Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?

Transkript

1 Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?

2 Ont i rygg/buk som hon inte haft tidigare? Feber? Synligt blod i urinen? Tidigare UVI?

3 Läkemedelsallergi? Gravid Oskyddat sex /STI? Nytillkomna genitala symtom, tex flytning?

4 Varit utomlands senaste 6 mån Sjukhusvistelse?

5 Symtomgradering

6 Symtomgradering - behandling

7 Drygt en fjärdedel av kvinnor med akut cystit blir friska utan antibiotikabehandling inom en vecka

8 Komplikation i form av akut pyelonefrit är mycket ovanligt vid okomplicerad akut cystit hos kvinnor (0,5 2,6 %)

9 Man Kvinna Klamydia

10 Provtagning klamydia män Första portionen urin Epitelceller (intracellulär bakterie)

11 Provtagning klamydia kvinnor Vaginalprov självprovtagning För kvinnor rekommenderas inte urinprov som enda prov på grund av för låg sensitivitet.

12

13 Behandlingsrekommendation för män UVI utan feber ( cystit) Samma preparat som för kvinnor, men längre behandlingstid Nitrofurantoin Pivmecillinam ALLTID urinodling innan Uppföljande urinodling behövs ej vid symtomfrihet.

14 Torsten 80 år bor på äldreboendet där du arbetar som sjuksköterska. Han har diabetes typ 2 och hypertoni. Torsten har varit något mer förvirrad än tidigare, och övrig vårdpersonal har märkt att urinen luktar illa. Vilken information är viktig för läkaren att få reda på vid nästa rond?

15 Symtom på UVI: Sveda vid miktion, täta trängningar, frekventa miktioner På vilket sätt har han uppträtt förvirrat Feber? KAD? Tidigare UVI Prostataproblem Resurin

16 Torsten är egentligen inte mer förvirrad än vanligt, utan blivit arg på grannen. Han har ingen feber, ingen KAD och har inte haft urinvägsinfektion tidigare. Han har inga läkemedel mot prostatabesvär. Bladderscan som visa 50 ml i blåsan. Personalen kan inte svara på om Torsten har några symtom från urinvägarna.

17

18

19

20

21 ABU hos äldre Kvinnor: 25-50% Män 15-40%

22 ABU Asymtomatisk bakteriuri Mycket vanligt hos äldre Snällare bakterier, skyddar mot allvarligare infektioner Antibiotika vid ABU ökar risken för Symtomgivande UVI Resistenta bakterier Biverkningar

23

24

25

26

27 UVI hos äldre Äldre personer har ofta ABU vilket inte ska behandlas med antibiotika. Ospecifika symtom som trötthet, oro och förvirring, utan samtidiga akuta symtom från urinvägarna orsakas inte av akut cystit. Starkt illaluktande urin är ingen indikation för antibiotikabehandling. Kroniska symtom från urinvägarna orsakas inte av bakterier i urinen. Ordination av urinstickor och urinodlingar bör endast ske efter konsultation med ansvarig läkare.

28 UVI hos äldre, forts Akut cystit handläggs på samma sätt som hos yngre personer. Vid akut cystit är pivmecillinam eller nitrofurantoin förstahandspreparat för såväl kvinnor som män. För empirisk peroral behandling av febril UVI hos såväl kvinnor som män rekommenderas ciprofloxacin i avvaktan på urinodlingssvar. Lokalt östrogen kan med fördel provas till äldre kvinnor med recidiverande UVI i de fall detta anses lämpligt.

29 Hos patient med KAD kan urinprov tas på två olika sätt Katetern avlägsnas och ersätts med en ny, därefter tas urinodling. Punktion av kateterslangen

30 Katetern avlägsnas och ersätts med en ny, därefter tas urinodling Vid långtidskateterisering Mer representativt odlingsresultat än tappning av urin ur den gamla katetern. Den gamla biofilmbeklädda katetern bör ändå avlägsnas för att förhindra recidiv.

31 Punktion av kateterslangen Endast silikon och latexkatetrar Nedanför förgreningsstället: slangen avstängd 30 minuter. Odlingsfyndet avspeglar snarare vad som växer i katetersystemets biofilm. Kort kateterduration.

32 Förebyggande behandling Kateterfri vård efterstävas. Överväg RIK, suprapubis-kateter eller uridom Inget vetenskapligt stöd för Hiprex eller tranbärsjuice fungerar Antibiotika-eller ädelmetallimpregnerade katetrar saknar stöd att förebygga UVI Finns inte evidens att regelbunden spolning av kateter, med eller utan antiseptika, kan förebygga UVI

33 78-årig kvinna som haft sår på ankeln i två månader, ingen smärta.

