar. För höga värden uppstår också om man är mer stillasittande än vanligt. Omvänt blir blodsockret för lågt om man äter för litet i förhållande till hur mycket insulin eller tabletter man tagit eller att man ansträngt sig ovanligt mycket. Man kan minska risken för att utveckla alla slags komplikationer av diabetes genom att hålla sitt blodsockervärde så bra som möjligt. Både för höga och för låga halter av socker i blodet är obehagliga. Blir halterna mycket för höga eller mycket för låga är det till och med farligt. HYPERGLYKEMI, FÖR HÖGT BLODSOCKER Med hyperglykemi menas ett för högt blodsockervärde. Ett högt blodsockervärde är på sikt skadligt för kroppens blodkärl. Både de små så kallade kapillärerna och de större blodkärlen kan skadas. Ett tidigt tecken på att blodkärlen har börjat ta skada Sida 7 av 16

8 är att protein, så kallad äggvita, läcker ut i urinen via njurarna. Det kallas mikroalbuminuri. Skador i de små blodkärlen kan leda till följdkomplikationer i form av nedsatt syn, nedsatt njurfunktion och försämrad känsel i fötterna. Skador i de stora blodkärlen kan orsaka hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp. Därför är det mycket viktigt att sänka blodsockervärdet till rätt nivåer. Förutom att de höga blodsockerhalterna ökar risken för följdkomplikationer, ger de samma symptom som vid sjukdomsdebuten: törst, ökade urinmängder och trötthet. Senare även illamående, kräkningar, magsmärtor, andedräkt som luktar aceton, slöhet, djupandning. Hyperglykemi kan leda till ketoacidos (syraförgiftning) som är ett livshotande tillstånd. Blodsockret stiger normal vid akut sjukdom och infektioner, fram för allt med feber. Detta beror av att kroppen bildar blodsockerhöjande stresshormoner samt att man rör sig mindre. Vid sjukdom ökar således insulinbehovet tillfälligt trots att man troligtvis äter mindre än vanligt. HYPOGLYKEMI, FÖR LÅGT BLODSOCKER För låga blodsockervärden, insulinkänning eller hypoglykemi är betydligt vanligare än för höga blodsockervärden, hyperglykemi. Risken är störst vid insulinbehandling, men känning kan också inträffa vid tablettbehandlad diabetes. Det brukar inträffa om blodsockervärdet blir lägre än 3-4 mmol/l. Orsaken kan vara att man har tagit för mycket insulin eller att man inte har ätit ordentligt efter insulininjektionen. Det kan också bero på att man har druckit alkohol, motionerat kraftigt eller har maginfluensa med kräkningar och diarréer. Symptomen kan vara hunger, svettningar, huvudvärk, yrsel darrningar, hjärtklappning, dåsighet, koncentrationssvårigheter, oro, förvirring, irritation och aggressivitet. Symtomen beror på att kroppens olika stresshormoner ökar kraftigt. Sida 8 av 16

9 Detta är ett sätt för kroppen att ta tillvara de sockerreserver som finns i levern och försäkra hjärnan om fortsatt tillförsel av socker. Om man behandlas med insulin mot diabetes kan alkohol vara riskabelt. Leverns förmåga att ge ifrån sig socker kan bli mindre morgonen efter att man druckit alkohol. Det kan leda till att man får alltför lågt blodsockervärde. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi och kan vara allvarligt. BEHANDLING AV HYPOGLYKEMI Botemedlet är att äta druvsockertabletter, dricka juice, söt saft, honung eller liknande. vid lättare känningar ge 3-4 sockerbitar, druvsocker eller juice. Vid svårare känning eller om den kvarstår efter minuter upprepa/ta mer. Ge därefter mjölk och smörgås eller ordinarie måltid. INSULINKOMA Sjunker blodsockret mycket lågt förlorar personen med diabetes medvetandet och hamnar i ett så kallat insulinkoma. Detta är ett farligt tillstånd eftersom hjärnan kan ta skada av alltför låga blodsockervärden. Personen behöver omedelbart få professionell hjälp. Om personen blir medvetslös kan blodsockervärdet höjas om man får en injektion med sockerlösning direkt in i en blodåder. Detta måste oftast skötas av sjukvårdskunnig personal, men det finns engångssprutor som man kan ha hemma med hormonet glukagon som höjer blodsockervärdet. En kraftigt omtöcknad eller medvetslös människa med diabetes ska snabbt föras till sjukhus. Man ska aldrig försöka tvinga ned något i munnen på en medvetslös person. Efter en insulinkänning kan man få en så kallad rekyleffekt under det närmaste dygnet, vilket innebär att blodsockervärdet bli rejält förhöjt. De flesta människor med diabetes känner igen tecknen när blodsockret är på väg att sjunka för lågt och hinner själva utan dramatik äta något sött så att sockerhalten stiger. En del saknar dock varningssignaler, och då kan insulinkänningen omärkligt gå över i insulinkoma. Med åldern kan de typiska varningstecknen på insulinkänning bli svagare eller försvinna, vilket ökar risken för insulinkoma. Sida 9 av 16

