Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Transkript

1 Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

2 Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen i gymnasiet 5,5 års Grundutbildning 21 månaders Allmäntjänstgöring 5 års Specialistutbildning > 10 års Klinisk Erfarenhet som specialist för genomsnittlig distriktsläkare

3 även vi fyra läkare i på Ryds vårdcentral var lyckliga i vår föreställning att vi i vår praktik handlade på det sätt vi borde och själva önskade Men.1993 tillsattes det en informationsapotekare med uppgift att bl.a. efter våra önskemål göra sammanställningar av försäljningsstatistik..

4 1993 Ryds Vårdcentral Barn < 7 år Makrolider 30% Ampicillin derivat 14% Trimetotprimsulfa 2% Cefalosporiner 1% Ampicillin +clavulansyra 4% Penicillinasstabila pencilliner 2% Penicillin V 47%

5 Usch vad dåliga vi är!!! Vi beslöt att ändra på detta. Datajournal infördes i mars 1994 Från sept. -94 till dec. -98 varje månad individuell återkoppling till alla läkare om antibiotikaförskrivningar.

6 Antibiotika barn < 7 år Ryds Vårdcentral Pc-V Ampicillin + clavulansyra Cefalosporiner Recipe/10besök Makrolider År Totalt antal

7 Luftvägsinfektioner Barn < 7 år 12 vårdcentraler 2001 N= 3093 besök Ryd 11 andra vårdcentraler Medel Min Max % besök m AB rec % andel PcV

8 Varför gjorde vi inte som vi borde redan 1993? eller Hur skall man göra för att öka följsamhet till riktlinjer?

9 Vi hade varit på föreläsningar! Didactic sessions alone are unlikely to change professional practice. The provision of information alone results in little, if any change in practice. Interactive workshops can result in moderately large changes in professional practice. Continuing education meetings and workshops: effects on professional practice and health care outcomes. Cochrane Database Syst Rev. 2001;(2):CD

10 Continuing education meetings and workshops for health professionals Forsetlund L, Bjørndal A, Rashidian A, Jamtvedt G, O'Brien MA, et al Cochrane Review Published Online: November 14, 2012 Educational meetings alone or combined with other interventions can improve professional practice although the effect tended to be small, and the effect on patient outcomes was generally less. It appeared that higher attendance at the meetings was associated with greater effects, that mixed interactive and didactic education was more effective than either alone, and that the effects were less for more complex behaviours and less serious outcomes.

11 Vi hade läst skriftligt utbildningsmaterial! When compared to no intervention, printed educational materials may have a small beneficial effect on process outcomes but not on patient outcomes. Printed educational materials: effects on professional practice and health care outcomes. Cochrane Database Syst Rev Jul 16;(3):CD

12 Men vi hade inte fått återkoppling på vår praktik! Audit and feedback can be effective in improving professional practice. The relative effectiveness of audit and feedback is likely to be greater when baseline adherence to recommended practice is low and when feedback is delivered more intensively Audit and feedback: effects on professional practice and health care outcomes Cochrane Database Syst Rev. 2003;(3):CD

13 Avgörande för den förbättrande effekt återkoppling av de egna resultaten kan ha är.. 1. hur långt från önskvärda mål man befinner sig. 2. att den person som ansvarar för och redovisar...,resultaten är en kollega. 3. att återkopplingen ges både muntligt och skriftligt 4. att återkopplingen upprepas 5. att återkopplingen inkluderar klara mål och,,,, nförslag på handlingsplan Ivers N,et al. Audit and feedback: effects on professional practice and healthcare outcomes. In: Cochrane Database of Systematic Reviews. John Wiley & Sons, Ltd; 2012.

14 Återkoppling i pvkvalitet.se Andel med en pos StrepA av antibiotikabehandlade tonsilliter Mål 80% Bakgrund: Ett flertal studier har visat att allmänläkare efter halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen om streptokocker föreligger eller ej. Därför är bakteriologisk diagnostik nödvändig i de flesta fall. Om 4 av 4 diagnostiska kriterier är uppfyllda och dessutom minst ett tillläggskriterium är uppfyllt kan antibiotika ges utan föregående diagnostik. Tilläggskriterier 1. Streptococcus pyogenesi närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Referens Handläggning av faryngotonsilliter. Läkemedelsverkets Information dec aspx

15 Återkoppling i PRIS Akut bronkit, andel med antibiotika Mål < 20 % Å C 6 Y B J M U V X L I H D K En opåverkad patient med hosta, utan känd KOL, kronisk bronkit eller astma har sannolikt akut bronkit. Missfärgade upphostningar saknar värde som indikator för behandlingskrävande infektion. Patienten har, oavsett om den akuta bronkiten orsakats av virus, mykoplasma eller bakterier, ingen nytta av antibiotikabehandling. Var observant på att ni inte använder diagnosen pneumoni för ofta se bild 19!.

16 Andel pcv av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år Dataunderlag. Utsökning av recept tillt 0-6 år. Vidare av dessa de med recept på amoxicillin (J01CA04), penicillin V (J01CE02), amoxicillin med klavulansyra (J01CR02), cefalosporiner (J01DB-DE) och makrolider (J01FA)., Presentation av andel i % av dessa som är pcv. De hos barn vanligaste luftvägsinfektionerna där antibiotika kan bli aktuellt är öroninflammation, halsfluss och pneumoni där för alla pcv är förstahandsval Stramas mål för antibiotikaanvändning inom öppen vård: 80 procent av antibiotika mot luftvägsinfektion till barn 0 till 6 år bör vara penicillin V.

17

18 Tack för att ni lyssnade!