Endokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Endokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018"

Jonas Engström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Endokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018

2 Dagens föreläsningar Diabetes Blodsockerreglering och insulin Typ 1- och typ 2-diabetes Tyroidea (sköldkörteln) Tyroideas funktion Hypotyreos (underfunktion) och hypertyreos (överfunktion) Anti-konception Menstruationscykeln och graviditet Hormonella preventivmedel

3 Bukspottskörteln - pankreas Exokrina pankreas Frisätter matspjälkningsenzymer till tunntarmen Endokrina pankreas: Langerhanska öarna α-celler Glukagon blodsocker i fasta β-celler Insulin blodsocker efter måltid

4 Glukos lagras i levern som glykogen frisätts vid fasta eller stress för att ge energi Kolhydrater i maten bryts ned till glukos Musklerna använder glukos som bränsle Fettväven Glukos i blodet Fetter i blodet Nedbrytning av muskulatur = aminosyror frisätts Bukspottskörteln bildar insulin

5 Diabetes högt blodsocker Typ 1-diabetes Brist på insulin Autoimmunt betacellerna förstörs Typ 2-diabetes Insulinresistens och insulinbrist Många bidragande orsaker

6 Typ 1-diabetes Börjar ofta i ung ålder Övervikt är inte en riskfaktor Autoimmun sjukdom Ö-cellsantikroppar kan mätas i blodet GAD, IA-2 Insulinbrist Viktnedgång, törst, stora urinmängder Ofta med plötslig debut

7 Elizabeth Hughes 1922

(intravenöst i akuta sammanhang) Kan inte ges i

8 Behandling vid typ 1-diabetes Insulin behövs för överlevnad Administreras i subkutana injektioner (intravenöst i akuta sammanhang) Kan inte ges i tablettform (bryts ner innan det når blodet) Sprutor eller pennor

9 Insulininsöndring hos frisk individ Insulineffekt Måltid Måltid Måltid Somnar

10 Insulinbehandling ska efterlikna fysiologisk insulininsöndring Insulineffekt Måltidsinsulin (snabbinsulin) Basalinsulin Måltid Måltid Måltid Somnar

11 Typer av insulin Måltidsinsulin verkar snabbt l l l Lösligt, tas fort upp från fettväven till blodet Kortvarig effekt Tas när man ska äta - normaliserar blodsockret efter det höjs av måltid Basalinsulin långverkande l l l Depåeffekt, tas upp i blodet gradvis Bromsar glukosfrisättning från levern, nedbrytning av fett och muskler Ändrad struktur för att bli långverkande: Tillskott av t.ex. protamin eller zink (t.ex. NPH-insulin) Ändrad aminosyrasekvens (t.ex. Lantus) Molekylerna bildar kedjestrukturer (t.ex. Tresiba)

12 Typer av insulin Humaninsulin l Syntetiskt, men designat för att likna vårt kroppsegna insulin Insulinanaloger l Samma egenskaper som humaninsulin, men det snabbverkande verkar snabbare och det långverkande varar längre l Aminosyrasekvensen är anpassad

14 Kontinuerlig glukosmätning och insulinpump

15 HbA 1c, långtidssocker Mäter hur stor andel av hemoglobinet i de röda blodkroppar binder glukos Ger uppskattning av hur blodsockret legat senaste 2-3 månaderna (=röda blodkroppars livslängd) HbA 1c och patientens egna sockermätningar styr behandlingen

16 Mål med diabetesbehandling 1. Undvika död på kort sikt (ketoacidos - syraförgiftning) 2. Undvika komplikationer på lång sikt 3. Samtidigt bra livskvalitet undvika biverkningar särskilt hypoglykemi

17 Ketoacidos vid total insulinbrist -nydebuterad eller feber, infektion, glömt insulinsprutor... Fettväv Insulin Fettsyror Ketoner Levern Acetat Acetoacetat β-hydroxybutyrat Syror ph

18 Diabeteskomplikationer Risken ökar ju högre blodsockret är Uppstår först efter flera år Skador på stora kärl (hjärtinfarkt, stroke) Skador på små kärl (ögon, njurar) Skador på nerver (nedsatt känsel mm) Fotsår p.g.a. kombination av nedsatt känsel och cirkulation

19 Screening för komplikationer Ögon: ögonbotten-fotografering Njurfunktion: blod- och urinprov (tidigt tecken albuminläckage) Nerver: fotundersökning Hjärta-kärl: kontroll av blodtryck och blodfetter Normal ögonbotten Ögonbotten som skadats av diabetes (retinopati)

20 Hypoglykemi lågt blodsocker Riskfaktorer: Insulin utan mat, alkohol, räknat fel på dosen... Stresspåslag: Svettas, hjärtklappning, darrighet mm Inget bränsle till hjärnan: Trött Inte sig själv Svårt att fatta beslut Svåra fall förvirringà kramper, koma

21 Typ 2-diabetes l l l l l l 90% av all diabetes åldersdiabetes Nästan 200 miljoner globalt 4-5% av vuxna i Sverige; 20% bland dem >70 år Övervikt minskad känslighet för insulin Kompenserar med ökad insulinproduktion Tilltagande betacellsdysfunktion

22 Patofysiologi vid typ 2-diabetes: betacells-svikt & insulinresistens Insulin Beta-cellsfunktion Insulinresistens Blodsocker Tid à (månader till decennier) Prediabetes Beta-cellssvikt Diabetes

23 Patofysiologi vid typ 2-diabetes: nedsatt inkretin-effekt

24 Mindre insulin (β-celler) Mindre inkretinproduktion Fettnedbrytning (lipolys) Mer glukagon (α-celler) Högt blodsocker Glukos i urinen Ökad glukosproduktion från levern Mindre inkretineffekt (bl.a. mättnad) Minskat glukosupptag (insulinresistens)

25 Behandling vid typ 2-diabetes Kost, motion o Ökar insulinkänslighet Optimera blodtryck Optimera blodfetter Sluta röka! Mediciner med olika mekanismer Samma kontroller som vid typ 1-diabetes

26 Metformin Förstahands-preparat vid typ 2-diabetes Minskar glukosproduktion från levern viktigast Stimulerar glukosupptag i muskler mm Kan ge viss viktnedgång Ger inte hypoglykemi Kräver fungerande betaceller för att ha effekt kan behöva sättas ut vid avancerad sjukdom p.g.a. betacellssvikt Biverkningar: o Illamående, gaser, diarré oftast övergående o Laktacidos. Ovanligt men farligt o Utsöndras via njurarna måste sättas ut om njurfunktionen försämras för att undvika laktacidos Minskar glukosproduktion från levern Ökar glukosupptag (insulinkänslighet)

27 Insulin (β-celler) Insulinfrisättande mediciner (tabletter) Sulfonylurea och repaglinid Kräver kvarvarande β-cellsfunktion Insulin (injektioner) Långverkande Ibland även snabbverkande till måltider Biverkningar av båda: Hypoglykemi Mer långdragen med tabletter eller långverkande insulin längre observation krävs Viktuppgång

28 Ökar insulinfrisättning (β-celler), minskar glukagoninsöndring (α-celler) Minskar glukosproduktion från levern Ökar mättnad Inkretinpreparat Glucagon-like peptide-1 (GLP-1) o Från L-celler i tarmen o Mindre mängd och effekt vid typ 2- diabetes GLP-1 analoger Injektioner varje dag eller vecka DPP-4 hämmare o Tabletter o Motverkar nedbrytning av GLP-1 Viktnedgång eller viktneutralt Ingen hypoglykemi Illamående (GLP-1 analoger)

29 Tiazolidindioner Ökar insulinkänslighet Minskar lipolys Risker: hjärtsvikt, frakturer SGLT2-hämmare Kissar ut glukos-överskott Få biverkningar, men nya preparat Akarbos Minskar glukosupptaget från tarmen Biverkningar: gasbildning etc. Mindre effektiva

30 Sammanfattning Typ 1 diabetes Generellt yngre Vikt normal Akuta symtom vid debut, viktnedgång Ketoner Insulinkrävande Ö-cellsantikroppar finns Ärftlighet 10% Typ 2 diabetes Generellt äldre Oftast övervikt (fr.a. buk) Få eller inga symtom, långt förstadium (IGT) Inga eller bara lite ketoner Kan bli insulinkrävande Ö-cellsantikroppar saknas Ärftlighet vanligt

31 Insulinfrisättning från betacellen ATP-känsliga kalium-kanaler stängs Depolarisering Spänningskänsliga calciumkanaler öppnas ATP Calcium flödar in i cellen Nedbrytning (glykolys) insulin Glukostransportörer Glukos

Relevanta dokument

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer