Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011"

Transkript

1 Projekt VESTA Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011 Kadir Massimov ST-läkare Rosenlunds vårdcentral Klinisk handledare: Christina Barklund, spec. i allmänmedicin Rosenlunds vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao, spec. i allmänmedicin CeFAM

2 Innehållsförteckning Sammanfattning s.3 Introduktion s.4 Bakgrund s.4 Syfte s.5 Frågeställningar s.5 Material och metod s.6 Etiska överväganden s.9 Resultat s.9 Diskussion s.11 Referenslista s.14 2

3 Sammanfattning Bakgrund: Akut mediaotit (AOM) är den vanligaste bakteriella infektionen hos barn. Resistens mot antibiotika är i hela världen ett växande problem. Flera oberoende studier har påvisat spontanläkning av AOM. Den informationen måste upplysas för föräldrarna och patienter. Det har länge funnits rekommendationer om att avstå från antibiotikabehandling hos barn med okomplicerade AOM kom nya rekommendationerna från Strama för att ytterligare minska antibiotikaförskrivningen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur följsamheten av de gamla och nya rekommendationerna från Strama avseende behandling av AOM hos barn ser ut på Rosenlunds VC. Metod: Kvantitativ retrospektiv journalstudie av patienter mellan 2-12 år på Rosenlunds vårdcentral där diagnoserna Akut mediaotit och Otitis media UNS noterades i journalen före och efter nya rekommendationer. Följsamheten till rekommenderad handläggning och antibiotikaval jämfördes mellan båda studieperioderna. Fishers exakta test användes som signifikanttest. Resultat: Antibiotikaförskrivning var hög under båda perioderna men signifikant lägre under andra perioden. Kåvepenin dominerade som förstahandsval vid behandling med 68 % i första samt 75 % i andra perioden. Slutsats: Rosenlunds vårdcentral hade en dålig följsamhet till behandlingsrekommendationerna av AOM. Det är därför viktigt med kvalitetsuppföljningar på vårdcentralen för att uppmärksamma och förbättra följsamheten till behandlingsriktlinjer. MESH-termer: Mediaotit, Otitis media, Antibiotika, Primärvård, Patientjournaler. 3

4 Introduktion Bakgrund Akut öroninflammation (AOM) är den vanligaste bakterieinfektionen hos barn och drabbar omkring svenska barn varje år. Sjukdomen debuterar snabbt med symtom som öronvärk och feber till följd av en akut infektion i mellanörat. Vid två års ålder har ca 70 % haft minst en episod av AOM och vart femte barn har haft minst tre episoder [1]. I flera länder försöker man minska användningen av antibiotika för att bromsa pandemin orsakad av antibiotikaresistenta bakterier. I Västeuropa har AOM ett mindre aggressivt förlopp nu jämfört med när penicillinbehandling av AOM infördes på 1950-talet samtidigt som vi ser en ökad förekomst av pneumokocker och andra bakterier resistenta mot antibiotika. Dessa två faktorer har medfört att man i flera länder inte längre behandlar alla fall av AOM med antibiotika [1]. Historiskt sett har läkare fått en dominerande roll i medicinskt beslutsfattande. Denna modell bygger på antagandet att läkarna har goda kunskaper om de bästa behandlingsalternativen samt är bäst på att utvärdera fördelar och nackdelar med olika behandlingar [2]. På senare tid noteras att föräldrar och läkare tycks ha liknande farhågor om antibiotikaanvändning. En undersökning av föräldrars och läkares attityder visade att 34 % av föräldrarna skulle vara nöjda med exspektans vid AOM, 26 % skulle vara neutrala och 40 % skulle vara missnöjda med detta tillvägagångssätt [3]. De flesta föräldrar var dock oroade över långvarig smärta eller feber och utveckling till en allvarlig infektion. Läkare och föräldrar är gemensamt medvetna om faran för terapisvikt, längre duration av symtom, risk för allvarliga komplikationer, ökad antibiotikaresistens och allergiska reaktioner [3]. För att användning av antibiotika ska minska vid behandling av AOM, måste läkare främst hantera den viktigaste frågan och anledningen till besöket: ont i öronen. Finkelstein JA[4] föreslår i en artikel att man ska utbilda och engagera patienter och familjer när det gäller användning av antibiotika. Om barnets öronsmärta i första hand behandlas med analgetika kommer det att leda till en minskad användning av antibiotika och bättre patientnytta. En sammanställning av sex studier, som gjordes på antibiotikabehandling vid AOM och i vilka totalt 1962 barn ingick, visade att antibiotika enbart gav en liten fördel vid akut öroninflammation hos barn [5]. Eftersom AOM i de flesta fall läker spontant måste denna fördel vägas mot eventuella biverkningar. Vårdpersonal bör aktivt informera föräldrarna om 4

