Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård"

Barbro Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Expertmöte 5-6/ Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL

2 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och (n=6207) 2002 (n=5392) 2005 (n=7498) 0 Luftvägsinf Uvi Hud och mjuk Övrigt Ingen diagnos

3 Hud- och mjukdelsinfektioner, år VC, listade, besök för HMI Antal besök Besök/1000 AB% Recept/1000 Hudinfektion Borrelia Böld Erysipelas Impetigo Paronyki Övrigt Totalt

4 Hud- och mjukdelsinfektioner 50 % behandlades 2012, antibiotikaval i % Betalaktamres. PenicillinV Cefalosporiner Linkosamider Tetracykliner Övriga

6 Impetigo Vanlig (krustös) Bullös

7 Impetigo - diagnos Den kliniska bilden är oftast typisk. Viktiga differentialdiagnoser är herpes simplexinfektioner, sekundärinfektioner vid t.ex. eksem eller scabies, samt svampinfektioner. Frikostig odling från sår rekommenderas pga. förekomst av resistenta stafylokocker.

8 Impetigo - behandling Hygienråd inklusive handsprit och engångshanddukar är viktigt. Förskolebarn hemma tills såren är torra Noggrann uppblötning och rengöring av eventuella krustor med tvål och vatten Kompletterande lokal behandling med klorhexidinlösning kan ha effekt Väteperoxid (Microcid) tveksam effekt

9 Impetigo - behandling Lokal antibiotikabehandling med retapamulin (Altargo) som påstrykes två ggr dagligen i fem dagar rekommenderas i de fall då tvål&vatten och klorhexidin inte är tillräckligt. Mupirocin (Bactroban) reserveras för behandling av MRSA. Lokal fusidinsyra (Fucidin) bör fortfarande undvikas hos barn pga. det rådande resistensläget. Vid utbredd och/eller progredierande impetigo, ofta den bullösa formen, samt vid impetigo som inte svarat på lokalbehandling rekommenderas systembehandling med antibiotika (isoxazolylpenicillin/cefadroxil)

10 Effekt av retapamulin i studier andel friska efter 7 dagar Indikation Retapamulin Komparator Differe ns 95 % CI (%) Placebo Impetigo 119/139 85,6 % Impetigo 314/317 99,1 % 37/71 52,1% 33,5 % (20,5; 46,5) Fusidinsyra 141/150 94,0% 5,1 % (1,1; 9,0) p.o Cefalexin Infekterade sår (2 poolade studier) 1013/ ,5 % 468/509 91,9% -2,4 % (-5,4; 0,5)

11 När tvål&vattten och klorhexidin inte hjälper

12 Erysipelas

13 Erysipelas

14 Erysipelas En akut välavgränsad, rodnad, värmeökad, eventuellt smärtsam hudförändring, som gradvis breder ut sig. Före eller i samband med hudrodnaden ser man oftast allmänpåverkan och feber/frossa med minst 38 i temp. Den helt dominerande etiologin är b-hemolytiska streptokocker. Det finns inget stöd för att fynd av Staphylococcus aureus orsakar erysipelas

15 Erysipelas - behandling Peroralt penicillin, PcV 1 g x 3 i dagar (2 g x 3 om vikt kg) Högläge och kompressionsbehandling rekommenderas Hudrodnaden kan öka initialt och försvinner långsamt Svår smärta, påverkat allmäntillstånd, cirkulationssvikt, hjälp med nutrition, sårvård utgör indikation för sluten vård Pc-allergi: Klindamycin (Dalacin)

16 Erysipelas 66 % behandlades 2012 mål 80 %, antibiotikaval i % PenicillinV Betalaktamres. Linkosamider Cefalosporiner Övriga För erysipelas rekommenderas penicillinv 1 g 3 i dagar (rekommendationsgrad A). Dosen kan dubbleras till 2 g 3 vid vikt kg.

17 Erythema migrans

18 Erythema migrans Erythema migrans är den vanligaste manifestationen av borreliainfektion. Diagnos oftast 14 dagar efter bettet då erythemet nått en storlek om minst 5 cm i diameter. Tidigare i förloppet kan EM vara svårt att skilja från en reaktion på fästingbettet. Den erythematösa hudlesionen kan variera i utseende och vara klassiskt ringformad, homogent rodnad eller ha ett mer atypiskt utseende.

19 Erythema migrans diagnostik och behandling Diagnosen är klinisk utifrån möjlig fästingexposition och hudmanifestationens utseende (>5 cm). Serologiska tester har inget värde för diagnos av okomplicerat EM. Förstahandsmedel för behandling av EM är PcV 1g x 3 x 10. Pc-allergi: Doxycyklin 100 mg x 2 x 10

20 Lymfocytom Borrelialymfocytom är en mer ovanlig form av lokaliserad hudborrelios i tidigt skede. Den ses främst hos barn och är ofta lokaliserad till örsnibben eller bröstvårtan. Behandling ges med samma medel som vid EM

21 Infektioner efter bett Djurbett är orsaken till ungefär 1 % av alla akutbesök på akutmottagningarna. Hundbett orsakar % av dessa besök, men ger endast upphov till infektion i 2-25%. Kattbett, som orsakar 3-15 % av besöken, ger däremot infektion i % av fallen. Överväg antibiotika vid rodnad >2 cm, svår smärta eller purulent infektion. Om feber, allmänpåverkan eller tecken djupare infektion (t.ex svårighet att röra led): remiss sjukhus

22 Kattbett Symptomen vid Pasteurella multocida infektion debuterar oftast inom två till fyra timmar efter bett, med svår smärta, erytem, svullnad och som regel ett opåverkat allmäntillstånd. Penicillin eller amoxicillin har god effekt på Pasteurella multocida. (PcV 1g x 3 x 10) Flukloxacillin (heracillin) saknar effekt

23 Infekterade katt och hundbett Bettyp Antibiotikum Dos vuxna Dos barn Kattbett Förstahandsval: PcV 1 g x 3 x mg/kg x 3 x10 Kattbett Sent debuterande (>2 dygn) amoxicillin/klavulansyra 500 mg x 3 x10 20 mg/kg x 3 x10 Hundbett Amoxicillin/klavulansyra 500 mg x 3 x10 20 mg/kg x 3 x10

24 Sårskador - Sårinfektioner Traumatiska skador som blivit sekundärinfekterade görs rent med tvål och vatten. Vid begränsad sekretion lämnas såret öppet för fritt lufttillträde. Antibiotikabehandling är bara indicerat vidd spridd infektion som erysipelas eller då djupare vävnader är involverade och bör då täcka stafylokocker

25 Postoperativa sårinfektioner Sårinfektion bör misstänkas vid kvarstående sekretion flera dagar (5-10) postoperativt oftast i kombination med svullnad, rodnad, värmeökning och värk. Infektionen öppnas genom att avlägsna samtliga suturer. Den del som är infekterad öppnas brett. Odlingsprov bör tas. Antibiotika behövs inte. För djupa infektioner och abscesser överväg incision på kirurgakuten.

26 Antibiotika vid svårläkta venösa bensår Överförskrivningen av antibiotika är mycket utbredd till patienter med svårläkta sår, vilket medför ökad risk för svårbehandlade infektioner som MRSA, VRE och ESBL. Systemisk antibiotika är endast indicerad vid erysipelas, odlingsfynd av streptokocker grupp A, allmänpåverkan, feber och spridd infektion. Antibiotikabehandlingen ska inte fortsättas när infektionen är utläkt även om såret kvarstår.

27 Lokal sårinfektion en klinisk diagnos Symtom som värme, smärta, rodnad och sekretion (dvs. de klassiska infektionstecknen) återfinns hos majoriteten av patienter med svårläkta sår utan att sårinfektion föreligger. Svårläkta sår är så gott som alltid koloniserade av bakterier, som i de flesta fall inte förhindrar sårläkning. Detta gäller även stafylokocker. Enbart sårodling kan inte användas som diagnostiskt instrument.

28 Vanligaste kliniska tecknen på lokal sårinfektion Nytillkommen/ökad/ändrad smärtbild enligt VAS Illaluktande sår Ökad/ändrad sekretion Ödem runt såret Ökad rodnad runt såret

29 Lokalbehandling av infekterat sår Intensifierad lokalbehandling med täta omläggningar varje/varannan dag och kompression av ev. ödem Vid utebliven förbättring inom 2-3 veckor: tag ställning till sårodling och annan lokalbehandling Vid försämring och tecken till spridd infektion: sårodling och tag ställning till ev. antibiotika

30 Systemisk antibiotikabehandling Vid odlingsfynd av betastreptokocker grupp A insätts PcV 1 g x 3 i 10 dagar. Vid försämring med lokal avgränsning av sårinfektionen överväg Isoxazolylpenicillin (750)-1000 mg x 3 i 10 dagar. Vid penicillinallergi: Klindamycin, mg x 3 i 10 dagar.

32 Mindre Heracillin i sikte! Svårläkta bensår Intensifierad lokalbehandling, odla bara vid kliniska tecken på infektion Impetigo Retapamulin (altargo) Infekterade småsår, abcesser Rengöring, lokalbehandling, kirurgi Infekterade kattbett Herracillin funkar ej, Kåvepenin Tack!

Relevanta dokument

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80