Hud- och mjukdelsinfektioner
|
|
- Gerd Nyström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hud- och mjukdelsinfektioner - Läkemedelsverkets nya riktlinjer Magnus Falk Specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Kärna, Linköping Biträdande professor, Linköpings universitet
2
3 HUDEN - kroppens största organ?
4 Bakgrund Förändrat resistensläge sedan senaste behandlingsrekommendationen 2009 Uppstart: expertmöte arrangerat av LMV och STRAMA i nov SBU beredde vetenskapligt litteraturunderlag Representanter för berörda medicinska specialiteter samt experter från Folkhälsomyndigheten, SBU och Läkemedelsverket. Hälsoekonomisk värdering ingår inte i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.
5 De vanligaste diagnoserna som föranleder antibiotikabehandling: - ospecificerad hudinfektion - erythema migrans - erysipelas - impetigo. I primärvård utgör hud- och mjukdelsinfektioner omkr 15 % av alla infektioner. De mest förskrivna antibiotika vid hud- och mjukdelsinfektioner i primärvården är penicillin V, flukloxacillin, klindamycin och cefadroxil.
6 Odlingsfynd från sårsekret nationella data
7 Impetigo I primärvård antibiotikabehandlar den enskilde läkaren (i Östergötlands) i snitt 14 patienter/år för hud- och mjukdelsinfektioner. Tendens till att ett litet antal läkare antibiotikabehandlar i betydligt högre grad än genomsnittet. Erysipelas Erytema migrans Hudinfektion UNS
8 Hudens endogena skydd mot infektioner Endogen hudflora Konkurrens Konstant (resident) flora - vanligare i hudveck o dyl - Uppemot 10 7 CFU/cm 2 Bakteriociner Tillfällig (transient) flora - vanligare på stora, plana ytor - Uppemot 10 2 CFU/cm 2
9 Vad växer på huden? Torra ytor: Övervägande grampos, framförallt KNS, Micrococcus spp, difteroida stavar (Corynebacterium spp. och Brevibacterium spp.) % bärare av Staf. aureus (främst i näsöppningen och perinealt). Vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit predisponerar, där >80 kan bära på staf aureus. Bärarskap av GAS kan förekomma normalt i näsa och svalg, någon gång i torra eksem men inte på frisk hud. Talgkörtlar: Propionibacterium acnes + andra anaerober såsom Peptostreptococcus spp. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med Enterobacteriaceae spp. och annan fekal flora.
10
11 Provtagning Kvalitet och tillförlitlighet beroende av: - Provet taget på adekvat sätt - hur väl kliniska data är ifyllda på remissen Påverkar valet av odlingsmedium, inkubationsatmosfär och inkubationstid. Viktiga anamnestiska uppgifter: infektionens ålder/duration, lokalisation, främmande kropp? uppkomstmekanism (mekanisk, cirkulationsbetingad, termisk, spontant), uppkomstmiljö (söt- respektive saltvatten, jord, trädgård, lantbruk, djurkontakt, postoperativt etc.), underliggande sjukdom? immundefekt? antibiotika (föregående, pågående, planerad)? vårdhygieniska eller andra epidemiologiska aspekter (tidigare känd MRSA, VRE eller ESBL, ulands- eller sjukhusvistelse, m.m)
12 Andelen MRSA från hud- och mjukdelsinfektioner i Sverige: 1,8 %.
13
14 Erysipelas Betahemolytiska streptokocker, grupp A + G. På underbenen dominerar grupp G. Klinisk diagnos, provtagning behövs sällan Diff.diagnoser: Hypostatiskt eksem (ev. med infektion) DVT Gikt (framförallt på fot) Erytema nodosum Annan underliggande lokal infektion (abscess, osteit etc.)
15 Behandling av erysipelas Penicillin V 1 g x 3 i 10 dgr (dubbleras till 2 g 3 vid vikt >90 kg) Vid PC-allergi: Klindamycin 300 mg x 3 i 10 dgr. Vid svårare sjukdomsbild / sårbar patient indikatiion för parenteral antibiotikabehandling. Om infektion med S. aureus misstänks är flukloxacillin tillräcklig behandling - dubbelbehandling med PcV ej nödvändig. Vid minst två recidiv inom tre år kan profylax övervägas (penicillin V 1 g 2), omprövas efter 3 och 6 månader. Alternativ: tidig egenbehandling. Åtgärder riktade mot lokala och predisponerande faktorer (ödem, dermatoser m.m) Kompression?