5 fördelar och risker med antibiotika. Anhöriga och patienter bör medverka i beslutet och uppföljning. Dagens patienter och deras familjer har bättre medicinsk kunskap än den förra generationen bland annat eftersom de har större tillgång till information via Internet och dess pedagogiska resurser [6]. Vid ett svenskt konsensusmöte om barn med öroninflammation år 1991 var det självklart att alla barn med AOM skulle få antibiotika. Somliga barn med återkommande AOM (öronbarn) fick antibiotika profylaktiskt vid virusinfektioner eller långtidsbehandlades med antibiotika i låg dos. Vid nästa konsensusmöte år 2000 mildrades den stränga antibiotikaregimen. Den rekommendationen kallas i denna studie för vänta och se. Det innebar fortsatt antibiotikabehandling av akut mediaotit för barn under 2 år, men vid 2-16 års ålder kunde doktor och föräldrar i okomplicerade fall tillsammans välja mellan antibiotika eller vänta och se [7]. I maj 2010 kom en ny rekommendation från Läkemedelsverket i samarbete med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) [1]. Det som skilde den nya rekommendationer från tidigare var sänkta åldergränser till 1-12 år för antibiotikabehandling och en skärpning av rekommendationen för exspektans (vänta och se) från att vara en möjlig strategi till att vara den som primärt rekommenderas. Denna aktiva exspektans innebar dels rekommendation om lämplig analgetikabehandling, dels utförliga instruktioner om att föräldrarna ska ta ny kontakt med sjukvården inom 2 dygn vid utebliven förbättring eller vid minsta tecken till försämring [8]. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur följsamheten av de gamla och nya rekommendationerna från Strama avseende behandling av AOM hos barn ser ut på Rosenlunds VC. Frågeställningar - Hur stor andel barn i åldersgruppen 2-12 år med diagnostiserad AOM blev behandlade med antibiotika under september april 2010 jämfört med samma period ? - Hur stor andel barn i åldersgruppen 2-12 år med diagnostiserad AOM har fått aktiv exspektans som behandling under september april 2011 jämfört med metoden vänta och se under samma period ? - Följer Rosenlunds vårdcentral behandlingsrekommendationer vid val av antibiotika? 5

6 Material och metod Studien var en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Studiepopulationen bestod av alla patienter mellan 2-12 år på Rosenlunds vårdcentral där diagnoserna Akut mediaotit och Otitis media UNS noterades i journalen under perioden I (1 september april 2010) samt period II (1 september april 2011). Period II avsåg 8 månader från hösten 2010 då den nya rekommendationen för handläggning av AOM började gälla fram till den studien påbörjades i maj Period I avsåg lika lång tid före publikationen för den nya rekommendationen. Under period I rekommenderades metoden vänta och se vilken definieras som att doktor och föräldrar till barn 2-16 år i okomplicerade fall valde tillsammans mellan antibiotikabehandling eller vänta och se. Under period II rekommenderades aktiv exspektans, vilket innebar en rekommendation om dels lämplig analgetikabehandling, dels utförliga instruktioner om att föräldrarna till barn 1-12 års ålder ska ta ny kontakt med sjukvården inom 2 dygn vid utebliven förbättring eller vid minsta tecken till försämring. Rosenlunds vårdcentral hade ca listade patienter och använde journalsystemet Profdoc Journal III. Enbart barn i åldrarna 2-12 år valdes för att denna åldersgrupp ingår i både den gamla och den nya rekommendationen. Urvalet gjordes med hjälp av rapportverktyget Xtractor genom sökning på ICD-10 diagnoser H66.0 Akut mediaotit och H66.9P Otitis media UNS ställda under de båda studieperioderna. Samtliga journaler granskades manuellt och analyserades. Patienter som vid genomgång av journalen hade komplicerande faktorer* eller mastoidit exkluderades från studien. Fall med antibiotikabehandling på grund av dubbla diagnoser, till exempel AOM och akut tonsillit exkluderades. Återbesök på grund av att patienten återkom efter en rekommendation om exspektans, terapisvikt av insatt antibiotika eller recidiv av AOM inom fyra veckor exkluderades också. *Komplicerande faktorer ur Behandlingsrekommendationer 2010, AOM - Svår värk trots adekvat analgetikabehandling - Infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling - Missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra - Tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur - Cochleaimplantat - Känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr) - Känd sensorineural hörselnedsättning 6

