Insulinpumpbehandling

Transkript

1 Insulinpumpbehandling

2 Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet pump

3 Genusfråga? 50% fler kvinnor än män behandlas med pump. Proportionen är likadan i länet som i riket

4 Vad kostar det? Behandling med engångspenna, kortverkande och långverkande insulinanalog, kanyler, teststickor (2/dag) = cirka 35 kr/dygn Behandling med insulinpump med kortverkande insulinanalog, infusionsset, ampuller och teststickor (2/dag) = cirka 80 kr/dygn

5

6 Behandling med insulinpump introducerades 1978 och har funnits i Sverige sedan 80-talet.

7 Hälso- och sjukvården bör pröva insulinpumpsbehandling till personer med typ 1-diabetes som har återkommande hyper- och/eller hypoglykemier (kraftigt svängande blodglukos) (prioritet 4). Hälso- och sjukvården kan pröva insulinpumpsbehandling även utan kraftigt svängande blodglukos och återkommande allvarliga hypoglykemier för att uppnå målen för god glukoskontroll när flerdosbehandling varit otillräcklig (prioritet 5) i undantagsfall erbjuda insulinpump till personer med typ 1-diabetes och stabil glukoskontroll (prioritet 10).

8 Typ 1 diabetes Patienten bör ha provat en optimerad behandling med flerdosregim och analoginsulin (både direktverkande och basinsulin), innan pumpbehandling startas. Patienten måste vara villig att genomföra glukosmätning flera gånger per dygn (före och efter mat, samt på natten) när pumpen startas. Därefter dagligen minst morgon och kväll.

9 Uttalad ketoacidos-benägenhet Brister i egenvård och oförmåga att trots upprepad utbildning följa givna instruktioner vid exempel pumpstopp

10 Korttidsverkande insulin, kontinuerlig tillförsel ger jämnare blodsocker Basaldosen kan varieras över dygn samt temporärt Alltid insulin med sig Mindre risk för hypoglykemier

11 Alltid kopplad Mycket material med sig på resa etc Ökad risk för ketoacidos Dyr behandling

12 Ampull (1,8-3 ml) laddas med snabbverkande insulin (Humalog, Novorapid, Apidra) Ampull + slang ska bytas minst 1 gång/vecka Kanyl sättes ffa på buken, glutealt (se på pat) Kanyl bytes varannan till var tredje dag,, individuella skillnader. Infektionsrisk

13

14 Hårda stålkanyler, 6, 8 mm

15 Mjuka plastkanyler sätts 90 finns 6, 8, 9, 10 mm

16 Mjuka plast sätts ca 45 vinkel 13, 17 mm

17 Slangar finns i flera längder 30, 40, 60, 80, 110 cm De flesta har luer fattning men Medtronic har egen fattning paradigm

18 Basaldos i pumpen programmeras, kan variera 0,05E/tim - >2E/tim Pumpen pytsar ut en dos ca var 3 min Måltidsdos tas manuellt via pumpen Lägre insulinbehov med pump ca 20-30% Pumpen sitter på dygnet runt, men kan kopplas ifrån 30 min-2 timmar (beroende på aktivitet)

19

20 Ändrar basaldosen temporärt, man bör göra förändring ca 1-2 timmar innan man vill ha effekt Sänkning av dos, vanligast vid motion eller fysiskt arbete 10-50% Ökning av dos vid ex sjukdom, feber, långa resor

21 Normal bolus: Hela dosen ges direkt Förlängd: Dosen ges under den tid man valt i pumpen att den ska ges. Bra vid ex snacksätning på kvällen Uppdelad/förlängd eller kombibolus: En del av dosen ges direkt och resterande på tid som man valt. Bra vid ex pizza och liknande

22 Många av dagens pumpar har program som hjälper till att kalkylera måltidsdoser Kolhydratkvot för att få dosförslag till måltider. Korrektionsdoser för att ge förslag på extradoser som kan ta ner höga blodsocker efter måltider, eller som ökar dos till måltiden vid höga värden innan måltid Man räknar ut individens egen kvot och lägger in i pumpen Kvot olika beroende på tid på dygnet, ex så är man mer insulinkänslig på kvällen/natten än på morgonen

23 100/total dygnsdos =50 (exempel) 100/50 = 2 Varje enhet tar ner blodsockret 2 mmol Dygnsvariation pga olika insulinkänslighet ofta mycket mer känslig på natten och betydligt mindre på morgonen

24 500/total dygnsdos insulin Ex basaldos 30E/dygn Måltidsdoser ca = 50E 500/50 = 10 Ger att varje enhet insulin tar hand om 10g kolhydrater Dygnsvariation

25 Individuella justeringar får göras efter en prövotid Kvoterna kan se olika ut över dygnet Manuell hänsyn tas till fysisk aktivitet Högre dos vid t ex infektion

26

27 Vid behandling med insulinpump har man mycket små insulinmängder i underhuden. Insulindepån finns i stället i pumpen. Ökad risk för insulinbrist med ketoacidos som följd Vid ILLAMÅENDE, KRÄKNINGAR, ONT I MAGEN ELLER ONT I MUSKLERNA Skall insulinbrist och ketoacidos uteslutas

28 Stopp i insulintillförseln. Kanylen kan ha lossnat från pumpen, katetern kan ha gått sönder, pumpen varit urkopplad för länge Ökat insulinbehov vid annan sjukdom t.ex vid kraftig infektion. Magsjuka! Infektion eller inflammation runt kanylen. Dåligt insulinupptag, lipohypertrofi Dålig effekt av insulinet, frusit, värme

29 Personer med pump måste alltid ha tillgång till insulin att ta med penna eller spruta vid pumpfel etc Alltid ta en insulindos innan man utreder vad som är fel på pumpen Extradoser baseras på total dygnsdos basal+bolus Blodsocker ca 15 mmol/l, inga ketoner: 5% av dygnsdos Blodsocker ca 20 mmol/l, inga ketoner: 10% av dygnsdos Blodsocker mer än 13 mmol/i och ketoner: 20% av dygnsdos Precision Xceed ketonmätare Ketonstickor för urin

30 Vid pumpfel skall pat övergå till sedvanlig injektionsbehandling Programmerad basaldos per dygn: Ge denna dos som långverkande insulin uppdelat på en eller två doser. (Insulatard, Humulin NPH, Lantus eller Levemir) Måltidsdoser Ges som snabbverkande måltidsinsulin. (Novorapid, Humalog, Actrapid, Apidra,)

31 kontinuerlig glukos-mätning som sker via en sensor som sätts in under huden på ex magen. Mäter vävnadsglukos som korrigeras till blodglukos, viss fördröjning på värden subcutant Trendinstrument Komplement till kapillär blodsockermätning, när man trots försök till frekvent egenmätning inte erhåller önskad information.

32 Analys av nattlig glukoskontroll. Analys av svängighet. Finns mönster? Diagnostik av hypoglykemisk omedvetenhet ("unawareness of hypoglycaemia"). Analys av postprandiell glukoskontroll (gastropares) För optimal inställning av basal-bolusdoser vid behandling med insulinpump. Vid diskrepans mellan HbA1c och resultat av självtester. Som pedagogiskt instrument i patientundervisningen. Insulininställning vid graviditet

33

34 Upptäcka låga värden nattetid Överkompensering vid känningar

35 Rekyleffekt /för låg dos till måltid

36

37

38

39