Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus

Transkript

1 Diabetes och diabetesvård Bukspottkörteln ANNELIE AUGUSTINSSON Langerhanska cellöar Alfaceller (glukagon) Betaceller (insulin) Deltaceller (somatostatin) - Brad Miller är det viktigaste hormonet som insöndras från pancreas. Normal insulinnivå brist Detta hormon frisätts när blodsockernivån stiger och målet för denna frisättning är att normalisera (sänka) nivån igen. När vi äter stiger glukoshalten i blodet. hjälper glukos in i cellen. Om kroppen lider brist på insulin stannar glukoset kvar i blodbanan och cellerna får näringsbrist. Anabolt hormon = stimulerar uppbyggnaden i kroppen Öppnar för glukos in i cellerna Stimulerar inlagring av glukos i levern Stimulerar inlagring av glukos i musklerna Stimulerar uppbyggnad av fett från överskottskolhydrater Stimulerar uppbyggnad av proteiner Hämmar leverns glukosproduktion Om insulinproduktionen avtar eller om kroppens celler får minskad känslighet för insulinets effekt får man sjukdomen diabetes (diabetes mellitus). Då kan man inte omvandla glukos till glykogen i tillräcklig utsträckning, inte heller underlätta transporten av glukos in i cellerna vilket gör att blodets glukoshalt stiger så mycket att det kan få giftverkan. 1

2 WHO:s definiton av diabetes tillstånd som obehandlat karaktäriseras av kronisk hyperglykemi till följd av absolut eller relativ insulinbrist Förekomst av diabetes i Sverige (enligt diabetesförbundet) 2,5 4,5 % ( personer) av Sveriges befolkning har diabetes I åldrarna >75 år har % diabetes % har diabetes typ 2 (tidigare åldersdiabetes) Runt personer har diabetes typ 1 (tidigare barndiabetes), varav av dessa är barn Nyinsjuknandet är långsamt stigande Män och kvinnor drabbas i samma utsträckning Män insjuknar tidigare än kvinnor Tidiga tecken på diabetes Förhöjt blodsocker (hyperglykemi) Socker i urinen (glukosuri) Stora mängder urin (polyuri) Ökad törst (polydipsi) Viktminskning Ketonuri (vid diabetes typ 1) Illamående och kräkningar Trötthet och huvudvärk Synstörningar/torra ögon Torr (röd) hud och torra slemhinnor Buksmärta Klåda i underlivet Det finns två typer av diabetes Diabetes typ 1 Diabetes typ 2 Total insulinbrist Kvarvarande insulinproduktion men insulinresistens Risk för utveckling av ketoacidos Sällan ketoacidos vid insulinbrist Drabbar oftast yngre personer Drabbar oftast överviktiga personer Ärftlighet (enligt diabetesförbundet) Ett barn till en förälder med diabetes typ 1 löper < 5% risk att få diabetes Om båda föräldrarna har diabetes typ 1 ökar risken med % Nio av tio barn/vuxna som insjuknar har ingen nära släkting med diabetes typ 1 Diabetes typ 2 är mer ärftlig än diabetes typ 1 > 15% av Sveriges befolkning bär på arvsanlag för att utveckla diabetes typ 2 Om en enäggstvilling får diabetes typ 2 är risken att även den andra tvillingen utvecklar diabetes typ 2 90 % (p g a samma arvsanlag) Kliniska tecken vid diabetes mellitus Debutålder Diabetes typ 1 Diabetes typ 2 Incidens högst vid pubertet, men förekommer vid alla åldrar Incidens ökar med åldern Fördelning % % Symtomduration Kort (dagar veckor) Lång (månader år) BMI (kg/m 2 ) Normalt eller lågt Högt Ketonuri + - (kan förekomma) Acidos + - Autoantikroppar ICA O GAD + - 2

