1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

Transkript

1 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt andelen kraftigt överviktiga. Letar man lite så kan man i debattartiklar läsa att i samma takt som det nyttiga ätandet har ökat så har övervikten ökat. Jag har dock aldrig sett några kurvor som visar detta på ett tydligt sätt och jag har verkligen letat men inte hittat några. Till slut ger man upp och får göra en själv. Den här grafen är inte granskad och inte publicerad i någon ansedd vetenskaplig tidskrift så du får ta den för vad den är, men sifferunderlaget kommer från det amerikanska Centers for Disease Control som är ett federalt organ som lyder under Department of Health and Human Services. Grafen visar på en mycket intressant sak. Kolhydratintag och vikt verkar hänga samman på ett mycket oroande sätt. Eller om man uttrycker det så här: Fettintag och vikt hänger samman, fast inte på det sätt som vi är vana vid att få det förklarat för oss. Grafen visar att ju mer kolhydrater som äts, desto fler kraftigt överviktiga, obese. Den visar på samma gång att ju mindre fett som äts, desto fler feta. Grafen visar också hur det nyttiga ätandet har utvecklats under årens lopp. Vi har verkligen mer och mer börjat äta på det sätt som de hälsovårdande myndigheterna vill alltså mindre fett och mer kolhydrater men resultatet har väl kanske inte blivit fullt så lyckat som man hade hoppats 10

2 Kolhydrater Fett Protein % "obese" Denna graf visar kostens sammansättning i USA från ca 1972 till ca Den kurva som börjar nederst visar andelen kraftigt överviktiga män i procent i USA. Lägg märke till hur kolhydratkurvan (den översta) och kurvan för övervikt följs åt. Kurvan visar att trots att intaget av fett blir mindre blir man mer överviktig. Källor: Centers for Disease Control. Det märkliga är att det inte är fler som börjat reflektera på allvar över de här sammanhangen. Du kanske börjar undra så smått hur allt hänger ihop? Det gjorde i alla fall jag. Det nyttiga ätandet stavas idag mer och långsammare kolhydrater, men kanske det inte är så självklart att det är nyttigt? Man undrar ju när man ser diagrammet. Det har också visat sig att många av oss mår bättre med ett begränsat kolhydratintag. När det gäller dem av oss som inte klarar att äta så mycket kolhydrater som vi uppmanas till är det några resonemang som jag vill föra i mål. För det första att kolhydrater är något vi i princip klarar oss utan. För det andra att fett, inte minst det mättade, är nyttigt och till sist att lägre insulinutsöndringar är något vi ska jobba stenhårt på. Håller vi detta i huvudet när vi väljer mat menar jag att man kan må bättre och slippa en rad sjukdomar. 3 3 Se t.ex. boken Den heta potatisen (Zoot Förlag) skriven av Pelle Nyquist som handlar om läkaren Calle Carlssons rön. 11

3 Min historia I januari 2001 konstaterades att jag hade diabetes typ 2. Under året innan hade jag börjat dricka mer och mer vatten. Ökningen kom smygande och runt nyåret hade jag ordnat med en sportflaska med vatten att ha vid sängen när jag vaknade till. Det var ett evigt spring mellan toan och vattenkranen i köket. Mitt HbA1c-värde ett slags genomsnittligt blodsockervärde som grundar sig på en period om de senaste månaderna visade sig ligga på 12,5. Jämför detta med ett normalt värde som ska vara mellan 3,3 och 5,0. Mitt blodsockervärde för ögonblicket låg på 28, ungefär fyra-fem gånger högre än vad det borde vara. Jag var nog en ganska vanlig diabetiker tror jag. Övervikt, motionerade knappt, något förhöjt blodtryck och dessutom fanns diabetes i släkten. Vid mötet med doktorn där jag fick min diagnos fick jag med mig ett recept på mediciner och några broschyrer om diabetes. Efter helgen skulle jag så få träffa en diabetessköterska. Broschyrerna hade olika upplägg. En del av dem vågade jag inte läsa slutet på, medan andra kändes mer axelklappande. Jag glömmer inte den första morgonen med mediciner. Jag skulle ta en sort som skulle ge bukspottkörteln en kickstart och skicka ut insulin i kroppen. 4 Idén med denna medicin är bl.a. att snabbt bli kvitt ökningen av blodsockerhalten man får efter att ha ätit frukost. Insulinet gör nämligen så att det farliga sockret försvinner ur blodet. Jag tog mitt piller och började äta frukost. Gröt skulle det vara, och grovt bröd, enligt broschyrerna. När hälften av gröten var uppäten började jag kallsvettas och skaka. Medicinen hade börjat verka. Jag tog mig fram till kylskåpet där jag famlade fram en juicetetra som jag tog ett par klunkar direkt ur. Sedan 4 Av typen Mindiab 12

