Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
|
|
- Britt-Marie Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla Handledare: Dr. Holger Theobald, Specialist i allmänmedicin CEFAM Karolinska Institutet, Huddinge 1
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Introduktion 4 Syfte och frågeställning 5 Etiska övervägande 5 Material och metod 5 Resultat 7 Diskussion 8 Slutsats 9 Bilaga 10 Referenser 13 2
3 Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den mest förekommande bakteriella infektionen som drabbar ofta små barn och som debuterar snabbt med symtom som öronvärk och feber till följd av en akut inflammation i mellanörat. Det har funnits en lång tradition av att behandla AOM med antibiotika. I de aktuella riktlinjerna rekommenderas att avstå från antibiotika behandling hos i övrigt friska barn som är äldre än två år och som är utan allmänpåverkan och utan trumhinneperforation. Syftet med studien är att belysa antibiotika användning för barn med AOM i åldersgruppen 2-16 år på Jakobsbergs vårdcentral. Dessutom undersöktes hur fyndet vid öronstatus samt symtomförekomsten har lett till beslut att förskriva antibiotika. En patologisk trumhinnestatus (rodnad och buktande trumhinna) och barnets allmäntillstånd (feber, kraftig öronvärk) ska enligt de nya rekommendationerna leda till diagnos och behandling med antibiotika. I denna studie av 108 barn med AOM behandlades 102 barn (94 %) med antibiotika. Det har funnits att ett betydande antal barn behandlades med antibiotika där exspektans skulle ha varit ett alternativ att föredra. Studien har visat att antibiotikaförskrivningen vid otit på Jakobsbergs vårdcentral är större än vad som rekommenderas i rekommendationerna från Strama. 3
4 Introduktion Akut öroninflammation (Akut Otitis Media, AOM), är den mest förekommande bakteriella infektionen hos barn och ett vanligt problem som föranleder många läkarbesök. 1 AOM debuterar snabbt med symtom som öronvärk och feber till följd av en akut infektion i mellanörat 2. Man har tidigare uppskattat att cirka barn per år i Sverige får en eller flera otiter. Till följd av skärpt diagnostik och förändrad epidemiologi har siffran sjunkit och barn torde vara en rimligare uppskattning år Incidensen av AOM är högst vid 6-20 månaders ålder. De vanligaste bakterierna vid odlingsverifierade infektioner är: Pneumokocker med ca 40 %, Haemophilus influenzae med 20-30%, och Moraxella catarralis med ca 15% förekomst. Virus kan också påvisas i mellanörat hos barn med AOM, antingen isolerat eller mer vanligt tillsammans med bakterier 4. Komplikationer kan förekomma och drabbar generellt yngre barn. Akut mastoidit är vanligast av de allvarliga och akuta komplikationerna med cirka 1/10000 diagnostiserat fall av öroninflammation 1. Detta var en mycket vanlig komplikation vid AOM före antibiotika började användas (upp till 20 % finns angivet i olika studier). Diagnoskriterierna varierar väsentligt i olika studier. Allt från rodnad trumhinna och allmänna symtom till purulent sekret i mellanörat som krav för diagnosen 5. Antibiotika användning för AOM varierar också starkt mellan olika länder, från ca 56 % i Holland till ca 95 % i USA och Australien 5. I Sverige behandlades tidigare 97 % av barnen med AOM mellan 0 till 4 år och 91 % av barnen med AOM mellan 5 till 14 år med antibiotika. I de fall som behandlades med antibiotika fick i 62 respektive 77 % av fallen Penicillin V 6. Efter konsensus konferensen Maj 2000 rekommenderas ett restriktivare förhållningssätt till antibiotika än tidigare för att minska resistensutveckling. Man avstår nu från antibiotika behandling för barn som är äldre än två år och som är utan allmänpåverkan samt utan trumhinneperforation eftersom en akut mediaotit hos i övrigt friska barn oftast spontant läker ut 7. STRAMA ( Strategigruppen för rationell antibiotika användning och minskad antibiotika resistens ) rekommenderar de följande behandlingsriktlinjerna vid AOM 8. Utdrag från STRAMA gällande behandling av barn med akut öroninflammation, nedan: Barn under två år: Dessa barn rekommenderas behandling med antibiotika. Ny läkarbedömning bör ske vid utebliven förbättring efter tre dygn för omprövning av diagnos och behandling. Vid försämring bör barnet undersökas tidigare. 4
