Handläggning av faryngotonsillit
|
|
- Sara Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport VESTA Höstprogrammet 2013 Handläggning av faryngotonsillit Följsamhet till läkemedelsverkets Behandlingsrekommendationer vid Solna centrum Vårdcentral Rita Hormiz, ST-läkare allmänmedicin, Solna centrum vårdcentral Klinisk handledare: VahidSalari-Lak, specialist i allmänmedicin, Solna centrum vårdcentral. Vetenskaplig handledare: Teresa SaraivaLeao, specialist i allmänmedicin, Rosenlunds vårdcentral. 1
2 Sammanfattning Bakgrund:Akut faryngotonsillit är en vanlig besöksorsak inom primärvården. Läkemedelsverket har sammanställt riktlinjer för handläggning av faryngotonsillit. Dessa riktlinjer är viktiga att följas upp för att minska antibiotikaförskrivning inom primärvården. Syfte:Att kartlägga hur följsamheten till läkemedelsverkets rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit ser ut på Solna centrum vårdcentral. Metod:Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie av 200 slumpade patientbesök med diagnosen akut tonsillit och faryngit år 2012 vid Solna centrum vårdcentral. Patientjournalerna genomlästes och därefter delades patienterna in i två grupper utifrån antal centorkriterier, 0-1 samt 2-4 centorkriterier. Statistiska skillnader mellan grupperna analyserades med hjälp av PAST. P-värde bestämdes till <0,05. Resultat: Studiepopulationen bestod av 173 patienter. I gruppen 0-1 centorkriterier togs Strep A i 56 % av fallen och i gruppen 2-4centorkriterier togs Strep A i 32 % av fallen. Av patienterna i gruppen 0-1 centorkriterier hade 88% erhållit antibiotikabehandling, och 100 % av patienterna i gruppen 2-4 centorkriterierhade erhållit antibiotikabehandling. Det fanns inga signifikanta skillnader när det gäller antibiotikaförskrivning och Strep A provtagning mellan patientgrupperna. Läkemedelsverkets rekommendationer vid val av antibiotika följts i 85 % av fallen. Slutsats:Följsamheten till läkemedelsverkets rekommendationer av handläggning vid akut faryngotonsillit på Solna centrum vårdcentral var låg förutom vid valet av antibiotika. Det finns stort utrymme för förbättringar avseende handläggning av denna patientgrupp både avseende provtagning och mängden antibiotikaförskrivning. MESH- termer: Halsfluss, Regionala vårdprogram, Patientjournaler, Allmänmedicin. 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Syfte 7 Frågeställningar 7 Material och metod 7 Etiska övervägande 10 Resultat 10 Diskussion 11 Referenser 13 3
4 Bakgrund Akut faryngotonsillit (halsfluss) definieras som akut smärta i halsen på grund av inflammation i halsmandlarna och omgivande vävnad. Akut faryngotonsillit är en vanlig förekommande orsak till besök samt antibiotikaförskrivning inom primärvården. Ungefär personer får årligen diagnos faryngotonsillit i Sverige [1]. I Primärvårdens infektionsdatabas från 2010 framgår att infektioner i luftvägar och öron står för 17 % av alla besök inom primärvården, och att 86 % av antibiotika förskrivs till patienter som erhållit diagnos faryngotonsillit[2]. Etiologisk agens för faryngotonsillit kan vara både virus och bakterier. Virusinfektioner är orsaken i cirka hälften av fallen [3]. Virusbetingade faryngotonsilliter orsakas oftast av Epstein-Barr-virus (mononukleos), adenocoxsackivirus, samt cytomegalovirus. Även primär HIV-infektion kan orsaka akut faryngotonsillit. Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) är den mest frekvent förekommande bakterien och den som historiskt sett varit mest angelägen att antibiotikabehandla på grund av risk för komplikationer. Komplikationer till streptokocktonsillit är otit, sinuit, peritonsillit och invasive streptokockinfektion, varav den mest fruktade är STSS (StreptococcalToxicShockSyndrome), men även senkomplikationer såsom glomerulonefrit och reumatisk feber förekommer. Andra bakterier som kan orsaka faryngotonsillit är Streptokocker grupp G eller C. Drygt 10 % av faringotonsillitfallen är av oklar genes [4]. Snabbtester för GAS i svalget har utvecklats som hjälp vid diagnostik av faryngotonsillit. Snabbtesterna brukar ha hög sensitivitet och specificitet. På Solna centrum vårdcentral används QuickVue Dipstick Strep A test som anges ha en sensitivitet på 92 % och en specificitet på 98 % [5]. Man kan uppnå högre sensitivitet genom att upprepa testet [6]. RM Centor studerade hur väl symtom korrelerade till bakteriell infektion med GAS på patienter med halsont i en studie 1981 [7]. Resultaten av studien gav upphov till centorkriterierna som i dag används som stöd vid diagnostik av faryngotonsillit. Studien visade att ju fler centorkriterier patienten uppfyllde desto mer var sannolikheten för en bakteriell infektion. 4
5 De fyra centorkriterierna är: 1. Feber > 38,5 grader 2. Ingen hosta 3. Förstorade, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 4. Beläggning på tonsillerna Antibiotikabehandlingen vid faryngotonsillit minskar risken för komplikationer samt förkortar symtom durationen i en viss mån. En Cochrane-review gällande halsinfektioner från 2006 har visat att antibiotikabehandlingen minskar risken för sinuit med ca 50 %, otit med ca 70 %, och peritonsillit med ca 85 % [8]. Risken för reumatisk feber minskas också påtagligt. Komplikationsfrekvensen är dock mycket låg i västvärlden och endast en mindre del av komplikationerna kan direkt kopplas till en föregående faryngotonsillit [8]. Antibiotikabehandling förkortar tiden med halsont i genomsnitt med 16 timmar. För att förkorta tiden med halsont med ett dygn för en patient med positivt Strep-A test, så behöver man behandla 3,7 patienter med antibiotika [8]. Andra beräkningar visar att man behöver antibiotikabehandla 200 patienter för att undvika ett fall av otit [8]. Antibiotikabehandlingen kan utöver minskad komplikationsrisk och förkortad symptomduration samtidigt utsätta patienterna för risk för biverkningar, allergiska reaktioner och bidrar till utvecklingen av antibiotikaresistens som är ett stort växande problem över hela världen [9]. Antibiotikaresistensutvecklingen har lett till att sjukvården får alltsvårare att behandla infektionssjukdomar. Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA) utryckte 2008 målsättningen att den totala förskrivningen av antibiotika inom öppenvården inom 5 år inte borde överstiga 250 recept per 1000 invånareoch år. År 2008 låg genomsnittsförbrukningen i Sverige på 423 recept/1000 Invånare [10]. Senaste rapport från smittskyddsinstitut visade att antibiotikaförbrukningen på riksnivå har minskat med 7 % under den senaste 12 månadersperioden (april mars 2013), från 388,4 till 362,5 recept/1000 invånare, jämfört med samma period föregående år [11]. 5
6 Läkemedelsverkets rekommendationer Läkemedelsverket har tagit fram rekommendationer för diagnostik och behandling av faryngotonsillit 2001[12], se Figur 1.Enligt rekommendationerna bör man använda sig av StrepA-test enbartpå patienter som uppfyller 2-4 centorkriterier och behandla med antibiotika vidpositivt utfall. StrepA-test bör undvikas om patienten har snuva och hosta, då symptomen talar för en virusinfektion. Vid antibiotikabehandlingen är penicillin V förstahandsalternativ. Vid penicillinallergi rekommenderas i första handklindamycin, och vid recidiv av faryngotonsillit rekommenderas klindamycin alternativt cefadroxil. Figur 1. Läkemedelsverkets rekommendationer för diagnostik och behandling av faryngotonsillit 2001 Det är okänt hur följsamheten av läkemedelsverkets rekommendationer vid handläggningen av faryngotonsillit ser ut på Solna centrum vårdcentral. En kartläggning skulle kunna bidra till det fortsatta kvalitetsarbetet för att bland annat minska onödig antibiotikaförskrivning på vårdcentralen. 6
