Nationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,
|
|
- Jonas Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella behandlingsrekommendationer Christer Norman, Allmänläkarmöte,
2 Akut otit
3 Effekt av PcV vs placebo vid purulent otit på öronvärk och sekretion Thalin A, Densert 0, Larsson A, Lyden E, Ripa T. Is penicillin necessary in the treatment of acute otitismedia?. Proceedings of the InternationalConference on Acute and Secretory OtitisMedia, Jerusalem.Amsterdam: Kugler Publications, 1985:
4 Otit: Svensk primärvårdsstudie barn, PcV vs Ingen behandling Neumark, Mölstad m.fl 'Evaluation of phenoxymethylpenicillin treatment of acute otitis media in children aged 2-16', Scandinavian Journal of Primary Health Care 2007, 25:3,
5 Metaanalys 1643 barn med AOM (6 mån-12 år) Antibiotika mot placebo Effektmått: utveckling av smärta och feber < 2 år och bilateral otit Öronflytning > 2 år och ensidig otit Ingen öronflytning Antibiotics for acute otitis media: a meta-analysis with individual patient data Lancet 2006;368:
6 Antibiotika för akut otit hos barn Metaanalys 10 randomiserade studier med 2928 barn Antibiotika vs placebo Ingen skillnad i smärta inom 24 tim 28 % mindre smärta dag 2-7 (84% resp 78% smärtfria) Ingen skillnad i recidiv eller hörselnedsättning 2009
7 Mastoidit är mycket ovanligt i Sverige
8
9 Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) - nya rekommendationer Läkemedelsverket anordnade 21-22/ ett expertmöte om akut mediaotit
10 Vilka ska behandlas? För barn i åldern 1-12 år med AOM rekommenderas aktiv expektans och antibiotikabehandling bör endast ske om komplicerande faktorer föreligger. Barn under 1 år, ungdomar över 12 år och vuxna med säkerställd AOM bör antibiotikabehandlas. Barn under 2 år med bilateral AOM bör antibiotikabehandlas liksom alla patienter med AOM och perforerad trumhinna oavsett ålder.
11 Uppföljning AOM Kvarvarande symtom = misstanke om hörselnedsättning (Tidigare vid andra kvarstående symtom såsom värk, kraftig tryck- eller lockkänsla, öronflytning eller balanspåverkan)
12 Akut mediaotit Telefonrådgivning Tid inom ett dygn Om besvärsfri under väntetiden: Avvakta 1-12 år <1år >12 år Läkarbesök Aktiv expektans Perforerad AOM Bilateral AOM <2år Nedsatt AT, svår värk PcV x 3 i 5 dagar Läkarbesök PcV x 3 i 5 dagar Sämre läkarbesök Ej bättre efter 2-3 dygn läkarbesök Ensidig otit utan tidigare hörselnedsättning behöver ej kontrolleras Barn <4år med dubbelsidig AOM Kontroll 3 mån Nya rekommendationer 2010
13 Bakteriell rinosinuit
14 Effekt av antibiotika vid enbart klinisk diagnostik av akut rinosinuit Williamsson, Little m.fl Antibiotics and Topical Nasal Steroid for Treatment of Acute Maxillary Sinusitis A Randomized Controlled Trial JAMA 2007; 298 (21):
15 Effekt av antibiotika vid kliniskt och CT diagnosticerad (vätskenivå, helt förtätad sinus) akut rinosinuit Lindbaek, M. et al. BMJ 1996;313:
16 Antibiotika för akut maxillarsinuit Cochranereview 5 studier (631 patienter) jämför antibiotika mot placebo Antibiotika har en liten effekt hos patienter med symtom på okomplicerad akut sinuit i mer är 7 dagar i primärvård. 80 % förbättras dock spontant inom två veckor. Klinikern måste väga de blygsamma fördelarna med antibiotika mot potentiella biverkningar både för individen och samhället 2007
17 Huvudbudskap Spontanläkning vid bakteriell rinosinuit vanlig. Vuxna med förkylningssymtom < 10 dagar och lätt/måttlig smärta i maxillarområdet rekommenderas symtomlindrande behandling. Patient med hög feber samt svullnad och/eller svår smärta över sinusområdena bör handläggas snarast oavsett sjukdomsduration. För vuxna med förkylningssymtom >10 dagar och uttalad smärta i kind/tänder bör antibiotikabehandling övervägas. (purulent snuva, ensidighet) Barn med okomplicerad bakteriell rinosinuit behöver inte antibiotikabehandlas.
18 Faryngotonsillit
19 Effekt av PcV vid 1 centorkriterie och ingen odling Little, P et al. BMJ 1997;314:722 Copyright 1997 BMJ Publishing Group Ltd.
20 Effekt av PcV vid 3 centorkriterier och pos odling hos 80% Zwart, S. et al. BMJ 2000;320: Copyright 2000 BMJ Publishing Group Ltd.
21 Antibiotika vid halsont - Cochrane AB medför relativa fördelar vid behandling av halsont. De absoluta vinsterna är dock blygsamma. Många måste behandlas i onödan för att undvika komplikationer. AB förkortar tiden med symtom med i genomsnitt en dag. 2006
22 Handläggning av fary ngot o nsilliter I studier påvisad effekt av antibiotika på symtomduration Ingen effekt om negativ svalgodling Mindre än ett dygn vid halsont och påvisad förekomst av S.p Mellan 1-2,5 dygn om 3 av 4 Centorkriterier var uppfyllda och orsakat av S.p. 85 % var friska efter en vecka, oberoende av om antibiotika givits eller ej 7
23 Handläggning av fary ngot o nsilliter Besöksorsak: Halsont Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38,5 2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva, eller heshet 2-4 av 4 diagnostiska kriterier 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Trolig virusinfektion Ingen Strep A Ingen antibiotikabehandling Om neg Strep A ev. odling Möjlig S.p-infektion Strep A Pos Erbjud antibiotikabehandling Sannolik S.p-infektion Tilläggskriterier: 1. S. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag 25
24 Akut bronkit = luftrörskatarr 24
25 NLI hos vuxna Diagnostik forts: Sannolik akut bronkit Opåverkad patient med ofta besvärande hosta som vanligen pågår cirka tre veckor Utan känd KOL, kronisk bronkit eller astma, och utan fokala kliniska auskultationsfynd Förekomst av missfärgade upphostningar avgör inte behov av antibiotikabehandling Mätning av CRP behövs inte Ej antibiotikabehandling Om misstanke på obstruktivitet bör spirometri utföras (bronkdilaterande läkemedel kan ges på prov) 25
26 807 patienter med hosta randomiserades till antibiotika, inget antibiotika eller recept i reserv. Effektmått: tid med hosta Little: Antibiotic Prescribing Strategies for Acute Lower Respiratory Tract Infection A Randomized Controlled Trial JAMA 2005;293:
27 Williamsson. A randomized controlled trial of doxycykline in the treatment of acute bronchitis J Fam Practice 1984; 4:
28 Hosta 0,44 dagar mindre
29 Cochrane - slutsats Antibiotika förefaller ha blygsamma fördelar på patienter med diagnosen akut bronkit. Storleken på dessa fördelar måste jämföras med potentiella biverkningar, medikalisering av ett självläkande tillstånd, resistensutveckling och kostnader 2007
30
31 Impetigo Vanlig (krustös) Bullös
32 Impetigo - behandling Lokal antibiotikabehandling med retapamulin (Altargo) som påstrykes två ggr dagligen i fem dagar rekommenderas i de fall då tvål&vatten och klorhexidin inte är tillräckligt. Mupirocin (Bactroban) reserveras för behandling av MRSA. Lokal fusidinsyra (Fucidin) bör fortfarande undvikas hos barn pga. det rådande resistensläget. Vid utbredd och/eller progredierande impetigo, ofta den bullösa formen, samt vid impetigo som inte svarat på lokalbehandling rekommenderas systembehandling med antibiotika (isoxazolylpenicillin/cefadroxil)
33 Effekt av retapamulin i studier andel friska efter 7 dagar Indikation Retapamulin Komparator Differe ns 95 % CI (%) Placebo Impetigo 119/139 85,6 % Impetigo 314/317 99,1 % 37/71 52,1% 33,5 % (20,5; 46,5) Fusidinsyra 141/150 94,0% 5,1 % (1,1; 9,0) p.o Cefalexin Infekterade sår (2 poolade studier) 1013/ ,5 % 468/509 91,9% -2,4 % (-5,4; 0,5)
34 Erysipelas
35 Erysipelas - behandling Peroralt penicillin, PcV 1 g x 3 i dagar Högläge och kompressionsbehandling rekommenderas Svår smärta, påverkat allmäntillstånd, cirkulationssvikt, hjälp med nutrition, sårvård utgör indikation för sluten vård Pc-allergi: Klindamycin (Dalacin)
36 Antibiotika vid svårläkta bensår Överförskrivningen av antibiotika är mycket utbredd till patienter med svårläkta sår, vilket medför ökad risk för svårbehandlade infektioner som MRSA, VRE och ESBL. Systemisk antibiotika är endast indicerad vid erysipelas, odlingsfynd av streptokocker grupp A, allmänpåverkan, feber och spridd infektion. Antibiotikabehandlingen ska inte fortsättas när infektionen är utläkt även om såret kvarstår.
37 Effect of therapy on percentage survival in pneumococcal bacteremia. (n) = number of patients From Austrian et al. Ann. Int. Med 1964; 60, 759
38 Antibiotikas effekt när är det onödigt? Livräddande, stor effekt meningit sepsis pneumokockpneumoni utbredd erysipelas pyelonefrit Symtomlindrande nedre UVI uttalad tonsillit med Strep gra Ingen effekt ÖLI tonsillit utan Streptokocker gra akut bronkit, oberoende av genes hosta Minskar komplikationer erytema migrans (borrelia) sexuellt överförda infektioner (STI) akut otit < 1 år vissa sårinfektioner Ej säker/liten effekt klinisk maxillarsinuit lätt/måttlig tonsillit med Strep gra akut otit 1-12 år
När behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens
Rationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80
Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Expertmöte 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80
250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,
Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ
STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Antibiotika och resistens Antibiotika - en ändlig resurs? Enkel biljett till helvetet om vi står utan antibiotika?
Antibiotika och resistens Antibiotika - en ändlig resurs? Enkel biljett till helvetet om vi står utan antibiotika? Sidan 1 Antibiotika i fokus Sidan 2 Konsekvenser av överanvändning Risker för individen/biverkningar
250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling
ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö
ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =
Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Evolutionens segrare! Bakterier förökar sig genom delning var 15:e minut Bakterier: 100 generationer
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala
Vägen till kvalitet i förskrivningen i primärvården? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Vägen till kvalitet i förskrivningen i primärvården? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Multifaktoriellt - Ingen enkel väg Evidensbaserade riktlinjer Prioriterad fråga/ledningsfråga Regelbunden
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.
STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen
Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit
Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14
Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare
Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens 24 november Välkomna! Sidan 1 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 2 Historik Sidan 3 Behandlingseffekt vid blodförgiftning pneumokocker Penicillin % överlevare Untreated
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Lätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Förskrivning av antibiotika i öppen vård
Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI
Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?
Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra? Fakta-utbildning 2018-03-28 Anders Josefsson Aljered, distriktsläkare David Tell, distriktsläkare Sofia Wetterbrandt, hygiensjuksköterska
Halsont - faryngotonsillit
Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna
regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917
Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015
Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård
Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?
Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra? Fakta-utbildning 2018-10-17 Anders Josefsson Aljered, distriktsläkare David Tell, distriktsläkare Andreas Lägermo, Strama-koordinator Antibiotikaresistens
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av
Antibiotikaanvändning i fokus
Antibiotikaanvändning i fokus Syftet med dagens möte Vad är problemet? Gemensam diskussion kring Hur gör vi idag? Finns något vi kan förändra? Kräver effektiv antibiotikabehandling! Hur har det gått under
MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:
Strama. Signar Mäkitalo. regiongavleborg.se
Strama Signar Mäkitalo Multiresistenta bakterier Sverige antal fall 2007-2015 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ESBL 2098 2941 3690 4920 5666 7225 8130 8899
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Vanliga infektionssymtom i primärvården
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Vanliga infektionssymtom i primärvården Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra.. Vad ska vi göra? Vi är omgivna av bakterier Under en nagel ryms lika
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö
ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö Antibiotikas effekt när är det onödigt? Livräddande, stor effekt Hjärnhinneinflammation Blodförgiftning Stor lunginflammation
Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!
ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.
Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC
Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet
Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Nytta och risker med antibiotika. Antibiotika - nytta/risk 2014-02- 02
Nytta och risker med antibiotika Effekt på sjukdomsförlopp, risk för komplikationer och biverkningar vid vanliga infektioner Christer Norman, allmänläkare, Salems VC, Stockholm STRAMA-rådet Antibiotika
An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm
An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier
Har komplikationsfrekvensen ändrats?
Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,
Patientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
BARN, infektioner och antibiotika
BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen
MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
"Värna om antibiotika" 2011-11-30 Sidan 1 www.stramastockholm.se
"Värna om antibiotika" Sidan 1 Sidan 2 Karbapenemas-producerande Enterobacteriaceae (ESBL karba ) sedan 2007 December 2010 November 2011 2011 Källa: Smittskyddsinstitutet Sidan 3 Sidan 4 Sidan 5 Utveckling
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?
Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra? Fakta-utbildning, hösten 2019 Anders Josefsson Aljered, distriktsläkare David Tell, distriktsläkare Andreas Lägermo, Strama-koordinator www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/
Öroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Stram antibiotikaanvändning i praktiken
Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?
Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Strama-vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens Samverkan mot antibiotikaresistens Strama verkar för
Frisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har
Övre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
behandla? Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Nytt inom infektion - måste vi behandla? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health and
Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård
Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner,
Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård
Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner,
Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner
Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION
Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3
Handläggning av faryngotonsillit
Projektrapport VESTA Höstprogrammet 2013 Handläggning av faryngotonsillit Följsamhet till läkemedelsverkets Behandlingsrekommendationer vid Solna centrum Vårdcentral Rita Hormiz, ST-läkare allmänmedicin,
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Luftvägsinfektionerantibiotika
Luftvägsinfektionerantibiotika eller inte Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Medlem i terapigruppen för antibiotika i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne STRAMA Samverkan mot antibiotikaresistens
Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10
Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås
Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Akut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net
Akut mediaotit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under
2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral
Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral En retrospektiv journalstudie avseende förskrivningsmönster i relation till aktuella behandlingsrekommendationer Författare: Mattias
Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Behandlingstider antibiotika samt
Behandlingstider antibiotika 180307 samt 180308 Behandlingstider med antibiotika vid olika infektioner Av vilken anledning används antibiotika i detta fall? Direkt livräddande effekt Hjärnhinneinflammation