5 Barn över två år: Barn med perforerad akut öroninflammation, eller akut öroninflammation med allmänpåverkan, rekommenderas behandling med antibiotika. Det kunskapsunderlag som framkommit vid konferensen ger för övriga barn möjlighet till två alternativ: Alternativ 1: Om barnet inte är allmänpåverkat ges information och läkaren rekommenderar att man tills vidare avstår från antibiotika. Förälder rekommenderas att ånyo kontakta läkare (eventuellt per telefon) om besvären kvarstår två dygn efter symtomdebuten. Om besvären är oförändrade kan man, vid denna kontakt, komma överens om att antibiotika ordineras utan att barnet undersöks på nytt. Man kan också, om situationen verkar trygg, avvakta ytterligare ett dygn med en överenskommelse om ny kontakt. Vid kvarstående symtom tre dygn efter symtomdebuten bör barnet undersökas igen och om diagnosen verifieras, antibiotika sättas in. Vid försämring bör barnet undersökas tidigare. Alternativ 2: Barnet behandlas med antibiotika på samma sätt som barn under två års ålder. Val av antibiotika: Förstahandsval är PcV (Fenoxymetylpenicillin) under fem dagar. Dos: 50 mg/kg kroppsvikt/dygn fördelat på 2-3 doser per dygn. Syfte och frågeställning Syftet är att belysa antibiotika användning för barn med diagnos AOM i åldersgruppen 2-16 år på Jakobsbergs vårdcentral. Studien belyser även hur fyndet vid öronstatus samt symtomförekomsten har lett till beslut att förskriva antibiotika. Etiska övervägande Inget patientnamn eller personnummer publiceras i studien. Analysen görs på gruppnivå och inte på individnivå, både när det gäller patienter och behandlande läkare. Verksamhetschefen har gett sin medgivande för denna studie. Material och metod I denna retrospektiva studie undersöks öronstatusfynd samt symtomförekomst som kriterier för diagnosen samt användningen av antibiotika hos barn med AOM. Studien är en journalgenomgång av barn som vid läkarbesöket var mellan 2 och 16 år. Tidsperioden sträcker sig från den 4 januari 2008 till den 18 augusti Studien genomfördes på Jakobsbergs vårdcentral i Järfälla kommun som har ett upptagningsområde med cirka listade patienter. 5
6 Urvalet av patienter gjordes genom att söka på diagnoserna Akut mediaotit (diagnosnummer H66.0) och Otitis media UNS (diagnosnummer H66-P) i journalsystemet SwedStar. Studien omfattar totalt 196 journaler för barn mellan 0 till 16 år men 88 st av dessa exkluderas på grund av kriterierna nedan och de resterande 108 analyserades därefter statistiskt med hjälp av Excel (Microsoft Office Excel Edition 2003). Variabler som inkluderades i studien är barnens ålder, kön, allmäntillstånd vid läkarbesöket, öronstatusfynd, symtomförekomst samt val av antibiotika. Inklusionskriterier: Okomplicerad akut, ensidig eller dubbelsidig och icke-perforerad media otit. Exklusionskriterier: - Barn yngre än 2 år - Öronbarn- barn som har haft tre eller flera AOM under sex månaders tid - Penicillin-allergi - Plaströrsbehandling - trumhinneperforation - Samtidig annan sjukdom exempelvis pneumoni AOM diagnosticeras kliniskt vid följande kriterier: - Rodnad eller/och buktande trumhinna (tecken på inflammation pus/vätska i mellanörat) - Trumhinnan inspekteras med otoskop De antibiotikasorter som föreskrevs är PenicillinV (Kåvepenin), Amoxicillin (Amimox), Erytromycin (Ery-Max) och Amoxicillin/Klavulansyra (Spektramox). Öronstatusfynden indelades i rodnad, rodnad och buktande trumhinna samt annat fynd t.ex. vaxpropp. Barnens allmäntillståndet (AT) vid läkarbesöket - hos alla barn som antibiotikaföreskrivits - indelades i status opåverkat/påverkat/ej angivet i journalen allmäntillstånd. Om AT beskrivits som påverkat, febrig eller hängig vid läkarbesöket räknades det som påverkat AT. Symtomen hos alla barn som hade status opåverkat AT och som föreskrivits antibiotika delades in i klasserna: feber och/eller öronvärk mindre och lika med 2 dagar, mer än 2 dagar, ej angiven tid i journalen och de som hade endast luftvägssymtom. 6
7 Resultat I tabell 1 och 2 visas information om studiegruppens fördelning med avseende på ålder och kön. Antalet barn på vårdcentralen var 108, lika fördelat på könen. Åldersfördelningen kan ses i tabell 1 nedan samt i grafisk form i bilaga 1. Tabell 1: åldersfördelning Medelålder Medianålder Standardavvikelse, ålder Antal 5,3 år 4,0 år 3,4 år 108 st Tabell 2: könsfördelning Antal pojkar Antal flickor Totalt antal 54 st 54 st 108 st Tabell 3: antibiotika-val Kåvepenin 82 st 80% Amimox 17 st 17% Spektramox 3 st 3% Ery-Max 0 st 0% 102 st 100% I denna studie av 108 barn med AOM behandlades 102 barn (94 %) med antibiotika och hos endast 6 barn (6 %) tillämpades exspektans. Av de barn som behandlades med antibiotika erhöll 82 barn (80 %) Kåvepenin, 17 barn (17 %) Amimox och till 3 barn (3 %) valdes Spektramox. Detta kan ses i tabell 3 ovan samt i grafisk form i bilaga 1. Tabell 4: trumhinnestatus fynd Trumhinna m rodnad 15 st 15% Trumhinna m rodnad/buktande 82 st 80% Andra fynd 5 st 5% Alla barn som förskrivits antibiotika 102 st 100% Det har funnits patologisk trumhinnestatus (rodnad och buktande trumhinna) i 82 av fallen (80 %). I 15 fall (15 %) har det funnits enbart rodnad trumhinna och i 5 fall (5 %) andra fynd i öronstatus t ex vaxpropp. Detta kan ses i tabell 4 ovan samt i grafisk form i bilaga 1. 7
8 Tabell 5: status vid läkarbesöket hos barnen som föreskrivits antibiotika. Antal med status opåverkat AT 55 st 54% Antal med status påverkat AT 22 st 22% Antal med status ej angivet i journalen 25 st 25% Antal barn som föreskrivits antibiotika 102 st 100% Tabell 6: symtom hos opåverkade barn vid läkarbesöket som föreskrivits antibiotika. Feber/öronvärk <=2dgr 20 st 36% Feber/öronvärk >2dgr 12 st 22% Feber/öronvärk ej angiven tid 18 st 33% Enbart luftvägssymtom 5 st 9% Antal med status opåverkat AT som föreskrivits antibiotika 55 st 100% I tabellerna 5 och 6 visas fördelningen av barnen som föreskrivits antibiotika med avseende på status vid läkarbesöket samt en mera detaljerad fördelning på symtom inklusive duration hos de barn som varit opåverkade vid läkarbesöket. Fördelning kan även ses i grafisk form i bilaga 1. Diskussion Studien visar att antibiotikaförskrivning hos barn mellan 2 och 16 år med akut media otit på Jakobsbergs vårdcentral ligger på en mycket hög nivå, 94 %, nästan samma nivå som det var i Sverige före otitkonsensus Man kan notera att exspektansbehandling tillämpades enbart hos 6 barn (6 %). När akut media otit fastställdes fick en stor andel av barnen (80 %) den rekommenderade förstahandsbehandling med Kåvepenin, i den korrekta otit dosen. De som inte behandlades med Kåvepenin fick någon annan typ av antibiotika, Amimox och Spektramox, men detta kan bero på andra faktorer som inte blivit uppmärksammats i studien som t.ex. svårigheter att inta preparatet eller andra biverkningar, etc. Det är glädjande att Penicillin V har varit förstahandsval i de flesta fallen av AOM. Av de 102 barn som fick antibiotika i denna studie har det funnits en patologisk trumhinnestatus (rodnad och buktande trumhinna) hos 82 barn, 80 % av fallen. Hos 15 barn (15 %) har det funnits enbart rodnad trumhinna och hos 5 barn (5 %) andra fynd i öronstatus. Läkarna har oftast baserat diagnosen AOM på öronfyndet rodnad och buktande trumhinna men en betydande andel barn (15 %) behandlades efter öronfyndet rodnad trumhinna, och även hos 5 barn som fick antibiotika fann det vax i örat, av dessa barn kunde trumhinnan inte inspekteras ordentligt. Det är ett viktigt kriterium att trumhinna ses röd och buktande för att kunna göra en differentialdiagnos mot andra patologi t.ex. skrik-rosa trumhinna, simplexotit eller otosalpingit. 8