10 SOCKER I URINEN Oftast innehåller även urinen socker när läkaren ställer diagnosen diabetes. Socker brukar inte finnas i urinen om man inte har diabetes. Njurarna, som är de organ som producerar urin, filtrerar bort ämnen i blodet som ska lämna kroppen. Men socker filtreras inte bort utan ska användas som bränsle i kroppens celler. Om man har för hög sockerhalt i blodet klarar inte njurarnas filtermekanism att hålla kvar allt socker i blodet. En del socker börjar då läcka ut med urinen. Det är olika från person till person hur högt blodsockervärdet måste vara innan socker börjar läcka ut i urinen. Vanligen sker detta när blodsockervärdet är högre än 10 mmol/l. Hos barn börjar ibland socker läcka ut i urinen redan när värdet är omkring 8-9 mmol/l. Barn med misstänkt diabetes kan få börja med att lämna urinprov. KETONER I URINEN Ketoacidos Syraförgiftning- Diabeteskoma Om man har brist på insulin kan man få syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Det är ett akut och livshotande tillstånd. När kroppen inte kan tillgodogöra sig socker som bränsle börjar fettvävnaden att förbrännas i stället. När stora mängder fett förbränns bildas så kallade ketoner i levern som sedan kommer ut i blodet. Man har, förutom socker, ofta ketoner i urinen när man får typ 1-diabetes och det först när syran uppnår en viss nivå som den leder till syraförgiftning. Ketoner är en typ av syror som är skadliga för kroppen. Att ha höga halter av dessa syror kan leda till att man får syraförgiftning, vilket är livshotande. Syraförgiftning är ett allvarligt tillstånd som ofta innebär att man blir omtöcknad eller till och med medvetslös. Samtidigt kan kroppen bli uttorkad och vätskebalansen rubbas. Ibland kan orsaken till syraförgiftning vara någon infektionssjukdom som ökar insulinbehovet. Det kan också bero på att man inte har tagit sitt insulin i tillräckliga doser under en tid. En tredje orsak kan vara stopp i insulintillförseln om man behandlas med insulinpump. Syraförgiftning kan utvecklas om blodsockervärdet ligger omkring mmol eller högre. Symtomen kan komma ganska snabbt, från tolv timmar upp till tre dygn. Sida 10 av 16

11 De första tecknen är de vanliga diabetessymtomen, att man blir törstigare och måste kissa ofta. Om man då inte kan få ner sitt blodsockervärde får man allvarligare symtom som trötthet, illamående, kräkningar, huvudvärk, magsmärtor, andningssvårigheter och att man blir omtöcknad eller medvetslös. Det är då viktigt att man snabbt kommer till sjukhus för vård. LÅNGTIDSSOCKERPROV- HBA1C HbA1c, så kallat långtidssockerprov, är ett blodprov som visar hur blodsockervärdet i genomsnitt har legat de senaste sex till åtta veckorna. Ett högt värde tyder på att den genomsnittliga blodsockernivån har varit hög under sex till åtta veckor före provtagningen. HbA1c-värdet används inte för att ställa diagnos vid diabetes, utan för att fortlöpande kontrollera att behandlingen fungerar bra. Värdet på HbA1c anges i mmol/mol. Om man har diabetes bör man eftersträva att ligga under 52 mmol/mol. Värdet kontrolleras efter läkarordination. KOMLIKATIONER Typ 1-diabetes kan leda till komplikationer. De kan komma plötsligt eller utvecklas under lång tid. Plötsliga komplikationer beror på att man har alltför höga eller alltför låga blodsockervärden. Om man har kraftigt förhöjda blodsockervärden kan man få syraförgiftning, ketoacidos. Om blodsockervärdet blir alltför lågt kan resultatet bli insulinkänning. Båda dessa tillstånd är allvarliga och kräver att man får vård omedelbart. På lång sikt kan diabetes leda till senkomplikationer, som att kroppens blodkärl tar skada, åderförfettning. Man kan till exempel få skador i blodkärlen i ögon, fötter och njurar och dessa kan identifieras som följdsjukdomar till diabetes. Om man förutom högt blodsockervärde även har högt blodtryck eller höga blodfettsvärden ökar risken ytterligare för skador på blodkärlen. Högt blodtryck och höga blodfettvärden är mer vanligt vid typ 2-diabetes, men kan också förekomma vid typ 1-diabetes och ska då också behandlas. Om man har svårläkta eller infekterade sår är det extra viktigt att vara noga med sårvården. När man får behandling för typ 2- Sida 11 av 16

