Insulingivning. Dalarnas Kommuner och Högskolan Dalarna Författarna

Transkript

1 qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöä zxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui Till dig som ska utföra arbetsuppgifter delegering i opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzx kommunal hälso och sjukvård cvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Insulingivning åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåa Dalarnas Kommuner och Högskolan Dalarna Författarna sdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbn mqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmrtyuiopasdfghjkl zxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzx cvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåa sdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbn mqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasd fghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmr tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzx cvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåa Författarna 1 sdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbn mqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasd

2 Innehåll Innehåll... 2 Vad är diabetes... 3 Typ 1 diabetes... 3 Typ 2 diabetes... 3 Sekundär diabetes... 3 Varför behövs insulin... 3 Individuella värden... 3 Insulingivning... 3 Symtom och orsaker till högt P-glukos (hyperglykemi)... 4 Åtgärder vid högt P-glukos (hyperglykemi)... 4 Symtom och orsaker till lågt P-glukos (hypoglykemi)... 4 Åtgärder vid lågt P-glukos (hypoglykemi)... 5 Om en person med diabetes inte mår bra... 5 Olika typer av insuliner... 5 Förvaring av insulin... 5 Hur du tar ett P-glukos... 6 Praktiska moment... 8 Val av injektionsställe... 8 Lår... 8 Sätesregion... 9 Buk... 9 Tillvägagångssätt vid subkutan injektion... Fel! Bokmärket är inte definierat. Gör så här:... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kassering av insulinpenna... 9 CHECKLISTA vid insulingivning Viktigt att tänka på om personen med diabetes blir sjuk Senkomplikationer Diabetessår Förebyggande Maten en del av behandlingen Munhälsa Författarna 2

3 Vad är diabetes Diabetes är en sjukdom som orsakas av brist på insulin eller försämrad effekt av insulinet. Vid brist på insulin kan kroppen inte tillgodogöra sig sockret i maten och därmed stiger sockerhalten i blodet. Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och har till uppgift att se till att sockret som vi äter kan användas som bränsle i musklerna och att det kan lagras som energi i levern. Typ 1 diabetes Vid typ 1 diabetes saknar kroppen förmåga att producera insulin och det måste därför alltid tillföras genom injektioner. Typ 2 diabetes Vid typ 2 diabetes producerar bukspottkörteln mindre insulin än vad kroppen behöver för att hålla blodsockret inom normala gränser. Insulinresistens är en annan orsak till diabetes typ 2. Det innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket leder till att glukosupptaget försämras. En del personer med diabetes typ 2 behandlas enbart med kost, en del behöver blodsockersänkande eller insulinfrisättande tabletter och ibland kan insulin behövas även vid denna form av diabetes. Sekundär diabetes Diabetes kan uppstå som en följd av andra sjukdomar t ex hormonella rubbningar, sjukdom i bukspottkörteln. Diabetes kan också uppstå efter behandling med vissa läkemedel t ex kortison. Varför behövs insulin Insulinet fungerar ungefär som en nyckel som låser upp och öppnar cellerna så att glukos kan strömma in, vilket gör att glukoshalten i blodet sjunker. Utan insulin blir glukos kvar i blodet och blodsockernivåerna stiger (hyperglykemi). Målet är ett så jämnt blodsocker som möjligt inom de normala värdena (4-6 mmol) eller värden utifrån individuell bedömning. Snabba svängningar i blodsockret bör undvikas. Individuella värden Det är viktigt att personer med diabetes har individuella målvärden som anger mellan vilka värden blodsockret ska ligga. Insulingivning Det är mycket viktigt att ge något att äta direkt efter att insulinet getts. Många insulinsorter innehåller snabbverkande insulin vilket kan leda till lågt blodsocker (hypoglykemi) om personen inte äter. Författarna 3

4 Symtom och orsaker till högt P glukos (hyperglykemi) Högt P-glukos orsakas av för högt intag av kolhydrater hos personer med diabetes. Det kan även bero på att man tagit för lite insulin eller tabletter av den ordinerade dosen. Infektioner och medföljande feber kan vara en annan orsak. Stress kan också vara en utlösande orsak. Högt P-glukos kommer smygande och kan ge följande symtom: ökad törst ökade urinmängder trötthet aptitlöshet dimsyn illamående muntorrhet djupandning Åtgärder vid högt P glukos (hyperglykemi) Vad menas med höga värden? mmol anses som höga värden, men en del personer kan ha andra gränsvärden. Kontrollera tidigare värden. Kontakta sjuksköterska om värdena avviker från det normala. Är allmäntillståndet påverkat? Opåverkat allmäntillstånd, ge extra vatten, motion, minska på kommande portion. Ta täta blodsocker. Symtom och orsaker till lågt P glukos (hypoglykemi) Hypoglykemi kan orsakas av att en måltid har missats eller att det gått för många timmar mellan måltiderna eller att personen har motionerat mer än vanligt. Andra orsaker kan vara att man har överdoserat insulinet eller tabletterna. Sjukdomar som t.ex. kräkningar och/eller diarréer kan också påverka blodsockervärdet. Hypoglykemi kan även uppstå om stickstället har ändrats. Alkohol påverkar också blodsockret. Lågt P-glukos utvecklas snabbt och kan ge följande symtom: förvirring hungerkänslor irritation, aggressivitet hjärtklappning darrningar yrsel trötthet kallsvettningar, blekhet kramper symtom som liknar stroke Författarna 4