9 Av de 102 barn som behandlades med antibiotika hade bara 22 barn ett påverkat AT vilket kunde ha motiverat att förskriva antibiotika. Hos 55 barn var AT opåverkade och hos 25 barn fanns inga uppgifter om allmäntillståndet angivet i journalanteckningar. Det är viktigt att alltid dokumentera barnens allmäntillstånd i journalen eftersom detta kriterium ofta används för att avgöra om barnet ska få antibiotika eller ej. Andra faktorer, till exempel barnens symtom och duration, används också vid beslutet för att förskriva antibiotika. Därför har också hänsyn tagits till anamnesen samt vilka symtom barnen hade vid läkarbesöket och hur länge symtomen varade hos de opåverkade barnen där antibiotika har förskrivits. I denna studie hade 20 barn symtomen feber och/eller öronvärk mindre och lika med 2 dagar och även 5 barn hade enbart luftvägssymtom i form av snuva, hosta eller/och halsont. För dessa grupper skulle en exspektansbehandling med uppföljning varit att föredra innan man sätter in antibiotika. Man ser ofta att dessa symtom klingar av efter två och tre dagar med enbart symtomatisk behandling. Eftersom de flesta barnen kommer till läkaren på jourtid är det ofta svårt att kunna följa upp barnet vid exspektans. Alla är överens om att för att avstå från antibiotika hos ett barn med AOM ska man kunna garantera en adekvat uppföljning. För de 6 barn som exspektans tillämpades registrerades inget återbesök. Föräldrarna hade uppmanats att höra av sig vid utebliven förbättring. Ett av de 6 barnen hade symtom feber, snuva och hosta och de andra 5 hade bara symtom öronvärk mindre än två dagar. Hos 4 barn fanns trumhinnestatus rodnad trumhinna och hos de 2 övriga fanns rodnad och buktande trumhinna som öronfynd. Ett barn var 2,6 år gammalt och de andra barnen var mellan 5 och 12 år. Med en skärpt diagnostik och förbättrade rutiner på vårdcentralen när det gäller uppföljningen av patienterna kommer läkarna att kunna motivera sig att följa rekommendationen att avstå från behandling med antibiotika hos barn med AOM i åldergruppen. Detta leder säkert till en önskevärd minskning av förskrivning av antibiotika. En svaghet med denna studie varit att det inte funnits nog underlag i journalerna för att analysera faktorer som kan ha påverkad läkarna med avseende på diagnostik och beslutet att förskriva antibiotika till exempel, föräldrarnas förväntningar, incidens av recidiv, svårigheter att följa upp patienterna, svårigheter att undersöka de mindre barnen. Slutsats En korrekt diagnos av AOM är väldigt viktig för en adekvat handläggning och därmed rationell användning av antibiotika med tanke på den ökande resistensutvecklingen. Studien har visat att antibiotikaförskrivningen vid otit på Jakobsbergs vårdcentral är större än vad som rekommenderas i rekommendationerna från Strama. 9
10 Bilaga 1 Diagram 1a: Ålder antal barn Åldersfördelning av barnen i studien ålder i år Diagram 1b: Val av antibiotika 17% 3% Kåvepenin Amimox Spektramox 80% 10
11 Diagram 1c: Öronstatusfynd Fördelning av statusfynd hos barn som förskrivits antibiotika antal barn Trumhinna m rodnad Trumhinna m rodnad/buktande öronstatus Andra fynd Diagram 1d: Allmäntillstånd Fördelning av barnens status bland de som föreskrivits antibiotika antal barn Antal med status opåverkat AT Antal med status påverkat AT status Antal med status ej angivet i journalen 11
12 Diagram 1e: Symtom antal barn Fördelning av barnens symtom bland de som föreskrivits antibiotika med status opåverkat AT Feber/öronvärk <=2dgr Feber/öronvärk >2dgr symtom Feber/öronvärk ej angiven tid Enbart luftvägssymtom 12
13 Referenser 1.Vårdprogram i Sverige-VISS, Konsensus konferens maj 2000, Landstingsförbundet, Medicinska Forskningsrådet och Socialstyrelsen i samverkan. 2. Rosenfeld/ Bluestone, Evidence-Base Otitis media, Granström G, Norman C. Akut mediaotit, Läkemedelsboken, Joseph E. Kerschner. Acute Otitis Media. Nelson Textbook of Pediatrics. 18 th Edition, Del Mar C, Glasziou P, Hayem M. Are antibiotics indicated as an initial treatment för children with acute otitis media? A meta-analysis, BMJ 314, Svensk Läkemedelsstatistik, diagnos-receptundersökning för år 2000, Stockholm: Apotek AB. 7. Norman C, Cars O, Söderström A, Bylander A, Hermansson A. STRAMA håller fast vid Otitkonsensus, Läkartidningen Behandling av barn med akut öroninflammation, strama.se. 13
Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merOtitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal
- 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter
Läs merPatientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
Läs merAntibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?
Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim
Läs merAkut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10
Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING AV BARN UNDER FÖRSTA LEVNADSÅRET
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV BARN UNDER FÖRSTA LEVNADSÅRET Retrospektiv utvärdering av patientjournaler med särskild fokusering på otiter. Uppsats för specialisttjänstgöring i allmänmedicin 2008 Författare
Läs merHandläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,
Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ
Läs merBehandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011
Projekt VESTA Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011 Kadir Massimov ST-läkare Rosenlunds vårdcentral Klinisk handledare: Christina Barklund, spec.
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merMIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merHandläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh
Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merAkut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net
Akut mediaotit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merAkut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral
Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)
Läs merNär behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Läs merBilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie
Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie Examensarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård i norra sjukvårdsregionen December
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merVårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merAntibiotika vid luftvägsinfektion
Terapiriktlinjer för Antibiotika vid luftvägsinfektion Läkemedelskommittén i Värmland 2016-01-01 Utgångsdatum 2018-12-31 1(16) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING AV TERAPIRIKTLINJER... 2 KLINISKA RIKTLINJER
Läs merAntibiotikabehandling ifrågasätts vid okomplicerad öroninflammation
Medicinska forskningsrådet, Landstingsförbundet och Socialstyrelsen anordnade den 10 12 maj 2000 en konsensuskonferens för att skapa enighet (konsensus) om behandling av akut hos barn. Syftet var att för
Läs merKan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merHur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merVetenskapligt handledare: Holger Theobald, Docent, Specialist i Allmänmedicin. Centrum
Följs STRAMAS Behandlingsrekommendationer för akut media otit för barn mellan 1 till 12 år på Trångsunds Vårdcentral? Sandip Roy, ST-läkare, Trångsunds Vårdcentral. Vetenskapligt handledare: Holger Theobald,
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs mervid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007
Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007 Bengt, Babak, Anna, Nanna och alla andra vid kliniken tackar
Läs merAkut mediaotit hur följs Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer?
Akut mediaotit hur följs Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer? Författare: Maria Samuelsson Vivalla vårdcentral Poesigatan 20D 70371 Örebro mariasamuelsson@hotmail.com Handledare: Peter
Läs merBehandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner
Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merNedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merBehandling av infektioner i öppenvård - barn
Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merOBS! Tentan innehåller frågor från två provmoment. Svara bara på de frågor vars provmoment ni inte har godkänt på.
Medicinska fakulteten Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för omvårdnad Anna Ekwall Tentamen, SJSE15 Omtentamen I Datum: 2014-02-22 Tid: kl. 09.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: Häftet med
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen
Läs merHur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?
VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter
Läs merBehandling av akut öroninflammation KONSENSUSUTTALANDE
Behandling av akut öroninflammation KONSENSUSUTTALANDE Konsensuskonferens 10-12 maj 2000 Behandling av akut öroninflammation hos barn Konsensusuttalande Arrangerad av Landstingsförbundet, Medicinsk edicinska
Läs merFöljsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral
VESTA-projekt Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral Ninyas Shamoel, ST-läkare, Rosenlunds vårdcentral 2017 ninyas@gmail.com
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merHandläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av
Läs merNeuroborrelios och sinuit
Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit.
Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Läs merDelexamen 4 Infektion Facit MEQ-fråga Sida 1 (7)
MEQ-fråga Sida 1 (7) MEQ Till akuten kommer en 55-årig man med känd etylöverkonsumtion och hypertoni. Han inkommer med ambulans med ett dygns anamnes på feber, frysningar, huvudvärk och nackvärk. Han är
Läs merHur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI
Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI Strama nätverket Strama-rådet och expertgrupper SMI/Strama
Läs merAgenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens
Läs mer2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merMål och mått Slutenvården Rekapitulation
Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merKod: Ämnesområde Hörselvetenskap
Ämnesområde Hörselvetenskap Kurs Hörselvetenskap B, Tillämpad Kurskod: HÖ1410 hörselvetenskap I Delexamination Patofysiologi 6 hp Provkod: 0101 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen Datum 2014-01-14 Tid
Läs merAv: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder.
Slutrapport till Nationella STRAMA angående projektet: Rationell antibiotikaförskrivning till barn med övre luftvägsinfektioner - en interventionsstudie i Stockholmsområdet Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén,
Läs merLäkemedelsbulletinen. Resistenta bakterier. Mjukgörande krämer. Ordinerad Fysisk Aktivitet. God jul och Gott Nytt År
Läkemedelsbulletinen UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND www.ltv.se/lk Resistenta bakterier Kan vi behandla patienter med svåra infektioner om tio år? God jul och Gott Nytt År Mjukgörande krämer
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs merRiktlinjer Egenvård i Halland
När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merTentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för oftalmiatrik Huddinge Universitetssjukhus/ S:t Eriks Ögonsjukhus Maxpoäng: 34 Godkänd: Dina poäng: Tentamen i oftalmologi Svarsmall
Läs merFrågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås
Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merAntibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
Läs merhtp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?
Hämta bildspel: htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Hur kan vi höra? Varför hör vi? Hur hör vi? Varför hör vi inte? Vilka barn kan inte höra som andra barn? Hur hitar vi dessa barn? Varför hör vi? Vad använder
Läs merVad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie
Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie Johanna Berg, MSc Pharm 1, 2 och Cecilia Stålsby Lundborg, apotekare, docent 1, 2, 3 1. IHCAR, Karolinska Institutet,
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp
STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.
Läs merLuftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Läs merOM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merZerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merPenicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs mer