3 Kliniska tecken vid diabetes mellitus typ 1 Diabetes typ 1 Diabetes typ 2 C-peptid Lågt Normalt eller högt Glukagonbelastning C-peptid efter 6 min < 0,7 nmol/l > 0,7 nmol/l Hereditet 10 % förstagradssläkting med diabetes HLA association Sekundära organkomplikationer HLA-antigen på kromosom 6 Efter flera år 40 % förstagradssläkting med diabetes Ingen Kan finnas redan vid diagnos Vid diabetes typ 1 har betacellerna i pancreas upphört att producera hormonet insulin p g a en autoimmun reaktion. Symtom visar sig när % av de insulinproducerande cellerna har förstörts. typ 2 sresistens Olika orsaker till diabetes typ 2 Minskad produktion av hormonet insulin Cellernas känslighet mot insulinets effekt har minskat (insulinresistens) Ökad produktion av glukos i levern resistens kan förekomma vid: Övervikt Fysisk inaktivitet Graviditet Läkemedelsbehandling (kortison) Dålig metabol kontroll Hypertoni Hereditet Hur insulinresistens övergår till diabetes typ 2 Diet med mycket snabba kolhydrater och lite vitaminer, ett stillasittande liv och arv nivåer i blodbanan höjs Celler blir resistenta mot insulin Höga glukos- och insulinhalter i blodet Ökad insulinproduktion i pancreas Blodglukosnivån fortsätter att vara ökad Behandling vid diabetes Behandling Minskat fettintag Långsamma kolhydrater Gå ned i vikt (speciellt vid diabetes typ 2) Läkemedel Rökstopp Motion (minst 30 min/dag) Diabetes typ 2 3

4 Lågt blodsocker (hypoglykemi) Läkemedelsbehandling vid diabetes typ 1 Symtom Hunger Matthet Oro och/eller ilska Synstörningar Blekhet Svettningar och darrningar Huvudvärk Normalt insulinbehov: 0,5-1,0 E/kg/dygn Förvaring Kyl/sval (2 8 C) Skyddas mot solljus Tål ej temperatur > 30 C Får ej frysas Hållbarhet: Öppnad förpackning/penna 4 veckor Faktorer som påverkar insulinabsorptionen sort Injektionsvolym Injektionsplats Lipohypertrofi Kroppstemperatur Omgivande temperatur Stress Massage Fysisk aktivitet Rökning sorter för behandling med penna Basinsulin Insulatard R Lantus R Levemir R Insuman Basal R Humaninsulin Grumlig vätska Analogt Klar vätska Analogt Klar vätska Humaninsulin h (medellång verkan) h Direktverkande NovoRapid R Humalog R Apidra R (eventuellt 24) h pennor Novo Nordisk NovoPen 3 och 4 Passar till penfillampuller INTE engångsmaterial FlexPen Förfylld (engångspenna) Kastas när den är tom 4 veckors hållbarhet efter bruten förpackning oavsett om det är en penna eller ampull pennor Lilly KwikPen Förfylld (engångspenna) HumaPen Luxura Flergångspenna HumaPen Memoir Flergångspenna med minnesfunktion Sanofi-Aventis ClikStar SoloStar Autopen 24 Flergångspenna Förfylld (engångspenna) Flergångspenna 4

5 sorter för pumpbehandling Tablettsorter Direktverkande NovoRapid R Humalog R Apidra R Actrapid R Vid pumpbehandling används enbart direktverkande insulin i pumpen. Vid undantagsfall stöttas vissa patienter med mindre dos basinsulin. Effekt Preparatnamn Substans Tabletter som ökar insulinfrisättningen vid högt P-glukos Tabletter som ökar insulinkänsligheten Daonil Euglucon Mindiab Apamid Amaryl Novonorm Starlix Glucophage Metformin Actos Avandia Glibenklamid Glibenklamid Glipizid Glipizid Glimeperid Repaglinide Nateglinide Metformin Metformin Pioglitazone Rosiglitazone Tablettsorter Riktlinjer för blodsockermätning Skåne län Effekt Preparatnamn Substans Tabletter som jämnar ut upptaget av glukos från tarmen Glucobay Akarbos Tabletter som minskar fettupptag från tarmen Mot fetma (antiobesitasmedel) Xenial Reductil Orlistat Sibutramin Vid debut, optimering och ändring av regim: Dygnsprofil (före och 1,5 h efter måltid samt vid sänggående). Extra mätning vid behov. Typ 1 stabil kontroll: Dygnsprofil 1 gång/vecka plus extra vid behov. Riktlinjer för blodsockermätning Skåne län Typ 2 insulinbehandling eller kombinationbehandling: Förenklad dygnsprofil = före och efter frukost, kvällsmat och till natten. En dag/vecka samt vid behov. Typ 2 tablettbehandling: Förenklad dygnsprofil varannan vecka samt vid behov. Typ 2 kost, metformin- eller glitazonbehandling: Förenklad dygnsprofil var 4:e vecka samt vid behov. Äldrevården: I princip ovanstående rekommendationer; målet är en välmående patient. Kontinuerlig blodsockermätning CGMS = Kontinuerlig blodsockermonitorering under 3 dygn Guardian RT= Kontinuerlig mätning under upptill 21 dagar i följd Paradigm Real Time= Kontinuerlig mätning med lagring av värde i insulinpump Paradigm Samtliga från Medtronic 5