12 diabetes är målet att man ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer ska minska. Det kan man uppnå genom att hålla blodsockervärdet så bra som möjligt och samtidigt vidta andra åtgärder som gör att åderförfettningen går långsammare. Man kan minska risken för att utveckla alla slags komplikationer av diabetes genom att hålla sitt blodsockervärde så bra som möjligt. En annan effektiv åtgärd är fysisk aktivitet. Att förbättra sina matvanor och att sluta röka har också stor betydelse. Om man är överviktig är viktminskning en del i behandlingen. SKADOR I STORA OCH SMÅ BLODKÄRL Man brukar skilja på skador i små och stora blodkärl. Skador i de små blodkärlen är mer typiska om man har typ 1-diabetes, men man också kan få dem vid typ 2- diabetes. De är sällan livshotande på samma sätt som komplikationerna i stora blodkärl kan vara. Dessa skador kan påverka blodförsörjningen till ögonens näthinna, njurarna och olika delar av nervsystemet. Följden kan då bli att man får nedsatt syn, nedsatt njurfunktion samt försämrad blodcirkulation och känselnedsättning i fötterna. Dessutom kan män ibland få sexuella problem i form av impotens. Skador i de stora blodkärlen kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke och är vanligast bland personer med typ 2-diabetes. RETINOPATI- ÖGONKOMPLIKATIONER Om blodsockervärdet ligger för högt under lång tid kan de små blodkärlen i ögats näthinna ta skada. Förändringarna i ögonbotten kallas retinopati. Det kan uppstå små blödningar som skadar näthinnans synceller och på sikt kan leda till att synen försämras. Förändringarna kan vara små och komma smygande så att man inte märker av dem förrän synen har blivit kraftigt försämrad. Man kan få behandling med laserljus mot de skadade blodkärlen i ögats näthinna. Laserbehandling är ett sätt att bromsa skadorna på näthinnan. Sida 12 av 16

13 Diabetes ökar även risken för grå starr och många opereras för denna linsgrumling. Ibland är inte lasertekniken tillräcklig. Det kan då bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp, så kallad glaskroppsoperation. En annan, övergående, komplikation till diabetes är den dimsyn som kan uppträda i samband med förändringar i blodsockernivån. NEUROPATI- NERVSKADOR Den vanligaste komplikationen av långvarig diabetes uppstår i nervsystemet. Nervskadorna är av olika typ och med olika svåra, eller inga symptom alls. Det är framförallt blodsockerförhöjningen som har betydelse för uppkomsten av nervskador, samt hur länge man har haft sin diabetes. Av alla som haft diabetes i år har ungefär hälften drabbats av nervskador, men de flesta bara med måttliga besvär. Vid typ 2 diabetes kan nervskador redan vara ett faktum när sjukdomen upptäcks. De tunna blodkärlen till olika nerver kan skadas av förhöjda blodsockernivåer. Nerverna kan också skadas direkt av ett högt blodsockervärde. Det kan leda till att känseln försämras. Den vanligaste nervskadan är nedsatt känsel i underben och fötter. Det kan orsaka att du får skavsår och småsår. Risken med sår hos diabetiker är även relaterad till den försämrade läkningsprocessen pga. cirkulationsstörningar orsakade av skador både små och större kärl. Ofta förekommer också muskelsvaghet som plattar ut fotvalven. Det är viktigt att bekymmer med fötterna upptäcks tidigt, så att eventuella sår kan förebyggas. Stickningar och domningskänsla, är andra symptom vid nervpåverkan. Om man har nedsatt känsel i fötterna är det viktigt att regelbundet kontrollera att fötterna inte har märken som tyder på att skorna är för trånga. Det kan vara rodnad hud, förhårdnader eller början till sår. Det är viktigt med regelbunden fotvård. I Sverige har en gynnsam utveckling medfört att alltfler amputationer har kunnat undvikas vid diabetiska fotsår. Medelåldern där man tvingas amputera är mellan 70 och 80 år. Diabetesrelaterade amputationer uppgår i dag i Sverige till ungefär 700 per år. Mer än 70 procent föregås av fotsår. Sida 13 av 16