7 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur väl läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för akut faryngotonsillit följs vid Solna centrum vårdcentral. Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienterna som sökte Solna centrum vårdcentral under januaridecember 2012 fick diagnos halsfluss/tonsillit (J03-) och faryngit (J02-)? 2. Hur stor andel av patienterna med 1-2 centorkriterier respektive 2-4 centorkriterier genomgick provtagning medstrepa-test? 3. Hur stor andel av patienterna med 1-2 respektive 2-4 centorkriterierfick antibiotikabehandling, och har läkemedelsverkets rekommendationer avseende antibiotikaval följts upp? 4. Föreligger skillnader när det gäller antibiotikaförskrivning samt Strep A provtagning i patientgruppen med 0-1 respektive 2-4 centorkriterier? Material och metod Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Studiepopulationen består av patienter i alla åldrar som under perioden januari till december 2012 besökte Solna centrum vårdcentral och fick diagnos halsfluss/tonsillit (J03-) och faryngit(j02-). Solna centrum vårdcentral (f d Skytteholms vårdcentral) är den största vårdcentralen i Solna. Den är sedan 2008 belägen centralt i Solna centrum. Västra skogens vårdcentral lades ner och flyttades till Solna centrum vårdcentral Mottagningen har ca listade patienter, 6 distriktsläkare, 4 ST-läkare, 1 AT-läkare och 1 vikarierande läkare. Solna centrum vårdcentral har även närakuten som har avtal med båda privata och SLSO drivna vårdcentraler inom hela Solna och Sundbybergs områden.solna centrum vårdcentral använder sig av journalsystemettake Care (TC). Journaldata insamlades med hjälp av RAVE (Rapport Verktyg), ett dataprogram, som kan användas för att extrahera data som personnummer, diagnos, och läkemedel från journaler.alla patienter som erhållit diagnos halsfluss/tonsillit (J03-) och faryngit (J02) inkluderades oavsett ålder eller kön. Med hjälp av Excel slumpades därefter200 patienter fram. 7
8 Samtliga 200 patientjournalerna genomlästes av studieledaren för att få fram information om provtagning med Strep -A test, antal centorkriterier och val av antibiotika. Patienter med samtidig annan pågående bakteriell infektion, recidiv av faryngotonsillit, samt patienter med fyra centorkriterier och tilläggskriterium (GAS i närmiljö, paronychi, impetigo, smultrontunga, scarlatiniformt utslag) exkluderades. De kvarvarande patienterna utgjorde studiedeltagarna. Dessa fick var och en ett löpande kodnummer. Studiepopulationen delades sedanin i två grupper beroende på hur många centorkriterier de uppfyller; 0-1 respektive 2-4. Därefter analyserades i respektive grupp om de har provtagits/inte provtagits med Strep-A test, erhållit/inte erhållit antibiotikabehandling (figur 2). Från journalen extraherades följande data: Centorkriterier: Feber> eller =38,5, ömmande käkvinkeladeniter, beläggning påtonsillerna samt frånvaro av hosta. Tilläggskriterier: GAS i närmiljö, paronychi, impetigo, smultrontunga och scarlatiniformt utslag. Strep-A test: provtagning/ej provtagning och positiv/negativ. Antibiotikabehandling: ja/nej. Val av antibiotika vid behandling: Penicillin V/annan antibiotika. Följsamhet till läkemedelsverkets rekommendationer avseende diagnostik av faryngotonsillit definierades som: 1) Patienter med 0-1 centorkriterier och samtidiga virussymptom (hosta, snuva samt heshet) som inte provtagits med Strep-A. 2) Patienter med 2-4 centorkriterier som provtagits med Strep-A. Följsamhet avseende rekommendationerna om antibiotikabehandling definieras som: 1) Patienter med 0-1 centorkriterier och virussymptom som inte erhållit antibiotikabehandling. 2) Patienter med 2-4 centorkriterier och positiv utfall på Strep A och som erhållit antibiotikabehandling. 3) I gruppen antibiotikabehandlade patienter undersöks hur följsamheten ser ut avseende valet av antibiotika utifrån Läkemedelsverkets rekommendationer. Patienter som har fått Penicillin V räknas som följsamhet, övriga antibiotika som icke följsamhet, om inte penicillin- allergi är angiven i journalen. 8