4 fick jag lägga mig ned och jag kände hur kallsvetten och darrningarna började klinga av. Efter att ha konsulterat sjukvårdsupplysningen fick jag så lugnande besked att det var nog inte ett extremt lågt blodsocker jag fick utan bara en extremt snabb sänkning, från 20 till 15 på några minuter. Det kändes skönt att höra för så här ville man ju inte ha det varje morgon. Efter en period borde jag ju ha fått ned blodsockervärdena till någorlunda vettiga nivåer och då skulle väl inte sänkningarna bli så kraftiga. Veckan efter fick jag träffa sköterskan och en dietist. Jag fick lära mig vikten av att aldrig äta vitt bröd. Jag skulle vara försiktig med potatismos. Inte ens ris var bra. I vart fall inte jasminris, vilket naturligtvis var det ris jag gillade. Vad jag fick äta verkade bara vara riktigt grovt bröd och grönsaker kändes det som. Man sade att från och med nu var jag tvungen att äta som andra människor borde. Jag drog slutsatsen att det lättaste sättet att veta vad som var tillåtet var att tänka: Om detta är gott är det inte bra för mig. Eftersom jag skulle må bra av att gå ned i vikt som de flesta diabetiker skulle jag också naturligtvis akta mig för fet mat. Jag skulle välja lättprodukter om det fanns. Slutligen uppmuntrades jag att motionera mera. Cirka tio månader senare en torsdagskväll i mitten på november fick jag en liten hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är inget ovanligt om man har diabetes. Själva konceptet med diabetes bygger ju på att den inte är farlig i sig utan att det är följdverkningarna som är besvärliga. Blodkärl och tunna nervtrådar blir sämre av allt socker som varv efter varv forsar runt i kroppen. De allt sämre kärlväggarna gör att de lättare geggar igen. Nu hade jag följt kostrekommendationerna, och motionerat varje dag, men det hjälpte tydligen inte. 13

5 När det gått ett drygt år efter konstaterandet av min diabetes hade jag lyckats få ner HbA1c-värdet till 5,8 alltså inte alls så högt över det värde en frisk person kan ha. Däremot gjorde man väl inte vågen åt min viktnedgång precis. Vad jag skulle jobba på var alltså att få ner vikten och gärna blodsockret också, om det gick förstås. Frågan var bara hur? Jag hade ju verkligen försökt. Jag hade efter bästa förmåga försökt att äta ännu mindre fett och ännu mer grönsaker men inte lyckades jag få riktig ordning på vare sig vikt eller blodsocker för det Sammanfattning I det här kapitlet har vi introducerat problemet. Det har visat sig att om folk följer kostråden och drar ned på fettkonsumtionen och istället äter kolhydrater så ökar märkligt nog deras vikt. Du har också fått ta del av mina egna försök att få bukt med min vikt. Den fettsnåla metoden visade sig inte göra mycket skillnad för mig. Jag fick ned blodsockervärdena, men detta var också till stor del med hjälp av medicinering. 14