14 Med en ökad medvetenhet om betydelsen av bättre blodsockerkontroll, fötternas känslighet och bättre fotvård kan antalet amputationer förhoppningsvis minska. Att sluta röka är ett gott råd. Rökning ökar risken för amputation eftersom syrebristen i vävnaderna då ökar. En annan typ av nervskada, drabbar nerver som styr de inre organens arbete oberoende av vår vilja. Det kan till exempel leda till att den sexuella funktionen påverkas. Man kan också drabbas av yrsel när man reser sig upp, svårigheter att svälja och en nedsatt svettning på fötterna. I många fall går det att behandla, dämpa eller helt ta bort symptomen för nervskador. Människor som haft diabetes länge kan drabbas av att en enda nerv plötsligt förlamas. Det kan till exempel leda till ansiktsförlamning eller ögonmuskelförlamning. Besvären orsakas troligen av en liten blodpropp i nerven och brukar gå över spontant på några månader. NEFROPATI- NJURARNA TAR SKADA Njurarna är en del av kroppens "reningsanläggning". De filtrerar ut de vattenlösliga gifter som bildas i ämnesomsättningen. De medverkar till reglering av blodtryck och kroppens surhetsgrad samt salt-, vätske- och kalkbalans. Blodbildning är en annan funktion. När blodsockret är förhöjt uppstår kemiska reaktioner i njurarna som gör att de kan ta skada. Den allvarligaste skadan drabbar de små blodkärlsnystan som filtrerar den vätska som så småningom återvinns eller bildar urin. När kärlväggen skadas av den förhöjda sockernivån i blodet läcker äggviteämnen, proteiner, ut i urinen. Om detta får fortsätta kan kärlen skadas och njurarnas reningsförmåga försämras. Protein i urinen är ett tecken på att kroppens alla blodkärl har börjat ta skada. I början handlar det om mycket små mängder protein som läcker ut i urinen och om man lyckas få ett bra blodsockervärde kan skadan läka. Om skadorna på blodkärlen förvärras ökar mängden protein i urinen samtidigt som njurarnas förmåga att rena blodet från avfallsprodukter börjar minska. Det är ett tillstånd som kallas njursvikt och som ibland kan leda till urinförgiftning. Den här utvecklingen går snabbare om man har högt blodtryck. Sida 14 av 16

15 Vid tecken på proteinutsöndring i urinen bör man vara extra noga med att hålla sitt blodsockervärde på en bra nivå. Man behöver då oftast behandling med blodtryckssänkande läkemedel. Om det finns protein i urinen behandlas man med vissa typer av blodtrycksmediciner även om blodtrycket är normalt. Om man även har högt blodtryck är det viktigt att hålla detta på så låg nivå som möjligt. Om njurskadan utvecklas utan rätt behandling kan den till slut leda till dialys eller njurtransplantation. Tidigare drabbades närmare hälften av alla med typ 1-diabetes av nefropati efter års sjukdom. Med dagens bättre behandling är siffran endast procent. HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR SOM DIABETESKOMPLIKATION Risken för hjärt- och kärlsjukdomar är större vid båda typerna av diabetes. I första hand är det de stora blodkärlen som drabbas, men även hjärtmuskelns minsta blodkärl kan förändras på samma sätt, som till exempel i ögats näthinna eller i njuren. Den allvarligaste konsekvensen av att ha typ 2-diabetes är att man snabbare får åderförfettning i pulsådrorna. Det kan då uppstå en förträngning av pulsådern som gör att blodflödet minskar. I hjärtat kan det leda till kärlkramp, och i benen till så kallad fönstertittarsjuka. En annan fara med åderförfettning i pulsådror är att det där lättare bildas små blodproppar. De kan helt stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om det fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan man få en stroke. Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt när man har typ 2-diabetes. Över 20 % av de som vårdas för hjärtinfarkt, har en tidigare känd diabetes. Två tredjedelar av de som inte känner till sin diabetes, har antigen ett förstadium till sjukdomen eller utvecklad diabetes när de får sin infarkt. Sida 15 av 16