5 Åtgärder vid lågt P glukos (hypoglykemi) Om patienten är vid medvetande kan du börja med att ge något att äta, t ex smörgås och mjölk. Om patienten inte vill äta: ge dryck t ex söt saft, mjölk, juice eller liknande. Om patienten har svårt att svälja: ge honung, glukosgel eller liknande. Upprepa vid behov efter 10 min. Efter 30 minuter ge full måltid. Insulinkänningarna är individuella och kan med tiden ändras hos en och samma person. Vid långvarig diabetes kan symtomen för insulinkänning upphöra helt. Patienten bör äta något som höjer blodsockret! Obs! Om patienten har sänkt medvetandenivå så ge inget att äta eller dricka! Kontakta sjuksköterska omedelbart! Om en person med diabetes inte mår bra Ta P-glukos. Kontakta sjuksköterskan. Dokumentera. Var observant på vad orsaken kan vara t ex inte ätit något, inte tagit sin medicin, har feber eller annat symtom. Personer som behandlas med T Metformin kan drabbas av allvarlig biverkan om de har vätskebrist. Olika typer av insuliner Direktverkande: Ett direktverkande insulin täcker kroppens insulinbehov vid måltider. Injiceras i magen direkt i anslutning till måltid. Har snabbt insättande effekt och kort duration. Basinsulin (långverkande): Injiceras vanligen 1 gång om dagen, vid samma tidpunkt. Mixinsuliner: Blandning av direktverkande och basinsulin. Ges direkt i samband med måltid. Förvaring av insulin Insulin skall förvaras mörkt och kallt. Bästa platsen är i kylskåpets dörr där det inte finns risk att det fryser. Skulle insulinet frysa skall det genast kastas då verkningstiden kan förändras. Insulin som förvaras i kylskåp håller till det datum som står angivet på förpackningen. Insulin som används kan förvaras i rumstemperatur, dock ej över 25 grader eller i direkt solljus. Märk öppnad förpackning med datum. Insulin i rumstemperatur kan användas högst 1 månad. Lämna insulin som är för gammalt till apoteket. Insulinpennor och kanyler förvaras i den boendes medicinskåp eller i det förråd där den boendes originalförpackningar förvaras. Författarna 5

6 Hur du tar ett P glukos Kapillär blodprovstagning 1. Välj punktionsställe, värm kalla händer. 5. Vänd handflatan uppåt, håll runt fingrets yttre led. 6. Stick vid sidan av fingerblomman. 2. Desinfektera dina händer. 7. Släpp greppets tryck direkt efter sticket, tryck därefter fram blod med ett nytt lätt tryck. 3. Ta på dig handskar. 4. Tvätta alltid vid glukosprov, följ lokala anvisningar angående desinfektion. 8. Torka bort minst en droppe blod med en tork. Författarna 6

7 9. Tryck och släpp efter, upprepa tills du fått fram tillräcklig mängd blod. 12. Ta av dig handskarna. 10. Fyll din teststicka, kuvett eller kapillär med blod. 13. Desinfektera dina händer. 11. Efter provtagningen kan en tork hållas mot fingret tills det slutar blöda. Ovanstående text om kapillär blodprovstagning är hämtad från Vårdhandboken, reviderad Författarna 7

8 Praktiska moment Nedanstående urval av information är hämtad från Vårdhandboken, Val av injektionsställe Lämpliga subkutana injektionsområden är på framsida eller yttersida av låren, i sätesregionen, yttersidan av överarm samt i buken. Val av injektionsställe grundar sig på rekommendation i FASS om var läkemedel bör administreras, patientens ålder samt patientens tillstånd med avseende på cirkulation, rörlighet eller fysiskt hinder. Om patienten får regelbundna injektioner är det viktigt att variera injektionsställe. Lår Injektionsstället identifieras genom att lägga en hand överst på låret och en hand ovanför knät. En tänkt mittlinje dras på lårets ovansida och injektionen ges på den yttre, laterala sidan av denna mittlinje. Det är riskfyllt att ge en injektion på lårets insida, medialt om mittlinjen, eftersom det löper stora blodkärl och nervbanor där. Injektionsstället identifieras genom att lägga en hand överst på låret och en hand ovanför knät. Subkutant injektionsställe på lårets laterala sida Författarna 8

9 Sätesregion Injektionsstället identifieras genom att mäta ut en kvadrat mellan trochanter major, crista iliaca och sätesfåran. Dela in den stora kvadraten i fyra mindre kvadrater. Ge injektionen i den övre - yttre kvadraten. Buk Subkutan injektion i buken ges ett par centimeter utanför navelområdet (Vårdhandboken, uppdaterad ) Kassering av insulinpenna Om det finns lite insulin kvar i pennan så kasseras hela pennan som brännbart avfall. Om det återstår en större mängd insulin i pennan så kasseras allt som läkemedel. Författarna 9