9 Antibiotika Positiv Ej antibiotika Strep A 0-1 centorkriterier Negativ Antibiotika Ej antibiotika Ej Strep A Antibiotika Ej antibiotika Antibiotika Positiv Ej antibiotika Strep A 2-4 centorkriterier Negativ Antibiotika Ej Strep A Antibiotika Ej antibiotika Ej antibiotika Figur 2. Flödesschema över studieprocessen av patienter med diagnos faryngotonsillit på Solna centrum vårdcentral under 2012 uppdelat i två grupper utifrån centorkriterier efter slumpning och exklusion. 9
10 Etiska överväganden Med tanke på att studien är en retrospektiv journalbaserad studie så fanns det risk för att studiedeltagarna utsättas för integritetsintrång, eftersom journalerna genomlästes av studieledaren som inte var deltagarnas behandlande läkare. Det fanns även risk för integritetsintrång gentemot de kollegor som var behandlande läkare. Riskerna var nödvändiga för att kunna genomföra studien och kunde övervägas mot nyttan av denna studie som kan bidra till förbättrad omhändertagande av patienter med faryngotonsillit på Solna centrum vårdcentral. Läkarkollegorna blev muntligt informerade om studien på läkarmöte. Verksamhetschefen gav sitt tillstånd för att studieledaren ska kunna ta del av journalerna. I receptionen sätts anslag upp om att granskning av datajournaler görs i kvalitets- och utvecklingssyfte. Journalerna genomlästes enbart för att ta fram data som krävdes för att genomföra studien. För att garantera anonymitet för studiedeltagarna kodades all data. All data och kodade materialet hanterades endast av studieledare enligt sekretessavtal. Kodnyckel för personuppgifter förvarades inlåsta på vårdcentralen och förstördes när studien varklar. Analysresultat redovisades på gruppnivå så att ingen enskild studiedeltagare eller behandlande kollega kunde identifieras. Resultat Under 2012 gjordes läkarbesök på Solna centrum vårdcentral varav 545 (2,3 %) patienter erhöll diagnos halsfluss/tonsillit (J03-) och faryngit (J02-).Efter att 200 patienter slumpats fram och 27 patienter exkluderats kvarstod 173 patienter som utgjorde studiepopulationen. Av de patienterna som exkluderades hade 14 samtidig en annan infektion, 7 hade recidiv av tonsillit och 6 stycken uppfyllde 4 centorkriterier och minst ett tilläggskriterium. I gruppen 0-1 centorkriterier genomgick 25 (56 %) av 44 patienter provtagning med Strep A test varav 15 utföll positiva. I gruppen 2-4 centorkriteriergenomgick 42 (32 %) av 129 patienter provtagning med Strep A test varav 34 stycken utföll positiva. Följesamheten till läkemedelsverkets rekommendationer för diagnostik av faryngotonsilliti både grupperna med 0-1 och 2-4 centorkriterier uppfylldes hos 51 (35 %)av 173 patienter. 10
11 Läkemedelsverks rekommendationer avseende behandlingen följdes i 39 fall (22 %).I gruppen 0-1 centorkriterier hade 39 (88 %) av 44 patienter fått antibiotikabehandling och i gruppen 2-4 centortkriterier hade 129 (100 %) av 129 patienter erhållit antibiotikabehandling. 15 patienter erhöll antibiotikabehandling trots negativ Strep A.Totalt utfärdades recept på antibiotikabehandling till 168 (97 %) av 173 patienter. Av dessa fick 139 (83 %) Penicillin V och 29 (17 %) annan antibiotika. Av de 29 som hade fått annat preparat än Penicillin V hade 9 stycken dokumenterad Penicillinallergi. Således följdes läkemedelsverkets rekommendationer vid val av antibiotika i 148 fall (85 %). Det fanns inga signifikanta skillnader (P= 0,58) när det gäller antibiotika förskrivningen mellan patientgruppen med 0-1 respektive 2-4 centorkriterier.det fanns inte heller signifikanta skillnader (P=0,068) när det gäller Strep A provtagning mellan patientgrupperna. Diskussion Studien visar att läkemedelsverkets rekommendationer när det gäller provtagning