16 Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes och högt blodtryck, bukfetma och en skadlig sammansättning av blodfetterna. De här tillstånden förekommer ofta tillsammans hos samma person och kallas då metabolt syndrom. Det medför kraftigt ökad åderförfettning och risk för hjärt-kärlsjukdomar. Rökning ökar risken för skador i blodkärlen Risken att få hjärtinfarkt är högre hos rökare. Om man har diabetes och röker är det extra skadligt, och risken att få hjärtinfarkt ökar då tre till fem gånger. Det finns också en ytterligare ökad risk för att man ska få åderförfettning i de stora blodkärlen i benen. Då blir blodcirkulationen i benen sämre vilket kan leda till kärlkramp i benen, så kallad fönstertittarsjuka. Samtidigt löper man en ökad risk för att få svårläkta sår på ben och fötter. Om man har diabetes och är rökare är det mycket viktigt att sluta röka för att minska risken för skador i kroppens blodkärl. ANDRA SENA KOMPLIKATIONER Om man har diabetes och förhöjt blodsockervärde under lång tid kan man också få problem med andra delar av kroppen. Till exempel kan man få lättare att få hål i tänderna. Därför är det bra att gå till tandläkaren regelbundet så att åtgärder kan sättas in tidigt. Man kan även få mag- och tarmproblem. Det kan leda till att magsäcken inte tömmer sig som den ska och att man därför får svårare att reglera sitt blodsockervärde. Om man misstänker sådana problem bör man ta upp dem med sin läkare. DIABETES, del av GERIATRIK -kompendiet Kil 2008/ Barbro Olsson, distriktssköterska på Västra enheten Kils kommun Josefin Ohlsson, sjuksköterska på Östra enheten Kils kommun Reviderat 2014 LW/HJ Sida 16 av 16

17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, Kunskapstest insulingivning Namn Datum. 1. Vad är skillnaden på Diabetes typ 1 och typ 2 gällande kroppens egen förmåga att producera insulin? 2. I vilket av kroppens organ produceras insulin? 3. Vad är insulinets uppgift i blodet? 4. Vad är målet i diabetesbehandlingen? 5. Vilka symtom kan patienten få när blodsockret/plasmaglukoset är högt? KIL1000, v1.0, Sida 1 av 3

18 6. Vid högt blodsocker/plasmaglukos ger det på sikt följdkomplikationer i kroppens blodkärl, nämn någon komplikation. 7. Vid vilka sjukdomstillstånd höjs blodsockret/plasmaglukoset oavsett vad patienten ätit? 8. Vad kan vara orsaken till att blodsockret/plasmaglukoset blivit lågt? 9. Vilket tillstånd är mest allvarligt för patienten? Om blodsockret/plasmaglukoset är högt- eller lågt? 10. Var på kroppen injiceras oftast det snabbverkande insulinet? medellång/långtidsverkande insulinet? 11. Var hittar du patientens aktuella insulinordination? 12. Varför är det viktigt att patienten är ren om sina händer före blodsockermätning? Sida 2 av 3

19 13. Om du bedömer att patienten har ett högt blodsocker kan du då ge mer insulin än det som är ordinerat? 14. Du misstänker fru Svensson, som är diabetiker, har för lågt blodsocker. Vilka symtom kan du iaktta? 15. Vad kan du göra för att åtgärda ett lågt blodsocker? Beskriv två åtgärder. 16. Vilket blodsockervärde kan räknas som normalvärde hos en person, som är icke-diabetiker, som inte har ätit frukost? 17. Vad gör du om Anna mår illa och inte vill ha sin mat när du kommer för att ge insulinet? Antal rätt Delegerande sjuksköterska Sida 3 av 3