34 Fakta venösa sår Vanligaste diagnosen vid bensår. Svårtläkta, sitter oftast på nedre tredjedelan av benet Ankeltryck för att bedöma ev samtidig arteriell insuff, ev kärlutredning Sårinfektioner av klinisk betydelse relativt ovanlig i venösa sår Vätska och gulaktiv febrinbeläggning förekommer vid läkning Lätt ökad värk, vätska eller rodnad kan ofta behandlas med intensifierad lokalbehandling och ökad kompression

35 Evidens och venösa sår Kompressionsbehandling kontra placebo ger snabbare sårläkning Kompressionsstrumpa efter läkning ger mindre recidiv av sår Antibiotika? Okänd effekt

36 73-årig rökare med sår på vänster fot. Stark, sömnstörande smärta

37 Fakta arteriella sår Arterioskleros i stora och medelstora artärer Multipla djupa sår distalt på foten: ofta fotrygg, tår, häl, fotsula Kan se utstansade ut. Ofta smärta, ffa nattetid Palpera perifera pulsar (ljumske, knä, fot) Mät ankeltryck och relatera till armblodtryck. Obs! Ankeltryck kan vara falskt förhöjt vid stela kärl, ex vid diabetes. Tåtryck!

38 Kräver i regel kirurgisk åtgärd för att läka Viktigt att åtgärda andra riskfaktorer: rökning, hypertoni, hyperlipidemi, diabetes Sårläkning kräver också adekvat smärtlindring, mobilisering och bra nutrition. Ovanligt med infektioner i arteriella sår, ibland vid nekroser. Viktigt att avlägsna nekrotisk vävnad, för att minska risk för infektion

39 59-åring med diabetes typ 2. Sår har uppstått på fotryggen.

40

41 Fakta diabetesrelaterat sår Sitter ofta på foten Neuropati (nedsatt känslel) Angiopati ( försämrat blodflöde i såväl stora som små artärer) Deformerade fötter Ger sår Ger infektioner

42 Fakta diabetesrelaterat sår Utredning och behandling viktig för att förhindra komplikationer och amputation. Diabetesfotmottagning Vid tecken till ischemi och infektion, eller infektion med påverkan på vitalparametrar/allmäntillstånd akut bedömning på sjukhus Osteit=infektion i skelettet. Lång behandlingstid med antibiotika 3 månader.

43 Vad är kliniska tecken på infektion i ett kroniskt sår? Rodnad, värmeökning kring såret som inte kan förklaras av eksem, ödem eller cirkulationsrubbning Nytillkommen smärta

44 När har vi nytta av en sårodling? Bakterier växer i % av alla bensår och påverkar vanligen inte sårläkningen (undantag GAS) Vid klinisk infektion och komplicerande faktorer allergi mot ab,recidiverande infektioner/ antibiotikabehandlingar, utlandsvård (resistens?), immunosuppression, diabetes+fotsår Tas innan antibiotika ges

45 Nytta sårodling, forts Vätskande sår hos patient som vårdats på sjukhus/många sjukvårdskontakter (finns resistenta bakterier?) Epidemiologiska skäl t.ex utbrott av resistenta bakterier Positiv sårodling i sig avgör inte om antibiotikabehandling ska ges, men kan ge viss vägledning i val av antibiotika

46 Tolkning av odlingsfynd Grupp A streptokocker ska alltid behandlas dock sällan/aldrig överaskningsfynd Staf aureus behandla om kliniska infektionstecken, vanligaste kolonisationsbakterien Gramnegativa bakterier (E.coli, Proteus, pseudomonas) enterokocker, anaerober sällan orsak till sårinfektion (KNS normal hudflora. Klinisk betydelse endast vid metallinplantat)

47 När antibioitkabehandla sår? Lokala infektionstecken: Rodnad, värmeökning kring såret som inte kan förklaras av eksem, ödem eller cirkulationsrubbning Nytillkommen svår värk och/eller stark lukt relativ indikation Feber/allmänpåverkan orsakat av såret Osteit/djup infektion

48 Varför inte antibiotika? Biverkningar clostridieenterokolit och allergier Snälla bakterier försvinner, risk för resistensutveckling Tonvikten på antibiotika gör att viktigare åtgärder som t.ex kompression vid venösa sår, avlastning vid trycksår försummas

49 Läkemedelsverket Strama.se Folkhälsomyndigheten Sårsmart.se: Web-baserad utbildning med fall