för diagnostik, samt behandling av faryngotonsillit har på Solna centrum vårdcentral följts i endast en liten utsträckning. Gällande val av antibiotika hade vårdcentralen en god följesamhet (85 %). Tidigare liknande studier har konstaterat hög andel antibiotikaförskrivning till patienter med faryngotonsillit [13]. Flertal studier från primärvården i Sverige har också visat att det tas fler Strep A test än vad som rekommenderas samt att resultatet avtestet avseende behandling följs dåligt [14]. I primärvårdens infektionsdatabas år 2010 kan utläsas att 67% av patienterna med faryngotonsillithade fått antibiotikabehandling utan föregående provtagning med Strep A[14]. I denna studie hade 61 % av patienterna fått antibiotikabehandling utan föregående Strep A provtagning. I primärvårdens infektionsdatabas år 2010 noterades att 83% av patienterna erhållit behandling med Penicillin V jämfört med 85% i denna studie. Dessa studier stämmer överens med resultatet av denna studie på Solna centrum vårdcentral. Otillräcklig journalföring av de symtom som räknas som centorkriterier samt tilläggskriterier kan vara en av orsakerna till den låga följsamheten till läkemedelsverkets rekommendationer i denna studie. Hur stor påverkan på resultatet en bristfällig journalföring har går inte att bedöma då detta inte är undersökt. Att inte avstå från Strep A test och därmed antibiotikabehandling i gruppen med 0-1 centorkriterier är ett klart avsteg från riktlinjerna. Att ta Strep A test mer än rekommenderat kan ibland kanske vara ett sätt för läkaren att övertala patienterna för att avstå från antibiotikabehandling. Det finns dock en risk att hitta och behandla bärare av streptokocker 11
12 som råkar ha en förkylning med halsontoch därmed ökad onödig antibiotikaförskrivning omstrep-a test tas för ofta utan indikation [15]. Man kan spekulera att en liten andel av dem som haft 2-4 centorkriterier och avsaknad av tilläggskriterium trots allt kan ha haft faryngotonsillit med GAS eller möjligen med Streptokocker C eller G och därmed haft nytta av antibiotikabehandling. Styrkor och svagheter Styrkor i studien är att alla journalerna genomlästes av enbart en person, studieledaren, och därmed tolkningen för alla journalanteckningar var densamma. En annan styrka är att alla uppgifter om provtagning och läkemedelsbehandling var tillgänglig för studien. En svaghet med studien kan vara attbristfällig journaldokumentation kan ha gett en något missvisande hög andel patienter som ej handlagts enligt rekommendationerna avseende provtagning och antibiotikabehandling. Det kan ha påverkat studieresultatet och andel av de fallen som bedömdes som ej följsamhet. Studien är genomförd på endast en vårdcentral varför resultatet ej kan generaliseras till hela primärvården Slutsats Följsamheten till läkemedelsverkets rekommendationer av diagnostik med StrepA-testoch antibiotikaförskrivning vid akut faryngotonsillit på Solna centrum vårdcentral var låg förutom vid val av antibiotika. Det finns stort utrymme för förbättringar avseende handläggning av denna patientgruppbåde avseende provtagning och antibiotikaförskrivning. Genomgång av läkemedelsverkets rekommendationer i läkargruppen och en uppföljning med en ny genomgång av handläggningen av denna patientgruppom ett par år skulle kunna vara ett sätt att fortsätta kvalitetsarbetet på vårdcentralen och minska framtida onödig provtagning samt antibiotikaförskrivning. 12
13 Referenser 1. Tierpsprojektet. Arbetsrapport.Soc. Styr.Soc Med inst.uppsala.b.smedby. Hämtad Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS senaste_2010.pdf Referensmetodik.Tonsillit Läkemedelsverket Läkemedelsboken Hämtad QuidelQuickVue Dipstick Strep A test, product information. Hämtad Rimoin AW, Walker CL, Hamza HS, Elminawi N, Ghafar HA, Vince A, da Cunha AL, Qazi S, Gardovska D, Steinhoff MC. The utility of rapid antigen detection testing for the diagnosis of streptococcal pharyngitis in low-resource settings.int J Infect Dis Dec;14(12):e Epub 2010 Oct 30.Hämtad CentorRM, Witherspoon JM, Dalton HP, Brody CE, Link K. The diagnosis ofstrepthroati adults in the emergencyroom. Med DecisMaking. 1981;1(3): Hämtad Spinks A, GlasziouPP, Del Mar CB. Antibiotics for sore throat. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 4. Art. No.: CD DOI: / CD pub3. Hämtad