6 Kontinuerlig blodsockermätning CGMS mäter 288 värden per dygn. Kräver minst 4 kalibreringar. Patienten kan inte se resultatet i displayen, utan detta görs i efterhand via datautskrift. Används för kontroll vid misstänkt hypoglykemi på natten och vid inställning av behandling. Guardian mäter även den 288 värden per dygn. Varnar vid hypo- och hyperglukemi. Kan användas upp till 21 dagar innan man behöver tanka över resultatet från monitorn. Kontinuerlig blodsockermätning Används som metod för patienter med hoppande blodsocker. Patienten kan se sina blodsocker i displayen under pågående mätning. Patienten kan ställa in hypo- och hyperlarm. Stor hjälp för patienten i det dagliga livet, dåligt dataprogram med för lite information. Ketoner Ketoacidos Kontrolleras vid: Blodsocker > 13 mmol/l vid diabetes typ 1 Infektioner, feber och kräkning Pumpbehandling (dagligen) Ketoacidos uppstår vid insulinbrist och drabbar framförallt typ 1-diabetiker. Symtom Ökade urinmängder Törst Buksmärtor och kräkningar Hyperventilation med acetondoft Sänkt medvetande eller diabeteskoma Ketoacidos Orsaker Maginfluensa Akuta infektioner med feber Hjärtinfarkt eller stroke Avbruten insulintillförsel (pump) Debut av diabetes typ 1 Ketoacidos Åtgärder Kontrollera blodsockret Kontrollera ketoner i blodet eller i urinen om blodsockret > 13 mmol/l Tillför insulin Tillför vätska Vid > +3 ketoner (i blod eller i urin) sök vård på akutmottagningen 6

7 Empowerment En person med en kronisk sjukdom är expert att leva med sin sjukdom. Vårdpersonal är expert på själva sjukdomen. Vårdpersonals uppgift att vara vägledare och informatör för att personen skall upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att ta kontroll över sin sjukdom. Samband mellan HbA1 c och P-glukos HbA1 c eller "långtidsblodsocker" speglar hur blodsockret varit i genomsnitt under ca 2 3 månader före provtagningen. HbA1 c (mmol/mol) P-glukos i snitt (mmol/l) HbA1 c mäter hur mycket glukos som fastnat på hemoglobinet i erytrocyterna. Vid högt blodsocker fastnar mer glukos än vid lågt. Behandlingsmål vid diabetes Behandlingsmål vid diabetes Hba1 c vid diabetes typ 1 Hba1 c vid diabetes typ 2 Önskvärt 52 mmol/mol 52 mmol/mol Gränsvärde 57 mmol/mol 57 mmol/mol Dålig koll 63 mmol/mol 63 mmol/mol Prover P-glukos Blodtryck hos njurfrisk Blodtryck vid mikroalbumin/nefropati Värden Preprandiellt 6 mmol/l Postprandiellt 8 mmol/l < 130/80 mmhg < 125/75 mmhg Blodlipider Totalkolesterol LDL Triglycerider HDL kvinnor HDL män Värden 4,5 mmol/l 2,5 mmol/l 1,7 mmol/l 1,3 mmol/l 1,0 mmol/l Följdsjukdomar vid hyperglykemi Påverkan på blodkärl (mikroangiopati) Ateroskleros Sårbildning på fötter och ben Risk för infektioner Nedsatt cirkulation och känsel i fötter Påverkan på nerver i det perifera nervsystemet (neuropati) Nedsatt syn (retinopati) Predisponering för stroke och hjärtattack Njursjukdom (nefropati) 7