7 Flödesschema av urvalsprocessen för period I (1 september april 2010): Barn med: -terapisvikt -recidiv -åb efter exspektans Barn 2-12år med diagnos AOM Barn med: -komplicerande faktorer -tecken på mastoidit -AOM+ tonsillit Barn 2-12år med AOM vid första vårdkontakt Barn 2-12år med AOM som fick antibiotikabehandling Barn 2-12år med AOM som fick vänta och se Flödesschema av urvalsprocessen för period II (1 september april 2011): Barn med: -terapisvikt -recidiv -åb efter exspektans Barn 2-12år med diagnos AOM Barn med: -komplicerande faktorer -tecken på mastoidit -AOM+ tonsillit Barn 2-12år med AOM vid första vårdkontakt I studien Barn 2-12år med AOM togs Barn 2-12år med AOM inte i som fick antibiotikabehandling som fick aktiv exspektans 7

8 beaktande barnens öronstatus, eftersom det utgicks från att läkarbedömningen av diagnosen AOM var korrekt. Alla barn i studien som erhöll antibiotikabehandling på grund av AOM under första respektive andra studieperioden studerades också avseende antibiotikaval enligt behandlingsrekommendationerna utgivna av Konsensuskonferens från 2000* och Strama från 2010**. Alla de barn som antibiotikabehandlades för recidiv av AOM exkluderades eftersom rekommendationen vid recidiv var en annan än vid icke recidiverande AOM. Fishers exakta test användes som signifikanttest för att se skillnader i följsamheten av antibiotikabehandling mellan perioderna. P-värdet bestämdes till <0,05. * Val av antibiotika ur Behandling av akut öroninflammation; Konsensuskonferens maj 2000: Förstahandsval: PcV 50 mg/kg x 2-3 i 5 dagar. Recidiv: PcV 50 mg/kg altenativt Amoxicillin 50 mg/kg x 2-3 i 10 dagar Terapisvikt: Amoxicillin 50 mg/kg x 2-3 i 10 dagar Vid Pc-allergi: Erytromycin 40mg/kg x 2-3 i 7-10 dagar Vid penicillinallergi och terapisvikt: Trimetoprim-sulfa ** Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård; Strama 8 oktober 2010: Vid misstanke om Pc-allergi av icke allvarlig typ bör testdos ges. Akut otitis media (AOM): Kåvepenin 25 mg/kg x 3 i 5 dygn (max 2 g x 3) Barn 1 12 år: Aktiv exspektans i 3 dygn rekommenderas om inte allmänpåverkan eller perforerad otit föreligger. Undantag barn < 2 år med bilateral otit. Vid Pc-allergi: Erytromycin oral suspension 10 mg/kg x 4 (alternativt 20 mg/kg x 2) i 7 dagar Recidiv: PcV 25 mg/kg x 3 i 10 dagar alternativt Amoxicillin 20 mg/kg x 3 i 10 dagar Terapisvikt: Amoxicillin 20 mg/kg x 3 i 10 dagar Vid öronsekretion hos barn med rörbehandling: I första hand Terracortril med polymyxin B 3 5 droppar x 3 i 5 dygn 8