14 9. [Trends in global antibiotic resistance].frimodt-møller N, Hammerum AM, Bagger- Skjøt L, HesslerJH, Brandt CT, Skov RL, Monnet DL.2006 Sep 4;168(36): Hämtad vandningen%20beskrivning.pdf. Hämtad /antibiotika- kvartal pdf. Hämtad Handläggning av faryngotonsilliter Rekommendationer. Information från Läkemedelsverket. 2001;12(7/8):44 75.Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merNår vi SFAMs kvalitetsnivåer för diagnos och behandling av tonsillit på Axelsberg VC?
Projektrapport VESTA Når vi SFAMs kvalitetsnivåer för diagnos och behandling av tonsillit på Axelsberg VC? Alexios Kizoub, ST-läkare allmänmedicin, Axelsberg VC Oktober 2015 Klinisk handledare: Pia Broström-Cederquist
Läs merHandläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral
Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,
Läs merFöljsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling
Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2
Läs merPowerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
Läs merHalsont - faryngotonsillit
Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Läs merPROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN. Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?
PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral? Elias Sandén /Älvdalens Vårdcentral elias.sanden@ltdalarna.se Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen
Läs merDiagnostik och antibiotikabehandling av faryngotonsillit på Brommaplans VC
Projektrapport VESTA Diagnostik och antibiotikabehandling av faryngotonsillit på Brommaplans VC En retrospektiv journalstudie från 1 januari till 31 mars 2013 Charlotta Wrenninge, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merPersonlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet
Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen
Läs merGrupp A streptokock Tonsillit: Minskar risken för komplikationer med antibiotikabehandling?
Grupp A streptokock Tonsillit: Minskar risken för komplikationer med antibiotikabehandling? Khaled Mourad, ST-läkare Närhälsan Dalaberg Vårdcentral Rapport 2017:18 Författare: Mattias Davidsson, ST-läkare
Läs merHandläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14
Läs merHur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?
Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merHandläggning av Faryngotonsilliter
Rekommendationer Läkemedelsverket anordnade i samarbete med RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor) och STRA- MA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens)
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merTonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10?
Tonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10? - en randomiserad, kontrollerad, öppen, non-inferiority studie Gunilla Skoog Ståhlgren och Mia Tyrstrup Charlotta Edlund, Christian Giske, Sigvard Mölstad,
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs merHur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral
VESTA Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral ST-läk : Fahad Youssef Klinisk handledare: Rodulf Najjar Vetenskaplig handledare: Holger Theobald Sammanfattning Bakgrund Nedre
Läs merBehandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011
Projekt VESTA Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011 Kadir Massimov ST-läkare Rosenlunds vårdcentral Klinisk handledare: Christina Barklund, spec.
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merFöljer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?
ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig
Läs merKan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs mer2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merHandläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.
Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:
Läs merBehandling av faryngotonsillit
Projektrapport VESTA Behandling av faryngotonsillit Följsamhet till läkemedelsverkets behandlingsrekommendation och SFAMs kvalitetsindikatorer vid Runby Vårdcentral Lars Åberg, ST-läkare allmänmedicin,
Läs merFöljsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral
VESTA-projekt Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral Ninyas Shamoel, ST-läkare, Rosenlunds vårdcentral 2017 ninyas@gmail.com
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merAgenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens
Läs merGrupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015
Grupp A streptokocker återkommande problem Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015 Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002 Data from the 2004 World Health Report60
Läs merNyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp
Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på
Läs merNationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,
Nationella behandlingsrekommendationer Christer Norman, Allmänläkarmöte, 2010-09-28 Akut otit Effekt av PcV vs placebo vid purulent otit på öronvärk och sekretion Thalin A, Densert 0, Larsson A, Lyden
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merMål och mått Slutenvården Rekapitulation
Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merVilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner?
Qulturum Rapport Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Louise Tranmo 2011:5 Författare: Louise Tranmo, ST-läkare allmänmedicin Rosenlunds vårdcentral Hermansvägen
Läs merSamverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö
ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merFörskrivning av antibiotika i öppen vård
Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI
Läs merAntibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?
Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim
Läs merhandläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.
Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.
Läs merMIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:
Läs merSjälvdeklaration avseende husläkarmottagningens arbete för en klok och återhållsam antibiotikaanvändning 2019
Självdeklaration avseende husläkarmottagningens arbete för en klok och återhållsam antibiotikaanvändning 2019 Självdeklarationen avser arbete som genomförts under 2019. Ifylld självdeklaration skickas
Läs merRåd och fakta om antibiotika och infektioner
Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet
Läs merProjektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år
Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs mer2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.
2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET
Läs merHandläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder. på Täby Centrum Doktorn
VESTA VT 2016 Handläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder på Täby Centrum Doktorn En kvantitativ retrospektiv studie Biljana Radosevic, ST-läkare Täby Centrum Doktorn
Läs merHar komplikationsfrekvensen ändrats?
Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merregiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917
Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015
Läs merVad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens
Läs merTrender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna
Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna En Journalstudie på Gnesta Vårdcentral under två jämförbara perioder Johannes Hallqvist ST läkare Gnesta
Läs merDigitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.
Digitala vårdgivare Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län. Varför blev det så här? 30000 Digitala vårdkontakter och utomlänsbesök* per månad. Region Jönköpings
Läs merP r o g r a m. 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g
V å r e n s Re g i o n a l a S t r a mprogram a d a g e t t p o t p u r r i! 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g P r o g r
Läs merDiagnostik av faryngotonsillit i primärvård
Kurs i medicinsk vetenskap (mål 19) för ST-läkare 2017-2018 Diagnostik av faryngotonsillit i primärvård årstidsvariation i användning och utfall av snabbtest och odling? Martin Andersson, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2015
Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2017
Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla
Läs merSJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen
Läs merBARN, infektioner och antibiotika
BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen
Läs merBehandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)
Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Läs merTillsammans tar vi nästa steg
Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen
Läs merHär följer en guide till hur man i Diver-portalen kan hitta information om vårdcentralens antibiotikaförskrivning.
Landstingets kansli Smittskydd Vårdhygien Andreas Lägermo 036-325977 andreas.lagermo@lj.se Vägar för att jobba med kvalitet i antibiotikaförskrivning på vårdcentral. I takt med att primärvårdens antibiotikaförskrivning
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs mer