10 CHECKLISTA vid insulingivning Vad Hur 1 Rätt person Kontrollera att det är rätt person du tänkt ge insulin. Fråga om personen mår bra och att det är OK att ge insulin. Kontrollera att ingen annan redan givit insulindosen. Se ordinationskort. 2 Rätt tid Kontrollera att det är rätt tidpunkt på dagen. 2 Rätt sort Om personen har mer än en sorts insulin kontrollera att du ger rätt sort vid rätt tidpunkt. 4 Rätt blandat Vänd på insulinpennan flera gånger så att insulinet blandas, se ovan. 5 Säkerhetskontroll Kontrollera att insulinpennan fungerar d.v.s. att det kommer insulin ur nålen vid varje tillfälle. Se alltid instruktion för respektive penna. Byt alltid nålen vid varje injektionstillfälle. 6 Rätt mängd Kontrollera med dubbelkontroll: Först i samband med att du vrider fram, sedan strax innan du ger, att du vridit fram rätt mängd enheter (E) insulin. Kassera insulinpennan om insulinet inte räcker till hela dosen. 7 Rätt injektionsställe Se tidigare signatur om var injektionen gavs senast. Variera injektionsställen enligt sjuksköterskans ordination. 8 Rätt utfört Injektionen ges enligt individuellt, i enlighet med sjuksköterskas instruktion. 9 Signera Efter given dos, signera, skriv datum och klockslag. Städa undan och ta bort den använda kanylen. Författarna 10

11 Viktigt att tänka på om personen med diabetes blir sjuk Infektionssjukdomar gör att insulinbehovet ökar. Sjukdomen innebär ofta en hormonell stress som leder till att den egna glukosproduktion ökar. Därför behöver oftast insulindosen höjas åtminstone vid akut inflammatorisk sjukdom,. Ofta stiger blodsockret redan innan symtom på infektionen uppträder. Magsjuka: Pga infektion (feber) krävs ofta ökad insulintillförsel. Kontakta sjuksköterska. Kräkningar som en följd av åksjuka, matförgiftning, gallstenskolik m.m. kräver minskad insulintillförsel. Har insulinet redan givits så kontakta sjuksköterska. Senkomplikationer I vissa fall kan diabetes på längre sikt leda till följdsjukdomar beroende på skador i blodkärl, både små och stora kärl drabbas, samt skador på nerver. Små blodkärl i ögon, njurar och hud kan drabbas. De skador som uppstår i de små kärlen kan leda till: skador på ögats näthinna som kan leda till blindhet (retinopati), skador på njurarna (nefropati), nervskador t ex nedsatt känsel, framför allt i fötterna (neuropati). Förändringarna i de stora blodkärlen är av samma typ som vanlig åderförkalkning och ökar risken för bland annat: kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke. Problem, orsakade av diabetes, på längre sikt kan vara fotproblem, stelhet och värk i händer och leder, nedsatt känsel och nervskador, magproblem, försämrad sexuell funktion och tandlossning. Diabetessår Diabetes medför en ökad risk för att utveckla fotkomplikationer. Fotkomplikationer medför ofta stort obehag och lidande, är kostsamma för samhället, och kan i värsta fall leda till amputation med livslång funktionsnedsättning för individen. De vanligaste sårlokalisationerna vid diabetes är: på tåtoppar, mellan tår, på fotryggarna, på hälarna. Författarna 11

12 Förebyggande Som vårdpersonal är det viktigt att förebygga diabetessår! Därför är det viktigt att Du alltid: Kontrollerar fötterna dagligen. Tvättar fötterna varje dag och torkar ordentligt. Smörjer in fötterna med mjukgörande salva. Ser till att personen använder bekväma skor i rätt storlek. Kontrollerar att skorna är hela på insidan. Ser till att ta bort ojämnheter i skorna. Grus, små stenar och annat kan orsaka sår. Var inte rädd för att hjälpa personer med diabetes att klippa tånaglar, om de inte har sår. Maten en del av behandlingen Det är lika viktigt för personer med diabetes som för de flesta människor att fördela maten jämt över dagen. En lämplig fördelning innebär tre huvudmål och två till tre mellanmål. Om man fördelar måltiderna på det här sättet blir blodsockret jämnare. Det är speciellt viktigt för äldre så att de får i sig all den näring de behöver. Det finns ingen principiell skillnad mellan näringsrekommendationerna för friska personer och personer med diabetes. I allt väsentligt bör personer med diabetes äta vanlig, bra mat. Det är viktigt att man tar hänsyn till personens egen livsrytm och livsstil. För insulinbehandlade personer är relationen mellan mat och insulindoser särskilt viktig för att undvika både för lågt och för högt blodsocker efter måltid. Munhälsa Munhälsan är mycket viktig vid diabetessjukdom. Det är vanligt med muntorrhet och då kan förebyggande tandvård behövas. Äldre personer kan behöva få hjälp och stöd med att sköta sin munhygien, Författarna 12

13 Författarna 13