9 Etiska överväganden Vid journalstudie utsatts både patienter och läkare för integritetsintrång utan deras samtycke. Det är oundvikligt eftersom det i praktiken är svårt att genomföra inhämtande av samtycke från alla patienter. Medgivande erhölls av verksamhetschefen på Rosenlunds vårdcentral att granska de aktuella journalanteckningarna. Kollegor på vårdcentralen informerades om studien. Ett anslag om att en studie i kvalitetsgranskande syfte pågick på vårdcentralen sattes upp i väntrummet. Alla data avidentifierades innan analys, som gjordes på gruppnivå och inte på individnivå, både när det gäller patienter och behandlade läkare. Ingen kontakt togs med patienterna och ingen påverkan på individer ägde rum. Resultat Period I: av totalt 82 patienter med AOM exkluderades 7 fall, varav 5 var återbesök på grund av tidigare konstaterad AOM och 2 var AOM med samtidig akut tonsillit. Av de resterande 75 patienter med okomplicerad AOM fick 72 (96 %) antibiotikabehandling vid första besöket. Period II: av totalt 67 patienter med AOM exkluderades 12, varav 10 var återbesök och 2 hade AOM med samtidig akut tonsillit. Antibiotika skrevs ut i 44 fall (80 %). Se diagram 1. Den något lägre förskrivningen av antibiotika var signifikant (p = 0,0045) Antibiotika Exspektans Period I Period II Diagram 1. Antal patienter med AOM uttryckt i % som erhöll antibiotikabehandling respektive exspektans för period I och period II. 9

10 Val av antibiotika Av alla barn som erhöll antibiotikabehandling skrevs Kåvepenin ut till 49 barn (68 %) under period I och till 33 barn (75 %) under period II Period I Period II Kåvepenin Amimox Erymax Cefadroxil Diagram 2. Val av antibiotikapreparat vid behandling av AOM uttryckt i procent under period I och period II. 10

11 Åldersfördelning Antal diagnoser AOM bland förskolebarn 2-5 år var högre i både perioderna (79 % respektive 69 %) jämfört med skolbarn 6-12 år (21 % respektive 31 %), diagram % 90% 80% % 60% 50% Skolbarn 40% 30% Förskolebarn 20% 10% 0% Period I Period II Diagram 3. Antal patienter med diagnoser AOM uttryckt i % bland förskolebarn och skolbarn i båda perioderna. Diskussion Studien visade att de flesta barn fick antibiotikabehandling och inte vänta och se eller exspektans vid diagnos AOM både under period I och period II. Även om det fanns en signifikant högre andel barn som inte fick antibiotikabehandling efter de nya behandlingsrekommendationerna så fick ändå 80 % av barnen antibiotikabehandling. Liknande studier av okomplicerad AOM som gjordes på Bromma vårdcentral och Gustavsberg vårdcentral under 2008 [9,10] visade en låg tillämpning av exspektans i 23,5 % respektive 28 %. Både studier omfattade barn från 2 till 15 år under hela året Recept i reserv (recept utfärdades med förordning att behandling skulle påbörjas vid en utebliven spontan förbättring av symtomen) var en relativ vanlig strategi och var inräknad i exspektansgrupp på Gustavsberg vårdcentral. Den något högre användandet av exspektans istället för antibiotikaförskrivning som man kunde se i period II är svår att förklara. Under 2010 genomgick Rosenlunds VC en stor omorganisation med en stor förändring av läkargruppen. Bland annat var det en större grupp av läkare som slutade och nya läkare anställdes, vilket skulle kunna vara bidragande till en 11

12 något förbättrad följsamhet till riktlinjerna. Samtidigt skulle även denna omorganisation och personalomsättning kunna vara en bidragande orsak till att förändringen inte var större än studien visat och att antibiotikaförskrivningen var fortsatt hög. En anledning skulle kunna vara att förändringarna på arbetsplatsen kan vara både bidragande till förbättringar i det medicinska handläggandet som icke bidragande på grund av att fokus på arbetsplatsen under en period kan ligga på annat än själva patientarbetet. Kåvepenin dominerade som förstahands behandlingsalternativ i båda perioderna, 68 % respektive 75 %. Amimox som enbart rekommenderades till patienter vid recidiv av AOM samt vid terapisvikt under period I förskrevs till 20 patienter (28 %). I 4 journalanteckningar noterades uppgift om allergisk reaktion, i övriga 16 fall var valet av Amimox oklart. Under period II utfärdades recept på Amimox i 11 fall, varav 4 journaler saknade information, 4 barn hade en känd allergisk reaktion och ett av dem fick behandling vid 2 olika tillfällen under perioden samt 1 barn fick behandling i samråd med barnkonsult. Amimox förskrevs således vid ett flertal fall vid känd pc allergi trots att det då var rekommenderat att använda erytromycin. Orsaken till detta förskrivningsmönster skulle kunna vara ett vanemässigt beteende inom läkargruppen. Erymax och Cefadroxil med en sparsam dokumentation skrevs ut vid enstaka fall under period I. Det skulle kunna bero på att patienten hade en känd allergi som inte noterades i journalen. En möjlig anledning till att en del läkare skriver ut andra preparat än Kåvepenin framför allt till de minsta barnen kan vara att många föräldrar uppger att barnen vägrar att svälja Kåvepenin på grund av den icke angenäma smaken och att denna anledning inte noterades i journalen. En förklaring till att det inte blev något tydligt resultat för att förskrivningen av antibiotika minskade under period II skulle kunna bero på att det finns en viss fördröjning i tid innan läkare hinner ställa om och anpassa sig till de nya rekommendationerna. Styrkor och svagheter Studiens främsta styrka ligger i att alla patienter med diagnos AOM på Rosenlunds vårdcentral under båda studieperioderna kunnat inkluderas och att studieförfattaren hämtade all information manuellt ur patientjournalerna, vilket bidragit till ökad pålitlighet av data. Resultatet kan ligga till grund för ett förbättringsarbete avseende följsamheten av förskrivningen av antibiotika och tillämpning av exspektans. 12

13 Studien hade också sina svagheter: små studiepopulationer och inte enhetlig dokumentation. All information dokumenterades inte på ett för läsaren enkelt och tydligt sätt. Resultaten i studien gäller endast Rosenlund vårdcentral och det är därför inte möjligt generalisera resultaten till hela primärvården. Slutsatser Studien visade att det var en bristande följsamhet till behandlingsrekommendationerna för AOM på Rosenlunds vårdcentral. Det är därför viktigt att arbeta med kvalitetsuppföljningar på vårdcentralen för att uppmärksamma och förbättra följsamheten till behandlingsriktlinjer. 13

14 Referenser: 1. Strama. Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation. Läkemedelsverket. 2010; (5). 2. McCormick DP, Chonmaitree T, Pittman C, et al. Nonsevere acute otitis media: a clinical trial comparing outcomes of watchful waiting versus immediate antibiotic treatment. Pediatrics. 2005; 115(6): Berman S. Otitis media, shared decision-making, and enhancing value in pediatric practice. Arch Pediatr Adolesc Med. 2008; 162(2): Finkelstein JA, Stille CJ, Rifas-Shiman SL, Goldmann D. Watchful waiting for acute otitis media: are parents and physicians ready? Pediatrics. 2005; 115(6): Antibiotics for acute otitis media in children. Glasziou PP, Hayem M, Del Mar CB. Cochrane Database Syst Rev. 2000; (4): CD Boulos MN, Maramba I, Wheeler S. Wikis, blogs and podcasts: a new generation of Web-based tools for virtual and collaborative clinical practice and education. BMC Med Educ I Axellson, S Mölstad. Mindre antibiotika ska ges vid öroninflammation. Läkartidningen. 2011; (19). 8. M Gisselsson Solén, A Hermansson. Öroninflammation alltifrån självläkande till livshotande. Läkartidningen. 2011; (19). 9. L Moberg. Akut mediaotit - Följs behandlingsriktlinjerna? Vesta-projekt T Öhman. Antibiotikabehandling eller exspektans vid okomplicerad akut mediaotit hos barn? Vesta-projekt

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Akut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net

Akut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Akut mediaotit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under

Läs mer

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Vetenskapligt handledare: Holger Theobald, Docent, Specialist i Allmänmedicin. Centrum

Vetenskapligt handledare: Holger Theobald, Docent, Specialist i Allmänmedicin. Centrum Följs STRAMAS Behandlingsrekommendationer för akut media otit för barn mellan 1 till 12 år på Trångsunds Vårdcentral? Sandip Roy, ST-läkare, Trångsunds Vårdcentral. Vetenskapligt handledare: Holger Theobald,

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Akut mediaotit hur följs Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer?