16 Ansiktsros Ansiktsros bild OBS! Beakta risk för sinustrombos.
17 Impetigo Ytlig hudinfektion Bullös / krustös variant Krustös: Stafylokocker. Vanligast. Bullös: stafylokocker eller GAS. Vanligare hos mindre barn. Val av behandling beroende på: Utbredning Andra symptom (ex samtidig tonsillit?) Förlopp
18 Behandling av impetigo Grundbehandling: Tvål och vatten! Utvärtes antiseptika: Klorhexidin Väteperoxid (Microcid, receptfri) nja Peroral antibiotika: Flukloxacillin Cefadroxil Klindamycin Utvärtes antibiotika: ( Retapamulin (Altargo ) ej slemhinnor ) Fusidinsyra kräm/salva (Fucidin ) Mupirocin (Bactroban ) endast vid MRSA För övrigt: Undvika smittspridning; Informera om noggrann handhygien!
19 Follikulit Infektion i hårsäckarna Orsakas klassiskt av stafylokocker Också vanligt: Malassezia furfur (jästsvamp) Behandlingsstrategier: I princip samma som vid impetigo (dock sällan behov av peroral ab). Malassezia: ketokonazol schampo
20 Furunkel / Furunkulos Smärtsam infektion som engagerar hela hårfollikeln ned i subcutis. Vanligast i ansikte, nacke, axiller, lår, skinkor och underliv. Som regel Staf. Aureus. Kan övergå i en abscess. Ovanligt med feber och allmänpåverkan. Med furunkulos avses recidiverande furunklar. Karbunkel = flera furunklar, och ger ofta allmänpåverkan och feber. Normal hårfollikel Follikulit Furunkel Karbunkel
21 Borrelia Borrelia burgdorferi Som regel klinisk diagnos serologi har ingen plats vid erytema migrans EM uppträder sällan tidigare än 2 veckor efter bettet.
22 Mindre vanligt men viktigt: Acrodermatitis chronica atroficans Lymfocytom (ofta örsnibb eller mamill hos barn)
23 Behandling av borrelia Erytema migrans: Penicillin V 1 g 3 i 10 dagar. Vid penicillinallergi doxycyklin 100 mg 2 i 10 dagar. Till barn < 8 år rekommenderas azitromycin. Borrelialymfocytom: Penicillin V 1 g 3 i 14 dagar, till barn amoxicillin 15 mg/kg x 3 i 14 dagar. Vid PC-allergi: doxycyklin 100 mg 2 i 14 dagar. Till barn < 8 år azitromycin. Akrodermatit: Penicillin V 2 g 3 i 14 dagar. Vid PCallergi doxycyklin 100 mg 2 i 14 dagar.
24 Diff.diagnos vid recidiverande follikulit, furunkulos, karbunklar och hudabscesser: Hidradenitis suppurativa Inte primärt en infektion, utan en kronisk inflammatorisk sjukdom som debuterar efter puberteten. Övervikt och rökning är bidragande faktorer.
25 Djurbett Hundbett står för % av djurbett som föranleder akutbesök, men: Kattbett vanligaste orsaken till infektion. Leder ofta till infektion, medan endast cirka en femtedel av alla hundbett blir infekterade. Vid kattbett kan den yttre skadan kan vara minimal men svår infektion med cellulit kan snabbt utvecklas. Pasteurella multocida är den vanligaste agens. Debuterar oftast inom 2-4 timmar efter bettet. P. multocida vanligt också vid hundbett, men även P. canis m.fl. Streptokocker och Staf. aureus vanligare än vid kattbett.
26 Profylax vid bett utan initiala infektionstecken? Förebyggande antibiotikabehandling har endast visats ha effekt vid människobett. Rekommenderas dock även vid: - kattbett och hundbett i ansiktet - vid bett i direkt anslutning till led - till patienter med nedsatt immunförsvar Antibiotika kan då vara aktuellt de första timmarna efter bettet, men påverkar troligen inte förloppet om mer än 24 timmar förflutit.
27 Behandling av bettinfektioner OBS! Antibiotika som vanligen används vid andra mjukdelsinfektioner, såsom flukloxacillin, klindamycin och perorala cefalosporiner saknar effekt på Pasteurella multocida!
28 Sårinfektioner När sårodla? Enbart vid klinisk infektionsmisstanke, t.ex: - Svullnad, rodnad, värmeökning - Ökad smärta - Tillkomst av feber eller allmänpåverkan - Försämrat läkningsförlopp/sårstatus trots adekvat behandling av bakomliggande sårorsak Sårodlingen kan vägleda i val av antibiotika.
29 Vätskande sår och eksem Mot pseudomonas Mot biofilm, staf aureus Mot biofilm, staf aureus Mot staf aureus (inkl. MRSA)och pseudomonas
30 Diabetesfotsår Infektion i foten vid diabetes är ett extremitetshotande tillstånd som kräver skyndsam handläggning. Försämrad sårläkning på grund av en kombination av arteriell insufficiens, neuropati, anatomiska förhållanden och metabol rubbning. Vid terapisvikt eller vid misstanke om djupare infektion, då ben, muskel eller sena engageras, ska specialenhet för diabetesfotsår alternativt infektionsläkare konsulteras.
31 Om man inom primärvården misstänker NMI och transporttiden till sjukhus överstiger en timme bör hög dos av betalaktamantibiotika med brett spektrum intravenöst (till exempel ceftriaxon eller cefotaxim) ges på vårdcentralen. Om möjligt bör man dessförinnan säkra en blododling.
32 ? Hydradenitis suppurativa??? Vacuumassisterad sår behandling??? Hmmmm.
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Expertmöte 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80
Läs merAntibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3
Läs merBensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
Läs merVanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska
Läs merRiktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner
Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är
Läs merLäkemedelsbehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation
Läkemedelsbehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från Läkemedelsverkets expertmöte 15-16 november 2017 i samarbete med Nationell
Läs merUrinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC
Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration
Läs merTABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
Läs merLäkemedelsbehandling av bakteriella hudoch mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation
Läkemedelsbehandling av bakteriella hudoch mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation Huvudbudskap Om en hud- och mjukdelsinfektion behöver antibiotikabehandlas används i första hand betalaktamantibiotika
Läs merLäkemedelsbehandling av bakteriella hudoch mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation
Läkemedelsbehandling av bakteriella hudoch mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation Huvudbudskap Om en hud- och mjukdelsinfektion behöver antibiotikabehandlas används i första hand betalaktamantibiotika
Läs merLäkemedelsbehandling av bakteriella hudoch mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation
Läkemedelsbehandling av bakteriella hudoch mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation Huvudbudskap Om en hud- och mjukdelsinfektion behöver antibiotikabehandlas används i första hand betalaktamantibiotika
Läs merTerapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner
Innehåll Terapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner 1. FÖRORD TILL RIKTLINJERNA 2 1.1 Syftet med och behovet av riktlinjer 2 1.2 Omfattning av riktlinjerna 2 Population 2 Medicinska problem
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merHud- & Mjukdelsinfektioner
Terapiriktlinjer Hud- & Mjukdelsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA Hud- & Mjukdelsinfektioner
Läs merHud och mjukdelar. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Hud och mjukdelar Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2015 Gäller: t.o.m. 31 december 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merAntibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd
1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merHud- & Mjukdelsinfektioner
Reviderad 2015 Terapiriktlinjer Hud- & Mjukdelsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA Hud-
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner
Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner ny rekommendation Läkemedelsverket och Strama anordnade den 5 6 november 2008 ett expertmöte angående farmakologisk behandling av bakteriella
Läs merHud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen
Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin
Öppen vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering
Läs merAntibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merHud och mjukdelar. terapirekommendation. för Region Värmland. Fastställd: 22 februari 2019 Gäller: t.o.m. 21 februari 2021
Hud och mjukdelar Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Region Värmland Fastställd: 22 februari 2019 Gäller: t.o.m. 21 februari 2021 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner
Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner ny rekommendation Läkemedelsverket och Strama anordnade den 5 6 november 2008 ett expertmöte angående farmakologisk behandling av bakteriella
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning
2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling
Läs merKarin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?
Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer? Ont i rygg/buk som hon inte haft tidigare? Feber? Synligt blod i urinen? Tidigare UVI? Läkemedelsallergi?
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merStafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken
Stafylokocker Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken 2018-10-16 1 Stafylokocker: hudbakterier Staphylococcus (släktnamn) Staphylococcus Aureus Staphylococcus Epidermidis (KNS=koagulasnegativa
Läs merHöstmöte Vad händer på Stramafronten?
2018-09-12 1 Strama Stockholm Höstmöte 2018 Vad händer på Stramafronten? Anna-Lena Fastén, allmänläkare, Strama Stockholm 2018-09-12 2 Strama Stockholm Digitala vårdgivare 2015-01 2015-02 2015-03 2015-04
Läs merAntibiotikaanvändning i fokus
Antibiotikaanvändning i fokus Syftet med dagens möte Vad är problemet? Gemensam diskussion kring Hur gör vi idag? Finns något vi kan förändra? Kräver effektiv antibiotikabehandling! Hur har det gått under
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merBredspektrum antibiotikas plats i terapin. Marie Studahl Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset 11 nov 2010
Bredspektrum antibiotikas plats i terapin Marie Studahl Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset 11 nov 2010 Intravenösa bredspektrumantibiotika Ampicillin Doktacillin Erytromycin Abboticin Kinoloner
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merBrännskador. Observera
IX HUDEN Huden 153 Brännskador Inkluderar brännskada vid elolycka. Frätskador se sid 156. Brännskadans grad kan vara svår att initialt bedöma. Tumregler: Grad 1 = ytlig (epidermal): enbart rodnad/sveda/ömhet/klåda
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter
Läs merUvi och hud- och mjukdelsinfektioner
Uvi och hud- och mjukdelsinfektioner Läkemedelskommitténs lunchföreläsning 190129 Maria Tempé, infektionsläkare Del I Urinvägsinfektion Vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre. 23 000 recept
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merHund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt.
DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. Hundbett vanligare i armen,
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merDJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?
DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1 Hundbett vanligare i armen,
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merStram antibiotikaanvändning i praktiken
Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?
Läs merPenicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Läs merSvårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen
Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en
Läs merAntibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Läs merBehandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård
Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merBorrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet
Borrelia infektion Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet Borrelia burgdorferi (sensu lato) Spirocheter cystform och L-form Rörlig (endoflagella) Willy
Läs merHandläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare 20181113 Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Vanligt
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs mer10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam
INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs mer2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs mer2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs, för rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merRodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.
Minifall Pc-allergi 1 a-c 2019-04-24 Om ni har valt Minifall Pc-allergi 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är handläggningen korrekt?
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin
Öppenvård 2015-2016 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merAnvisningar för kodning av infekterade sår
Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merNekrotiserande fasciit
Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merBORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS
BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna
Läs merÅtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.
hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående
Läs mer1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma
Läs merNationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,
Nationella behandlingsrekommendationer Christer Norman, Allmänläkarmöte, 2010-09-28 Akut otit Effekt av PcV vs placebo vid purulent otit på öronvärk och sekretion Thalin A, Densert 0, Larsson A, Lyden
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merAnvisningar för kodning av infekterade sår
Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merDIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder
Läs merÅterkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Läs merMellansvenskt läkemedelsforum. Västerås den 6-7 februari 2019 Läs mer på sidan 12
TerapiTips NR 4 OKTOBER 2018 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND Behandlingsrekommendation Blodketoner - för en förbättrad Ny läkemedelspåse Hud- och mjukdelsinfektioner bedömning och
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merBORRELIAINFEKTIONER. Dokumenttyp: Medicinskt PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: BKC
- och kvinnocentrum, verksamhetschef, bitr verksamhetschef BORRELIAINFEKTIONER Bakgrund Borreliaspiroketen överföres till människan genom bett av fästing, som är den enda kända vektorn. Risken att drabbas
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merHandläggning av antibiotikaallergi
VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad
Läs merwww.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett
Läs merÖLI. Övre luftvägsinfektioner
Övre luftvägsinfektioner Tonsillit Övertyga dig om diagnosen! Se nedanstående diagnostiska kriterier och rekommendation för provtagning med strepa test, gäller för barn >3 år. Hos barn under 3 år finns
Läs merHUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER
STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Andra upplagan, januari 2009 Distribueras i samarbete med läkemedelskommittén i Skaraborg och Vårdsamverkan Skaraborg
Läs merResistensrapport Region Västernorrland 2017
Resistensrapport Region Västernorrland 2017 Källa: Laboratoriemedicin Sundsvall Kontakt: Strama Västernorrland Maria Tempé maria.tempe@rvn.se Maria Book maria.book@rvn.se E. coli är den vanligaste urinvägspatogenen.
Läs merAntibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...
Läs mer