Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1"

Kurt Fransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Modern diabetesvård Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott

2 WHO s definition tillstånd som obehandlat karaktäriseras av kronisk hyperglykemi till följd av absolut eller relativ insulinbrist

3 Förekomst i Sverige Cirka 3% av Sveriges befolkning har diabetes. I åldrarna >80 år har upp till 20% diabetes % är typ 2 diabetes (tidigare åldersdiab). Nyinsjuknandet är långsamt stigande. Män och kvinnor drabbas i samma utsträckning. Män insjuknar tidigare än kvinnor

85-90% är typ 2 diabetes (tidigare åldersdiab).

4 Insulin Bukspottkörteln Langerhans cellö -celler

5 Insulin Bukspottkörtel Langerhans cellö -celler Insulin Hämmar leverns glukosproduktion Stimulerar glukosupptaget i insulinkänsliga vävnader

7 Insulinfunktion Öppnar för glukos in i cellerna. Stimulerar upplagring av glukos i levern. Stimulerar upplagring av glukos i musklerna. Stimulerar uppbyggnad av fett från överskottskolhydrater. Stimulerar uppbyggnaden av kroppens äggviteämnen

8 Olika typer av diabetes Typ 1 diabetes. Total insulinbrist Risk för utveckling av ketoacidos vid insulinbrist. Drabbar oftast yngre människor Typ 2 diabetes Kvarvarande insulinproduktion Insulinresistens Överviktig patient. Sällan ketoacidos

9 Symtom: Klassiska: viktminskning, ökad törst, ökade urinmängder. Trötthet Huvudvärk Illamående Kräkning Buksmärta

10 Synrubbning Torr hud (röd) Torra slemhinnor Underlivsklåda Kraftigt förhöjt blodsocker Ketonuri (vid typ 1 diabetes)

11 Ärftlighet Ett barn till en förälder med typ 1 diabetes löper <5% risk att få diabetes. Om båda föräldrarna har typ 1 diabetes ökar risken till mellan 10 och 20%. Nio av tio barn/vuxna som insjuknar har ingen nära släkting med diabetes typ

Om båda föräldrarna har typ 1 diabetes ökar risken till mellan

12 Ärftlighet Typ 2 diabetes mer ärftlig än typ 1. >15% av Sveriges befolkning bär på arvsanlag för att utveckla typ 2 diabetes. Om 1 enäggstvilling får typ 2 diabetes är risken för att även den andra tvillingen utvecklar typ 2 diabetes 90%(pga samma arvsanlag.)

13 Kliniska kännetecken typ 1 och 2 Typ 1 Typ 2 Debutålder Incidens högst vid pubertet, förekommer i alla åldrar Incidens ökar med åldern Fördelning 10-15% 85-90% Symtomduration Kort (Dagarveckor) Lång (månader-år)

Incidens ökar med åldern Fördelning 10-15% 85-90%

14 BMI kg/m 2 Normalt eller lågt Högt Ketonuri + - (kan förekomma) Acidos + - Autoantikropp + - ar ICA O GAD C-peptid Lågt Normalt eller högt

15 Glucagonbelastning C-peptid efter 6 min < 0,7 nmol/l > 0,7nmol/L Hereditet 10% förstagradssläkting med diabetes 40% förstagradssläkting med diabetes HLA association Sekundära organkomplikati oner HLA antigen på kromosom 6 Efter flera år Ingen association Kan finnas redan vid diagnos

HLA association Sekundära organkomplikati oner HLA antigen på kromosom 6

17 VARFÖR DIABETES TYP 1? Genetisk känslighet Omgivningsfaktorer Virusinfektion Stress Tillväxt Hygien Miljöfaktorer

18 VAD ÄR TYP 2 DIABETES? Insulinresistens Störd insulinsekretion Kronisk hyperglykemi Ofta även metabola syndomet med övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter

19 Samband mellan HbA1 c och P- glucos Hba1 c mmol/mol Genomsnitts P-glucos 7-8 mmol/l 9-10 mmol/l mmol/l mmol/l mmol/l

20 Behandlingsmål vid diabetes HbA1c vid typ 1: 52mmol/mol(önskvärt) 57mmol/mol (gränsv) 63 mmol/mol(dålig koll) HbA1c vid typ 2: 52 mmol/mol (önskvärt) 57 mmol/mol( gränsv) 63 mmol/mol(dålig koll)

21 Behandlingsmål vid diabetes P-Glukos preprandiellt 6 mmol/l postprandiellt 8mmol/L Blodtryck njurfrisk 130/80 mmhg Mikroalb/Nefropati 125/75 mm HG

22 Behandlingsmål vid diabetes Blodlipider: Totalkolesterol 4,5mmol/L LDL-kol 2,5 mmol/l TG 1,7 mmol/l HDL-kol kvinnor 1,3mmol/L HDL-kol män 1,0 mmol/l

23 Långsiktiga komplikationer Små blodkärl Stora blodkärl Retinopati GLUKOS Stroke Neuropati Nefropati Hjärtinfarkt

24 Livsstilsförändringar Kost Minskat fettintag Långsamma kolhydrater Grönsaker / fibrer Tallriksmodell Motion Minst 30 min dagligen Ökar insulinkänsligheten Rökning Rökstopp ökar insulinkänsligheten med ca 15%

25 Normalt insulinbehov: - 0,5-1,0E/kg/dygn Förvaring: -Kyl/sval ( C) -Skyddas mot solljus -Tål ej temp > 30 0 C -Får ej frysas Hållbarhet: -Öppnad förpackning/penna 4 veckor

26 Faktorer som påverkar insulinabsorptionen: Insulinsort Injektionsvolym Injektionsplats Lipohypertrofi Kroppstemperatur Omgivande temperatur Stress

27 Massage Fysisk aktivitet Rökning

28 INSULINRESISTENS Förekommer vid: Övervikt Fysisk inaktivitet Graviditet Läkemedel (kortison) Dålig metabol kontroll Hypertoni Hereditet

29 NovoRapid R Insulinsorter direktverkande Humalog R Apidra R

30 Insulinsorter basinsulin Insulatard R (humaninsulin) grumligt insulin medellång verkan tim. Lantus R (analogt) klar vätska, timmars effekt Levemir R (analogt) klar vätska, 20-22(ev 24) timmars effekt. Insuman Basal R (humaninsulin)

31 Vad skiljer Lantus från NPH? Lepore et al, Diabetes 2000;49:

32 Insulin för pumpbehandling NovoRapid, Humalog, Apidra och Actrapid. Vid pumpbehandling enbart snabb/direktverkande insulin i pumpen. Undantagsfall vissa patienter stöttas med mindre dos basinsulin

33 Insulinpennor NovoNordisk NovoPen 3 och 4: Passar till penfillampuller. INTE engångsmaterial. FlexPen: förfylld (eller engångspenna). Kastas när den är tom. 4 veckors hållbarhet efter bruten förpackning oavsett om det är en penna eller ampull

34 Insulinpennor Sanofi-Aventis Clik Star Flergångspenna SoloStar: förfylld (eller engångs) Autopen 24: Flergångspenna

35 Insulinpennor Lily Kwik Pen förfylld penna Huma Pen Luxura Flergångspenna Huma Pen Memoir Flergångspenna med minnesfunktion

36 Riktlinjer blodsockermätning Rekommendationer från Skånes län. Vid debut, optimering och ändring av regim: dygnsprofil=före och 1,5 tim efter måltid samt vid sänggående. Extra mätning vid behov. Typ 1 stabil kontroll: dygnprofil 1ggr/vecka plus extra vid behov

37 Riktlinjer forts Typ 2 insulinbehandlade eller kombinationsbehandling stadig kontroll: förenklad dygnsprofil= före och efter frukost, kvällsmat och till natten. En dag/vecka samt vid behov. Typ 2 tablettbehandling förenklad dygnsprofil varannan vecka samt vid behov

38 Riktlinjer forts Typ 2 kost, metformin- eller glitazonbehandling förenklad dygnsprofil var 4:e vecka samt vid behov. Äldrevården i princip ovanstående rekommendationer målet är en välmående patient

39 Tablettsorter: Effekt Preparatna mn Substans Tabletter som ökar insulinfrisättningen vid höga P-glukos Tabletter som ökar insulinkänsligheten Daonil, Euglucon Mindiab Apamid Amaryl NovoNorm Starlix Glucophage,Metfor min Actos Avandia Glibenklamid Glipizid Glimeperid Repaglinide Nateglinide Metformin Pioglitazone Rosiglitazone

40 Tabletter som jämnar ut upptaget av glukos från tarmen Tabletter som minskar fettupptag från tarmen Glucobay Xenical Akarbos Orlistat Mot fetma (antiobesitasmedel) Reductil Sibutramin

41 BRA MAT VID DIABETES Undvika söta drycker, läsk Regelbunden måltidsordning Glykemiskt index Bra fettval Tallriksmodellen

42 EMPOWERMENT En person med en kronisk sjukdom är expert att leva med sin sjukdom Vårdpersonal är expert på själva sjukdomen Vårdpersonals uppgift att vara vägledare och informatör för att personen skall upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att ta kontroll över sin sjukdom

43 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mer Sören Kierkegaard

44 Kontinuerlig blodsockermätning CGMS = Kontinuerlig blodsockermonitorering under 3 dygn Guardian RT= Kontinuerlig mätning under upptill 21 dagar i följd Paradigm Real Time= Kontinuerlig mätning med lagring av värde i insulinpump Paradigm Samtliga från Medtronic

45 CGMS mäter 288 värden per dygn. Kräver minst 4 kalibreringar Kan inte se resultatet i displayen utan i efterhand via datautskrift. Används hos oss för kontroll vid misstänkt hypoglukemi på natten och vid inställning av behandling. Guardian mäter även den 288 värden per dygn. Varning för hypo- och hyperglukemi

46 Kan användas upptill 21 dagar innan man behöver tanka över resultatet från monitorn Vi använder denna metod för patienter med hoppande blodsocker. Kan se sina blodsocker i displayen under pågående mätning. Kan ställa in hypo och hyperlarm. Stor hjälp för patienten i det dagliga livet, dåligt dataprogram med för lite information

47 Ketoner Kontrolleras vid: -blodsocker >13 mmol/l vid typ 1. -Infektioner, feber och kräkning -Pumpbehandling dagligen

48 Ketoacidos Uppstår vid insulinbrist. Drabbar framförallt typ 1 diabetiker. Symtom: -Ökade urinmängder -Törst -Buksmärtor, kräkningar -Hyperventilation, acetondoft -Sänkt medvetande, diabeteskoma

49 Orsak: -Maginfluensa -Akuta infektioner med feber -Hjärtinfarkt, Stroke -Avbruten insulintillförsel(pump) -Debut av typ 1 diabetes Åtgärd: -Kontrollera blodsocker -Kontrollera ketoner i blod eller urin om blodsocker >13 mmol/l

50 1:a åtgärd: -Tillför insulin -Vätska -Vid >+3 ketoner(blod eller urin) sök vård på akutmottagningen

Relevanta dokument

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus Diabetes och diabetesvård Bukspottkörteln ANNELIE AUGUSTINSSON Langerhanska cellöar Alfaceller (glukagon) Betaceller (insulin) Deltaceller (somatostatin) www.flickr.com/creativecommons - Brad Miller är