Akut mediaotit hur följs Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer? Akut mediaotit hur följs Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer? Författare: Maria Samuelsson Vivalla vårdcentral Poesigatan 20D 70371 Örebro mariasamuelsson@hotmail.com Handledare: Peter

Läs mer

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Otiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018

Otiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018 Otiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018 Extern otit hörselgångsinflammation AOMT? Olika genes Excsem Kontaktallergi? Irritation? Exostoser?

Läs mer

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral

Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral VESTA-projekt Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral Ninyas Shamoel, ST-läkare, Rosenlunds vårdcentral 2017 ninyas@gmail.com

Läs mer

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral VESTA Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral ST-läk : Fahad Youssef Klinisk handledare: Rodulf Najjar Vetenskaplig handledare: Holger Theobald Sammanfattning Bakgrund Nedre

Läs mer

Halsont - faryngotonsillit

Halsont - faryngotonsillit Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna

Läs mer

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage

Läs mer

Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?

Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket

Läs mer

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping Årsrapport 2016 Sammanfattning primärvård + Andelen förstahandspreparat vid cystit hos män ökar + En klar majoritet av vårdcentralerna når målet för PcV vid luftvägsinfektioner hos barn 0-6 år. - Antibiotikabehandling

Läs mer

Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling

Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2

Läs mer

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Vårdrelaterade infektioner i tandvården Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING AV BARN UNDER FÖRSTA LEVNADSÅRET

ANTIBIOTIKABEHANDLING AV BARN UNDER FÖRSTA LEVNADSÅRET ANTIBIOTIKABEHANDLING AV BARN UNDER FÖRSTA LEVNADSÅRET Retrospektiv utvärdering av patientjournaler med särskild fokusering på otiter. Uppsats för specialisttjänstgöring i allmänmedicin 2008 Författare

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

250 recept/1000 invånare och år om 5 år 250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Nya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland

Nya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Nya riktlinjer för behandling av UVI Stramadag för sluten vård 13 November 2018 Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Andel R (%) Andel R (%) CI (R)= 17,5 % Sjukhus: SU + Kungälvs sjukhus; sluten och öppen

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Strama Jönköping Årsrapport 2015

Strama Jönköping Årsrapport 2015 Årsrapport 2015 Primärvård Bild 3-14 rör förskrivning i primärvård. Bild 29-31 innehåller resistensdata och sammanfattning. Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region

Läs mer

Rodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.

Rodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken. Minifall Pc-allergi 1 a-c 2019-04-24 Om ni har valt Minifall Pc-allergi 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är handläggningen korrekt?

Läs mer

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare 2018-12-04 Internationella antibiotikaveckan! Skydda antibiotikan - kampanj https://www.youtube.com/watch?v=kchey4c1ve8 Stramas motto: Patientens rätt till

Läs mer

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit

Handläggning av faryngotonsillit Projektrapport VESTA Höstprogrammet 2013 Handläggning av faryngotonsillit Följsamhet till läkemedelsverkets Behandlingsrekommendationer vid Solna centrum Vårdcentral Rita Hormiz, ST-läkare allmänmedicin,

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Stram antibiotikaanvändning i praktiken Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Hög följsamhet till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård

Hög följsamhet till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård VESTA Hög följsamhet till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård Petra Lilja ST-läkare i allmänmedicin, Märsta Närvård Oktober 2011 Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral En retrospektiv journalstudie avseende förskrivningsmönster i relation till aktuella behandlingsrekommendationer Författare: Mattias

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne 2017 1 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/Infektioner i öppen vård www.skane.se/skanelistan 2 INNEHÅLL Streptokocktonsillit...

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400

Läs mer

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer