Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård"

Transkript

1 Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner, Infekterade bensår Infekterade katt- och hundbett, Erythema migrans Gäller från Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Tecken på allvarlig infektion hos barn

2 Om denna broschyr Denna broschyr innehåller sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, sammanställda av Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket Stramarådet, som är ett rådgivande organ till Smittskyddsinstitutet, har bistått i arbetet med sammanställningarna. Målsättningen är att broschyren ska vara ett stöd för behandlande läkare i handläggningen av dessa infektioner. Lokala stramagrupper finns representerade i alla landsting och arbetar med att implementera behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De lokala stramagrupperna är en del av det nationella Stramanätverket, som stödjer dessa behandlingsrekommendationer. Sammanfattningarna är gjorda utifrån de fullständiga behandlingsrekommendationer som tagits fram vid expertmöten rörande faryngotonsillit, otit, rinosinuit, nedre luftvägsinfektioner, nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor samt hud- och mjukdelsinfektioner. Dessa rekommendationer avser i första hand handläggningen av patienter utan allvarlig underliggande sjukdom i öppenvård. Rekommendationerna är avsedda som beslutsstöd till sjukvården och behandlande läkare, men ersätter inte den kliniska bedömningen av en individuell patient. Längst bak i broschyren finns också en bilaga med en sammanfattning av tecken på allvarlig infektion hos barn. Denna sammanfattning baseras på ett expertmöte i Smittskyddsinstitutets regi våren Mer information och fullständiga behandlingsrekommendationer går att läsa på: eller Förkortningar ABU AOM GAS KAD KOL PcV STI SOM UVI ÖLI Asymtomatisk bakteriuri Akut mediaotit Beta-hemolytiska streptokocker grupp A Kvarkateter Kronisk obstruktiv lungsjukdom Penicillin V Sexuellt överförbara infektioner Sekretorisk mediaotit Urinvägsinfektion Övre luftvägsinfektion 2

3 Akut mediaotit Öroninflammation Behandlingsrekommendationer 2010 Bakgrund Akut mediaotit, AOM, hos barn läker oftast bra utan antibiotikabehandling. Allvarliga komplikationer som mastoidit är ovanliga. Antibiotikabehandling minskar, men utesluter inte, risken för mastoidit. Diagnos Diagnostiska kriterier: n Snabbt insättande symtom, till exempel öronsmärta, skrikighet, irritabilitet, feber, försämrad aktivitet/ aptit/sömn, oftast under pågående ÖLI. n Fynd av trumhinneinflammation och pus i mellanöra eller hörselgång. Diagnostiska hjälpmedel: n Använd pneumatisk otoskopi med Siegles tratt (otoskop med lufttät tratt, lupp + ballong) eller otomikroskopi, helst i kombination med tympanometri. Värdering av kliniska fynd vid symtom på AOM Säker AOM Osäker AOM Ej AOM Purulent sekretion och/eller perforerad/chagrinerad trumhinna, eller buktande, ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig trumhinna Ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig, ej buktande trumhinna, eller trumhinnan kan inte bedömas Färgförändrad rörlig trumhinna eller genomskinlig, indragen eller normalställd, orörlig trumhinna (= SOM) Handläggning Läkarbedömning bör erbjudas inom ett dygn. Det finns sällan medicinska skäl för undersökning kvällsoch nattetid. Om patienten blir besvärsfri under väntetiden behöver ingen undersökning göras. Erbjud smärtstillande. Rekommendera högläge. Vid läkarbesöket ges information om normalförlopp och eventuella komplikationer att uppmärksamma. Patientinformation finns bl.a. på SMI:s webbplats. Rekommendera nytt läkarbesök efter 2 3 dagar vid utebliven eller tveksam förbättring samt omgående vid försämring, oavsett om antibiotikabehandling ges eller inte. Vid allmänpåverkan (till exempel slöhet, oförmåga till normal kontakt eller till att skratta och le, irritabilitet) eller minsta tecken på mastoidit (rodnad, svullnad, ömhet bakom örat eller utstående ytteröra) bör patienten undersökas snarast och remitteras akut till ÖNH-specialist eller pediatrisk akutklinik. Läs mer under Tecken på allvarlig infektion hos barn i slutet av broschyren. Aktiv exspektans rekommenderas för: n Barn 1 12 år med säker AOM utan komplicerande faktorer* n Patienter oavsett ålder med osäker AOM utan komplicerande faktorer* Vid säker AOM rekommenderas antibiotikabehandling för: n Barn 1 12 år med AOM och komplicerande faktorer* n Barn < 1 år samt ungdomar > 12 år och vuxna n Barn < 2 år med bilateral AOM liksom alla med perforerad AOM oavsett ålder *Komplicerande faktorer vid AOM Svår värk trots adekvat analgetikabehandling Infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling Missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra Tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur Cochleaimplantat Känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr) Känd sensorineural hörselnedsättning 3

4 Antibiotikabehandling vuxna och barn Barn Vuxna Förstahandsval Recidiv Terapisvikt PcV 25 mg/kg x 3 i 5 dagar Vid penicillinallergi ges erytromycin oral suspension 10 mg/kg x 4 (alternativt 20 mg/kg x 2) i 7 dagar PcV 1,6 g x 3 i 5 dagar Vid penicillinallergi ges vuxna och barn > 35 kg erytromycin enterokapslar 250 mg x 4 (alternativt 500 mg x 2) i 7 dagar PcV 25 mg/kg x 3 i 10 dagar alternativt amoxicillin 20 mg/kg x 3 i 10 dagar Amoxicillin 20 mg/kg x 3 i 10 dagar Recidiv = ny akut mediaotit inom 1 månad med symtomfritt intervall. Terapisvikt = oförändrad, förvärrad eller på nytt uppblossande akut mediaotit trots minst 3 dygns antibiotikabehandling. Nasofarynxodling och ev. odling från hörselgången vid perforation. Recidiverande AOM Minst 3 episoder av AOM under en 6-månadersperiod eller minst 4 episoder under 1 år. Om det gått minst 6 månader sedan senaste otiten ska en ny otit betraktas som en sporadisk AOM. Handläggning Barn med recidiverande AOM bör remitteras till ÖNH-specialist. Nya episoder behandlas med PcV x 3, alternativt amoxicillin x 3 i 10 dagar. Behandling av rinnande rörotit Lokalbehandling med örondroppar (Terracortril med Polymyxin B) används i första hand under 5 7 dagar (2 3 droppar 2 3 gånger dagligen) om patienten för övrigt är opåverkad. Uppföljning av AOM och SOM Målsättningen med uppföljning är att hitta barn med hörselnedsättning och erbjuda behandling. Patienter med kvarvarande symtom, såsom värk, kraftigt tryck eller lockkänsla, öronflytning eller balanspåverkan, bör erbjudas tidigare läkarbedömning. Ingen kontroll Barn och vuxna med ensidig okomplicerad AOM med normalt status på andra örat. Barn och vuxna med ensidig SOM utan symtom på hörselnedsättning eller andra besvär från örat. Kontroll Barn < 4 år med dubbelsidig AOM eller ensidig AOM och SOM på andra örat bör kontrolleras efter 3 månader. Vid dubbelsidig SOM med symtom på hörselnedsättning under minst 3 månader rekommenderas remiss till ÖNH-specialist. Vid dubbelsidig SOM utan symtom på hörselnedsättning rekommenderas ny uppföljning efter ytterligare 3 månader. 4

5 Rinosinuit hos vuxna Bihåleinflammation Behandlingsrekommendationer 2004 Allmänt råd Ge alltid rökare råd om rökstopp i samband med luftvägsinfektion. Bakgrund Varje förkylning ger rinosinuit och kan därmed ge värk från bihålor samt slem och snuva. De flesta bakteriella rinosinuiter läker spontant. Besvären är ofta långvariga, 2 3 veckor, oavsett om antibiotikabehandling ges eller inte. Allvarliga komplikationer är ytterst sällsynta. Diagnostik ÖLI 10 dagar med färgad snuva, lätt till måttlig värk i maxillarområdet egenvård och exspektans. ÖLI > 10 dagar med färgad snuva, svår värk i maxillarområdet, ibland med försämring efter 5 7 dagars förkylning läkarbesök för bedömning. Bakteriell rinosinuit där antibiotika kan ha effekt: n Varig snuva n Ensidiga symtom n Uttalad smärta n Dubbelinsjuknande Om 3 av dessa 4 symtom/tecken är uppfyllda är en bakteriell rinosinuit sannolik. Om < 3 symtom/tecken, överväg röntgen alternativt exspektans. Vargata i epifarynx/mellersta näsgången är ett ovanligt men säkert tecken på bakteriell rinosinuit. Röntgen med fynd av vätska/heltät sinus = sannolikt bakteriell rinosinuit (slemhinnesvullnad räcker ej för diagnos). Svåra besvär Patienter med svår värk, lokal svullnad eller hög feber omhänderta akut för ställningstagande till behandling och remiss till sjukhus. Långdragna bihålebesvär Många olika orsaker finns som allergier, tandinfektioner, polyper, upprepade infektioner genom barn och barnbarn med mera. Överväg remiss till ÖNH-specialist, särskilt vid ensidiga besvär > 3 4 veckor. Antibiotikabehandling vuxna PcV 1,6 g x 3 i 7 10 dagar. Vid penicillinallergi ges doxycyklin i 7 dagar, 200 mg x 1 dag 1, därefter 100 mg x 1. Utvärdera tidigast efter 5 dagar. Ompröva diagnosen vid terapisvikt. Överväg punktion. Antibiotikabyte motiverat endast vid säker diagnos. Vid terapisvikt eller recidiv inom 4 veckor ges amoxicillin 0,5 g x 3 i 7 10 dagar. 5

6 Behandlingsrekommendationer 2004 Rinosinuit hos barn Bihåleinflammation Bakgrund Barn har årligen 6 8 ÖLI. Barn kan ha missfärgad snuva, även under lång tid, utan att behandlingskrävande rinosinuit behöver misstänkas. Barn med okomplicerad rinosinuit har inte nytta av antibiotikabehandling. Misstänk främmande kropp vid ensidig, varig snuva. Allmänt råd Akut debut med svår värk, lokal svullnad, hög feber, allmänpåverkan inklusive slöhet föranleder misstanke om etmoidit eller frontalsinuit. Dessa patienter ska omhändertas akut för ställningstagande till behandling och remiss till barn/önh-specialist. Läs mer under Tecken på allvarlig infektion hos barn i slutet av broschyren. 6

7 Faryngotonsillit Halsfluss Behandlingsrekommendationer 2012 Bakgrund Faryngotonsillit orsakas i knappt hälften av fallen av beta-hemolytiska streptokocker grupp A, GAS. Flertalet av dessa patienter blir symtomfria inom en vecka oavsett om antibiotika ges eller inte. Patienter med tydliga symtom orsakade av streptokocker kan ha nytta av antibiotikabehandling. Behandling kan förkorta symtomduration med 1-2,5 dygn om patienten har fynd av GAS och minst 3 av 4 Centorkriterier. Komplikationen peritonsillit uppträder hos cirka 2 % av alla patienter med faryngotonsilliter. Risken kan minskas med antibiotikabehandling. Komplikationerna reumatisk feber och glomerulonefrit är mycket sällsynta och motiverar i sig inte antibiotikabehandling. Vid avvikande symtom eller kliniskt status, överväg andra diagnoser, till exempel peritonsillit. Diagnostik Diagnostik sker stegvis 1. Vanliga symtom vid en virusorsakad luftvägsinfektion är t.ex. snuva, hosta, heshet eller mun- och svalgblåsor. Provtagning för streptokocker bör undvikas. 2. Hos barn under 3 år är halsinfektion orsakad av GAS mycket ovanlig varför annan diagnos i allmänhet bör övervägas. 3. Ta ställning till om fördelarna med antibiotikabehandling överväger nackdelarna för den enskilda individen innan du tar ställning till etiologisk diagnostik, t.ex. snabbtest för GAS. 4. Använd Centorkriterierna för att värdera behovet av GAS-diagnostik vid faryngotonsillit hos patienter 3 år: Feber 38.5 C Ömmande käkvinkeladeniter Beläggning på tonsillerna* Frånvaro av hosta * hos barn 3-6 år räcker inflammerade (rodnade och svullna) tonsiller som kriterium 5. Snabbtest för GAS kan motiveras om det finns minst 3 Centorkriterier. Vid färre än 3 Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas. 6. Vid minst 3 uppfyllda Centorkriterier och positivt snabbtest för GAS rekommenderas antibiotikabehandling. Vid negativt snabbtest för GAS rekommenderas symtomlindrande behandling vid behov. Överväg diagnostik för mononukleos. 7. CRP kan inte skilja mellan bakteriell och virusorsakad faryngotonsillit. 8. Informera patienten om normalförloppet vid faryngotonsillit, oberoende av om antibiotika förskrivs eller inte. Ny kontakt bör ske vid försämring eller utebliven förbättring inom 3 dagar. Antibiotikabehandling vuxna och barn Vid antibiotikabehandling är pcv förstahandsalternativ. Vuxna ges 1 g x 3 i 10 dagar, barn ges 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dagar. Vid penicillinallergi ges klindamycin, speciellt vid risk för typ 1-reaktioner. Vuxna ges 300 mg x 3 i 10 dagar, barn ges 5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dagar. Vid recidivinfektioner ges klindamycin (se dosering ovan), alternativt cefadroxil. Vuxna ges 500 mg x 2 i 10 dagar, barn ges 15 mg/kg kroppsvikt x 2 i 10 dagar. 7

8 Behandlingsrekommendationer 2008 Akut bronkit och pneumoni hos vuxna Luftrörskatarr och lunginflammation hos vuxna Allmänt råd Ge alltid rökare råd om rökstopp i samband med luftvägsinfektion. Vid hosta > 4 6 veckor, överväg spirometri och lungröntgen. Akut bronkit Opåverkad patient med hosta utan känd KOL, kronisk bronkit eller astma. CRP behövs inte för diagnos. Vanliga symtom och fynd: Spridda liksidiga biljud, färgade upphostningar och lätt obstruktivitet. Hostan är ofta besvärlig och pågår i genomsnitt i 3 veckor. Behandling Antibiotika har ingen effekt oavsett genes (bakterier, virus eller mykoplasma). Ge gärna skriftlig information om naturalförlopp, finns till exempel på SMI:s webbplats. Pneumoni Påverkad patient som ofta har takypné > 20/min eller takykardi > 120/min och symtom/fynd enligt nedan: Vanliga symtom: Feber, hosta, dyspné, nytillkommen uttalad trötthet och andningskorrelerad bröstsmärta. Vanliga fynd: Fokalt nedsatta andningsljud, fokala biljud (rassel/ronki) eller dämpning vid perkussion. CRP är inte nödvändigt vid kliniskt klar pneumoni, men kan vara av värde för att följa förloppet. Lungröntgen behövs vanligen inte för diagnos. Antibiotikabehandling vuxna Gör en allvarlighetsbedömning för beslut om vårdnivå. Förstahandsval är PcV 1 g x 3 i 7 dagar. Initial täckning mot mykoplasma behövs inte då självläkningen är hög. Vid terapisvikt eller penicillinallergi ges doxycyklin i 7 dagar, 200 mg x 1 dag 1 3, därefter 100 mg x 1. Uppföljning Klinisk kontroll (telefon eller besök) efter 6 8 veckor. Oklar nedre luftvägsinfektion Vid mindre tydlig klinisk bild med till exempel hosta, feber, subjektiva andningsbesvär och viss allmänpåverkan kan CRP ge vägledning men måste bedömas i relation till sjukdomsduration. n CRP > 100 mg/l + klinik som talar för pneumoni, överväg antibiotika n CRP < 20 mg/l efter > 24 tim utesluter med hög sannolikhet pneumoni, avstå från antibiotika n Symtom > 1 vecka + CRP > 50 talar för pneumoni, överväg antibiotika Behandling vid kvarstående osäkerhet: I första hand aktiv exspektans. Överväg lungröntgen alternativt recept i reserv. 8

9 Behandlingsrekommendationer 2008 Akut bronkit och pneumoni hos barn Luftrörskatarr och lunginflammation hos barn Akut bronkit Opåverkat barn utan takypné med besvärlig hosta och ibland feber. CRP behövs inte för diagnos. Vanliga fynd: Liksidiga biljud. Behandling Antibiotika har ingen effekt oavsett genes (bakterier, virus eller mykoplasma). Ge råd att återkomma vid påverkat allmäntillstånd, ökande andningsbesvär eller svårigheter att få i sig vätska. Ge luftrörsvidgande vid obstruktivitet. Pneumoni Påverkat barn med feber, takypné och ibland hosta. CRP är inte nödvändigt vid kliniskt klar pneumoni, men kan vara av värde för att följa förloppet. Vanliga symtom och fynd: Takypné och påverkat allmäntillstånd. Hosta och andra luftvägssymtom kan saknas. Takypné är ett viktigt tecken på pneumoni: andningsfrekvens > 50/min hos barn < 1 år respektive > 40/ min hos barn > 1 år eller subjektiva andningsbesvär (äldre barn). Antibiotikabehandling barn Gör allvarlighetsbedömning för beslut om vårdnivå. Läs mer under Tecken på allvarlig infektion hos barn i slutet av broschyren. Förstahandsval är PcV eller hos de minsta barnen amoxicillin. Initial täckning mot mykoplasma behövs inte då självläkningen är hög. Vid penicillinallergi ges erytromycin. Dosering barn PcV < ca 5 år: PcV oral suspension 20 mg/kg x 3 i 7 dagar eller amoxicillin oral suspension 15 mg/ kg x 3 i 5 dagar Erytromycin < 35 kg: oral suspension 10 mg/kg x 4 i 7 dagar > ca 5 år: PcV-tabletter 12,5 mg/kg 3 i 7 dagar > 35 kg: enterokapslar 250 mg x 4 i 7 dagar Tabletter och oral suspension 500 mg x 4 i 7 dagar Uppföljning Telefonkontakt inom 3 dagar. Vid utebliven förbättring efter 3 dagar gör ny bedömning och eventuell lungröntgen. Vid misstanke om mykoplasma överväg byte till erytromycin. Oklar nedre luftvägsinfektion Hos barn med viss allmänpåverkan och feber, som är trötta men inte slöa, och som har lätt förhöjd andningsfrekvens men inte takypné kan CRP ge vägledning men måste bedömas i relation till sjukdomsduration. n CRP > 80 + klinik talar för pneumoni, överväg antibiotika n CRP < 10 efter > 24 tim utesluter med hög sannolikhet pneumoni, avstå från antibiotika Behandling vid kvarstående osäkerhet: I första hand aktiv exspektans, alternativt recept i reserv. Håll kontakt (telefon eller återbesök). 9

10 Behandlingsrekommendationer 2007 Sporadisk nedre UVI hos kvinnor Cystit Bakgrund Sporadisk nedre urinvägsinfektion, UVI, hos kvinnor kan vara besvärlig, men är i de flesta fall ofarlig. 30 % blir besvärsfria utan behandling inom en vecka. Behandling förkortar tiden med symtom. Nedre UVI övergår sällan till övre UVI (pyelonefrit). Diagnos Sannolikheten för akut cystit är mycket hög och empirisk diagnos kan ställas, hos icke gravid kvinna, utan ytterligare provtagning om minst 2 av nedanstående symtom föreligger och vaginala symtom, feber och flanksmärta saknas. n Sveda n Täta trängningar n Frekventa miktioner Ta prov för sexuellt överförbara infektioner, STI, vid misstanke om sexuell smitta. Feber > 38 C eller flanksmärta kan tyda på akut pyelonefrit. Ta urinodling vid: graviditet, behandlingssvikt, recidiv, och om patienten nyligen vårdats på sjukhus eller vistats utomlands. Antibiotikabehandling vuxna n Erbjud möjlighet att avvakta eventuellt med recept i reserv vid lindriga besvär n Kort behandling, 3 5 dygn räcker n Använd inte kinoloner Förstahandsval: nitrofurantoin eller pivmecillinam Andrahandsval: trimetoprim Dosering vuxna Nitrofurantoin Pivmecillinam* Trimetoprim 50 mg 3 i 5 dygn 400 mg 2 i 3 dygn 200 mg 3 i 5 dygn 200 mg 2 i 7 dygn 160 mg 2 i 3 dygn 300 mg 1 i 3 dygn * Kvinnor över 50 år och/eller de med recidiverande cystit bör behandlas i 5-7 dygn med pivmecillinam. 10

11 Asymtomatisk bakteriuri Behandlingsrekommendationer 2007 Definition Förekomst av samma bakterie i signifikant mängd i 2 upprepade urinodlingar utan att patienten har symtom. Rekommendationer ABU ska inte behandlas utom hos gravida. Behandling ökar risken för reinfektion med mer virulenta och resistenta bakterier. ABU hos äldre är mycket vanligt. Förekommer hos äldre kvinnor i särskilda boenden i %. Patienter med kvarkateter (så kallad KAD) har alltid ABU. Basala hygienrutiner hos personal minskar risken för smittspridning. Skilj på symtomgivande UVI och ABU hos äldre. Symtom som trötthet, förvirring, oro och nedsatt aptit hos äldre är inte specifika för UVI och bör därför inte föranleda urinprovstagning annat än efter omsorgsfull klinisk bedömning där andra orsaker till symtomen övervägts. Starkt luktande urin eller pyuri är ingen indikation för antibiotikabehandling. Nytillkomna lokala symtom sveda, täta trängningar, inkontinens bör föranleda provtagning och handläggas som möjlig UVI. Misstanke om UVI bör handläggas av ordinarie läkare på dagtid. Gravida kvinnor med ABU ska alltid antibiotikabehandlas på grund av ökad risk för pyelonefrit. Mer information Mer information om etiologi, diagnostik, recidiverande UVI och behandling vid graviditet finns på 11

12 Behandlingsrekommendationer 2009 Impetigo Svinkoppor Bakgrund Icke bullös (krustabildande form) oftast Staphylococcus aureus och/eller beta-hemolytiska streptokocker grupp A, GAS. Bullös form oftast toxinbildande Staphylococcus aureus. Behandling 1. Rengör med tvål och vatten, därefter med klorhexidinlösning. 2. Då lokal rengöring inte är tillräckligt ges lokal antibiotikabehandling: Retapamulin (Altargo 1 % salva) 2 gånger dagligen i 5 dagar. Mupirocin (Bactroban) ska reserveras för behandling av MRSA. Undvik fusidinsyra på grund av resistensproblematiken. 3. Vid utbredd och/eller progredierande impetigo, ofta den bullösa formen, samt impetigo som inte svarat på lokalbehandling, är peroral behandling med antibiotika indicerat. Antibiotikabehandling barn Förstahandsval är flukloxacillinmixtur mg/kg/dygn fördelat på 3 doser i 7 dagar eller cefadroxilmixtur mg/kg/dygn fördelat på 2 doser i 7 dagar. Vid penicillinallergi ges klindamycin 15 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser i 7 dagar. Erysipelas Rosfeber Diagnostik Erysipelas är en akut debuterande, välavgränsad, värmeökad eventuell smärtsam hudrodnad som gradvis breder ut sig. Oftast ses samtidig allmänpåverkan och feber/frossa. Erysipelas orsakas av betahemolytiska streptokocker, framför allt grupp A och G. Det finns inget stöd för att Staphylococcus aureus orsakar erysipelas. Efter insatt behandling kan hudrodnaden initialt öka och sedan försvinna långsamt. Allmäntillståndet förbättras ofta inom ett par dagar. Bedöm allvarlighetsgrad och behov av sjukhusvård. Antibiotikabehandling vuxna Förstahandsval är PcV 1 g 3 i dagar. Vid vikt kg ges dubblerad dos PcV på 2 g x 3 i dagar. Vid penicillinallergi ges klindamycin 300 mg x 3 i dagar. 12

13 Sårinfektioner Behandlingsrekommendationer 2009 Bakgrund Akuta sårskador och infekterade sår tvättas rena med tvål och vatten. I det normala läkningsförloppet förekommer rodnad och sekretion utan att infektion föreligger. Behandling Kliniska tecken på infektion är rodnad, svullnad, värme och nytillkommen smärta. Antibiotikabehandling är bara indicerad vid tecken på spridd infektion eller då djupare vävnader är involverade. Sårodla när antibiotikabehandling övervägs, framför allt om patienten nyligen vistats i miljö med hög förekomst av multiresistenta bakterier. Abscesser och inflammerade aterom behandlas med incision och dränage. Antibiotikabehandling vuxna och barn Dosering vuxna Flukloxacillin 1 g x 3 i 7 dagar. Vid penicillinallergi ges klindamycin mg x 3 i 7 dagar. Vid erysipelas är PcV förstahandsval. Dosering barn Förstahandsalternativ är flukloxacillinmixtur mg/kg/dygn fördelat på 3 doser i 7 dagar eller cefadroxilmixtur mg/kg/dygn fördelat på 2 doser i 7 dagar. Vid penicillinallergi ges klindamycin 15 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser i 7 dagar. 13

14 Behandlingsrekommendationer 2009 Infekterade bensår Bakgrund Svårläkta sår är så gott som alltid koloniserade av bakterier, som i de flesta fall inte förhindrar sårläkning. Detta gäller även stafylokocker. Enbart positiv sårodling kan därför inte användas som grund för behandling. Diabetiska fotsår och fotinfektioner kräver i allmänhet multifaktoriellt och multidisciplinärt omhändertagande. Diagnostik Lokal sårinfektion är en klinisk diagnos grundad på nytillkommen/ökad smärta, ökad/ändrad sekretion, ökad rodnad och illaluktande sår. Behandling 1. Intensifierad lokalbehandling med täta omläggningar varje/varannan dag och kompression om ödem är förstahandsåtgärd. Vid utebliven förbättring inom 2 3 veckor: tag ställning till sårodling och annan lokalbehandling. 2. Vid försämring och tecken på spridd infektion: sårodling och tag ställning till eventuell antibiotikabehandling. 3. Systemisk antibiotika är endast indicerad vid erysipelas, odlingsfynd av streptokocker grupp A, allmänpåverkan, feber och spridd infektion. Antibiotikabehandling vuxna PcV 1g x 3 i 10 dagar (streptokocker). Flukloxacillin 1 g x 3 i 10 dagar (stafylokocker). Vid penicillinallergi ges klindamycin mg x 3 i 10 dagar. 14

15 Infekterade katt- och hundbett Behandlingsrekommendationer 2009 Bakgrund Överväg antibiotikabehandling vid tecken på infektion, såsom rodnad mer än 2 centimeter runt bettstället, svår smärta eller purulent sekretion. Remittera till sjukhus vid feber och allmänpåverkan eller tecken på djupare infektion, såsom svårighet att röra en led. Infektion vid kattbett av Pasteurella multocida debuterar oftast med rodnad och smärta redan efter 2 4 timmar och behandlas med PcV. Flukloxacillin, klindamycin och perorala cefalosporiner saknar effekt på P. multocida. Vid sent debuterande symtom vid kattbett (> 2 dygn) samt vid alla hundbett ses ökad förekomst av Staphylococcus aureus. Dessa infektioner behandlas med amoxicillin-klavulansyra. Antibiotikabehandling vuxna och barn Bettyp Antibiotikum Dos vuxna Dos barn Kattbett Kattbett Förstahandsalternativ: PcV Sent debuterande (> 2 dygn) amoxicillin-klavulansyra 1 g 3 i 10 dagar 25 mg/kg 3 i 10 dagar 500 mg 3 i 10 dagar 20 mg/kg 3 i 10 dagar Hundbett amoxicillin-klavulansyra 500 mg 3 i 10 dagar 20 mg/kg 3 i 10 dagar Erythema migrans Hudborrelia Bakgrund Erythema migrans (EM) är den vanligaste manifestationen av borreliainfektion. För diagnos krävs erytem > 5 cm i diameter. Erytemet kan variera i utseende och vara klassiskt ringformat, homogen rodnad eller ha ett mer atypiskt utseende. Vanligaste tidpunkten för diagnos är 14 dagar efter fästingbettet. Tidigare i förloppet kan EM vara svårt att skilja från en reaktion på fästingbettet. Fullständig rekommendationstext för behandling av borreliainfektioner finns på Diagnostik och behandling Diagnosen av okomplicerad EM är klinisk. Serologiska tester har inget värde för diagnos. Antibiotikabehandling vuxna Förstahandsval: PcV 1 g 3 i 10 dagar Vid penicillinallergi: doxycyklin 100 mg 2 i 10 dagar. (Ej till gravida sista 2 trimestrarna) Antibiotikabehandling barn Förstahandsval: PcV 25 mg/kg 3 i 10 dagar Vid penicillinallergi: azitromycin 10 mg/kg 1, dag 1, och 5 mg/kg 1, dag

16 Sammanställt 2013 av en expertgrupp i samarbete med SMI Tecken på allvarlig infektion hos barn Ett kunskapsunderlag med förslag till handläggning i primärvård Inledning Den högsta incidensen av allvarlig infektion hos för övrigt friska barn finns i åldern 0-2 år. Vitalparametrar måste alltid bedömas i relation till anamnes, allmäntillstånd och övrig status. Föräldrars oro (t.ex. så här sjuk har hon aldrig varit förr ) och läkarens eller sjuksköterskans intuition ( något är fel ) har hög trovärdighet. Ett säkerhetsnät innebär att sjukvården/ansvarig läkare ska ge patienten eller föräldrarna information om förväntat sjukdomsförlopp, vilka symtom de ska vara observanta på och när och var de ska söka vård igen. Kroniska sjukdomar, missbildningar och immunsupprimerande behandling ökar risken för svåra infektioner. Undersökande läkare bör då ha en lägre tröskel för kontakt med barnklinik. För att kategorisera och bedöma allvarlighetsgrad av allmäntillstånd, feber, takypné och takykardi används grön, gul och röd färg- som i trafikljus. Låg risk: Kan åka hem med eller utan behandling och med allmänna råd om till exempel att ge vätska eller smärtstillande medicin. Medelhög risk: Kan åka hem med säkerhetsnät eller till sjukhus. Föranleder ibland remiss till barnakut eller handläggning i samråd med barnläkare. Ett gult symtom räcker för gult ljus, men ju fler gula tecken som föreligger desto större skäl att remittera akut till barnklinik. Om handläggning sker enbart i primärvård bör de även ha ansvar för uppföljning. Hög risk: Flertalet remitteras akut till sjukhus. Ett rött symtom räcker för rött ljus. Bedömning och handläggning Allmäntillstånd Svarar normalt på sociala signaler Lättväckt Alert Nöjd/ler Starkt normalt skrik eller skriker inte Svarar inte normalt på sociala signaler Trött, hängig men vaken Nedsatt aktivitetsnivå Väldigt missnöjd Reagerar inte på undersökningen Vaknar inte eller väcks men somnar igen Allvarligt sjuk enligt föräldrarna eller enligt läkares bedömning/ intuition Skriker svagt, gällt eller kontinuerligt, gnyr Kroppstemperatur Afebril eller feber som inte uppfyller gult- eller rött ljus Spädbarn 3-6 månader med feber 39,0 o C Barn med feber i 5 dagar: Kontrollera kriterier för Kawasakis sjukdom* Spädbarn < 3 månader med feber 38,0 o C Barn i alla åldrar med feber > 41,0 o C (hyperpyrexi) Spädbarn (< 1 år) med temperatur < 36,0 o C (hypotermi) 16

17 Andningsfrekvens Normal andning Hjärtfrekvens Normal hjärtfrekvens Ålder < 2 mån > mån > år > år > 35 6 år > 30 Andetag/minut Takypné kan vara tecken på pneumoni men ses också vid bronkiter och acidos. Ålder Hjärtslag/minut < 1 år > år > år > 140 Tillfällig takykardi är vanligt om barnet skriker, har feber eller är oroligt, men ihållande takykardi och infektion kan vara tecken på septisk chock, myokardit, hypovolemi och smärta. Kvidande eller gnyende andning ( grunting ) Takypné > 60 andetag/minut Kraftiga indragningar Ihållande takykardi *Kriterier för Kawasakis sjukdom: Feber > 38,5ºC i minst 5 dagar samt minst 4 av följande: 1) Polymorft hudutslag, 2) Munlesioner, smultrontunga eller rodnade spruckna läppar, 3) Bilateral icke varig konjunktivit, 4) Rodnad, svullnad av händer och fötter (senare fjällning), 5) Halsadenit, ofta ensidig. Hydreringsgrad och cirkulation För att bedöma perifer cirkulation och eventuell dehydrering måste flera parametrar värderas: hjärtfrekvens, kapillär återfyllnad, hudfärg, hudturgor, perifer kyla, miktionsfrekvens, torra slemhinnor. Ju fler symtom desto högre sannolikhet för klinisk betydelsefull dehydrering. Perifer cirkulation mäts med capillary refill time (CRT): normalt < 3 sekunder. CRT 3 sekunder indikerar försämrad perifer cirkulation. För att mäta CRT pressa din tumme i minst 5 sekunder mot barnets hud (bäst över sternum, på mörkhyade barn över nagelbädden), släpp snabbt, mät tiden tills blodet kommit tillbaka. Pulsoximetri Pulsoximetri (POX) är ett mått på syrgasmättnad (saturation) och benämns även SaO 2. Det är indicerat om barnet har förhöjd andningsfrekvens eller annan andningspåverkan. Speciell barnsensor behövs. n normalvärde: 95 procent n om POX 92 procent: Till sjukhus med syrgas under resan Att mäta och tolka CRP n det bör helst ha gått 24 timmar från debut av symtom innan man mäter CRP n CRP < 20 mg/l och avsaknad av lokala symtom talar mot bakteriell genes n vid infektion och CRP > 80 mg/l ökar sannolikheten för bakteriell infektion n vid CRP mellan 20 och 80 mg/l avgör symtom och status uppföljning och fortsatt handläggning n vid misstanke om urinvägsfokus talar CRP > mg/l för hög UVI 17

18 Specifika diagnoser Pneumoni och bronkiolit Pneumoni och bronkiolit (vanligen RS-virusinfektion hos spädbarn) är de vanligaste allvarliga infektionerna hos barn. Vanliga symtom och fynd: Feber, hosta, takypné och påverkat allmäntillstånd. Hosta och andra luftvägssymtom kan dock saknas vid bakteriell pneumoni. Indikationer för akut remiss till barnklinik vid pneumoni och bronkiolit: n barn < 6 månader gamla n takypné > 50 andetag/minut < 12 månader och > 40 andetag/minut > 12 månader n kvidande eller gnyende andning ( grunting ) n kraftiga indragningar mellan revbenen och/eller i jugulum n cyanos eller POX 92 procent Urinvägsinfektioner (UVI) med feber UVI hos spädbarn kan ge feber, kräkningar, slöhet och matningssvårigheter, hos större barn dessutom bukont och täta, svidande miktioner. Patienter med hög UVI (pyelonefrit) har temperatur > 38,5 C och förhöjt CRP (> mg/l). Barn med feber utan känd orsak eller symtom på UVI ska testas med urinsticka. Mittstråleurin är att föredra, även på spädbarn, men urin på gasväv i blöja ( pad ) kan vara ett alternativ. Misstänkt UVI hos barn mindre än 2 år samt febril UVI hos alla barn bör remitteras till barnakutmottagning. Skelett- och ledinfektion Typiska tecken vid infektion i benvävnad eller leder är fokal belastnings- och rörelsesmärta, svullnad av led eller extremitet, feber och förhöjt CRP. Svåra hudinfektioner och feber Vattkoppor kompliceras ibland av allvarliga hudinfektioner som erysipelas eller djupare streptokockinfektioner, ev. med sepsis. Akut insjuknande, svår smärta och pulsstegring kan vara tecken på djup streptokockinfektion. Sepsis och/eller meningit Tecknen vid sepsis/meningit är påverkat allmäntillstånd, feber, gnällighet, dålig perifer cirkulation med blekgrå hudfärg och kalla händer och fötter, takypné, takykardi, smärtor i arm eller ben, magont, kräkningar och diarré. Vid meningit förekommer dessutom högt skrik som uttryck för huvudvärk, buktande fontanell eller nackstyvhet, ljuskänslighet och aggressivitet. Mastoidit Tidiga tecken på akut mastoidit är akut otitis media (AOM) kombinerad med utstående öra, retroaurikulär rodnad, svullnad och ömhet. Ethmoidit Ethmoidit ska misstänkas vid medial svullnad och rodnad av ögonlocken, särskilt det övre, i kombination med purulent snuva och ansiktssmärta. Peritonsillit Peritonsillit är en cellulit eller abscessbildning peritonsillärt. Tidiga tecken är ensidiga tilltagande halssmärtor, sväljningssvårigheter, grötigt tal, feber och svårt att gapa. 18

19 Anteckningar 19

20 Effekt av antibiotika vid akut bronkit Andel med ingen eller mycket lite hosta (%) Ingen antibiotikabehandling Fördröjd antibiotikabehandling Omedelbar antibiotikabehandling Tid Detta diagram bygger på en studie som jämför antibiotikabehandling med ingen antibiotikabehandling hos patienter med akut bronkit och visar efter hur många dagar hostan har försvunnit. Underlaget till diagrammet kommer från: Little P, Rumsby K, Kelly J, et al. Information leaflet and antibiotic prescribing strategies for acute lower respiratory tract infection: a randomized controlled trial. JAMA 2005 Jun 22;293(24): Diagrammet är inte framtaget i samband med Stramas och Läkemedelsverkets expertmöten. Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Artikelnummer kan beställas från: Smittskyddsinstitutets beställningsservice c/o Strömberg, Stockholm Fax: E-post: smittskyddsinstitutet@strd.se Webbutik: Publikationen kan även laddas ner från:

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner,

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

Akut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net

Akut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Akut mediaotit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Expertmöte 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Halsont - faryngotonsillit

Halsont - faryngotonsillit Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Nationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,

Nationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte, Nationella behandlingsrekommendationer Christer Norman, Allmänläkarmöte, 2010-09-28 Akut otit Effekt av PcV vs placebo vid purulent otit på öronvärk och sekretion Thalin A, Densert 0, Larsson A, Lyden

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Lund Definitioner Sporadisk Inflammation i mellanörat med fynd av AOM: trumhinneinflammation och pus i mellanörat

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Antibiotika vid luftvägsinfektioner

Antibiotika vid luftvägsinfektioner Antibiotika vid luftvägsinfektioner Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Region Värmland Fastställd: 23 maj 2019 Gäller: t.o.m. 23 maj 2021 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Gäller från 2019-01-01 Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Tecken på allvarlig infektion hos vuxna och barn Akut mediaotit Rinosinuit Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra? Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra? Fakta-utbildning 2018-10-17 Anders Josefsson Aljered, distriktsläkare David Tell, distriktsläkare Andreas Lägermo, Strama-koordinator Antibiotikaresistens

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker

Läs mer

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra? Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra? Fakta-utbildning 2018-03-28 Anders Josefsson Aljered, distriktsläkare David Tell, distriktsläkare Sofia Wetterbrandt, hygiensjuksköterska

Läs mer

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Höstmöte Vad händer på Stramafronten?

Höstmöte Vad händer på Stramafronten? 2018-09-12 1 Strama Stockholm Höstmöte 2018 Vad händer på Stramafronten? Anna-Lena Fastén, allmänläkare, Strama Stockholm 2018-09-12 2 Strama Stockholm Digitala vårdgivare 2015-01 2015-02 2015-03 2015-04

Läs mer

Otiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018

Otiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018 Otiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018 Extern otit hörselgångsinflammation AOMT? Olika genes Excsem Kontaktallergi? Irritation? Exostoser?

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall 2010-11-09 PVSA87-2010 PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: 2012-12-31 Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

Nya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland

Nya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Nya riktlinjer för behandling av UVI Stramadag för sluten vård 13 November 2018 Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Andel R (%) Andel R (%) CI (R)= 17,5 % Sjukhus: SU + Kungälvs sjukhus; sluten och öppen

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket

Läs mer

Vanliga infektionssymtom i primärvården

Vanliga infektionssymtom i primärvården Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Vanliga infektionssymtom i primärvården Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra.. Vad ska vi göra? Vi är omgivna av bakterier Under en nagel ryms lika

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Fall 1 Louise 35 år. Fall 1 Louise 35 år. Vargata 141001, 141009, 141015. Sinuiter- allv barninfek0oner mentometerfrågor Strama, Anita Groth

Fall 1 Louise 35 år. Fall 1 Louise 35 år. Vargata 141001, 141009, 141015. Sinuiter- allv barninfek0oner mentometerfrågor Strama, Anita Groth Fall 1 Louise 35 år Förskollärare med sedan flera år upprepade Doxycyklinkurer pga sinuiter ffa vår/höst. Nu åter förkyld sedan 6 dagar, temp 37,5 i 2 dagar, spänning och tryck över näsroten och överkäkar.

Läs mer

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Stram antibiotikaanvändning i praktiken Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge Antibiotikaval öppenvård 2016-2017 Infektioner Antibiotika - så sällan som möjligt Hög antibiotikaanvändning bidrar till ökad antibiotikaresistens. WHO

Läs mer

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Uvi och hud- och mjukdelsinfektioner

Uvi och hud- och mjukdelsinfektioner Uvi och hud- och mjukdelsinfektioner Läkemedelskommitténs lunchföreläsning 190129 Maria Tempé, infektionsläkare Del I Urinvägsinfektion Vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre. 23 000 recept

Läs mer

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner Övre luftvägsinfektioner Tonsillit Övertyga dig om diagnosen! Se nedanstående diagnostiska kriterier och rekommendation för provtagning med strepa test, gäller för barn >3 år. Hos barn under 3 år finns

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra? Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra? Fakta-utbildning, hösten 2019 Anders Josefsson Aljered, distriktsläkare David Tell, distriktsläkare Andreas Lägermo, Strama-koordinator www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Antibiotikaanvändning i fokus

Antibiotikaanvändning i fokus Antibiotikaanvändning i fokus Syftet med dagens möte Vad är problemet? Gemensam diskussion kring Hur gör vi idag? Finns något vi kan förändra? Kräver effektiv antibiotikabehandling! Hur har det gått under

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne 2017 1 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/Infektioner i öppen vård www.skane.se/skanelistan 2 INNEHÅLL Streptokocktonsillit...

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA PÅ VC OXELÖSUND 2012 - ORSAKER TILL ÖVERFÖRSKRIVNING. Version: 17 mars 2015 (final) Johan Samuelsson VC OXELÖSUND

ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA PÅ VC OXELÖSUND 2012 - ORSAKER TILL ÖVERFÖRSKRIVNING. Version: 17 mars 2015 (final) Johan Samuelsson VC OXELÖSUND ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA PÅ VC OXELÖSUND 2012 - ORSAKER TILL ÖVERFÖRSKRIVNING Version: 17 mars 2015 (final) En retrospektiv journalstudie Johan Samuelsson VC OXELÖSUND Projekt inom Specialisttjänstgöring

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer